LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 16 september 2009

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 16 september 2009 Juhana Vartiainen

2. Vad är aktuellt nu? • En djup lågkonjunktur 2008—2012 - arbetslösheten stiger till 12% 2011 • En stor avtalsrörelse 2010 -75 procent av arbetstagarna kommer att få sina avtal omförhandlade • Hur påverkar lönebildning återhämtningen? - kan arbetsmarknadens parter agera för att främja produktion och sysselsättning? • Lönegapet mellan kvinnor och män - yrkessegregering en viktig faktor som bidrar till ett fortsatt högt lönegap - effekter av låglönesatsningar i 2007 års avtalsrörelse

3. Lönebildningsrapporten 2009: slutsatser • En årlig ökningstakt av arbetskostnaden 2010—2012 mellan 1 procent och 2,5 procent främjar produktion och sysselsättning mest i denna djupa lågkonjunktur • En högre ökningstakt av arbetskostnaden 2010—2012 försvagar sysselsättningen och innefattar stora risker med fler konkurser, hög arbetslöshet och större utslagning • En svagare utveckling av arbetskostnaden 2010—2012 försvagar sysselsättningen och ökar risken för deflation • Segregering av arbetsmarknaden i mansdominerade och kvinnodominerade yrken bidrar till lönegapet mellan kvinnor och män

4. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Konjunkturellaobalanser Ambition omjämviktsarbetslöshet Tankeram för utvecklingen av arbetskostnaden i näringslivet

5. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 16 september 2009 Lågkonjunktur och dyster arbetsmarknad Juhana Vartiainen

6. Arbetslösheten stiger Procent av arbetskraften

7. Ekonomisk politik kan inte stimulera väsentligt mer • Finanspolitiken: ca 100 miljarder kr i ofinansierade åtgärder 2009—2012 • Offentliga finansernas hållbarhet begränsar ytterligare stimulanser • Penningpolitiken kan inte stimulera mer 2009—2010 • Negativ reporänta inte realistisk • Okonventionella åtgärder har begränsade effekter • Inflationen under 2-procentsmålet 2010—2012

8. Pressade vinster efter svag produktivitetsutveckling • 2007 års avtalsrörelse under högkonjunktur och förväntningar om fortsatt högkonjunktur och stram arbetsmarknad • Höga centralt avtalade löneökningar 2007—2009 • Finanskris, lågkonjunktur och fallande produktivitet 2007, 2008 och 2009 • Enhetsarbetskostnaden har ökat snabbt 2007—2009 • Pressade vinster i många företag

9. Enhetsarbetskostnaden ökar snabbt 2007—2009 Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

10. Industrin har drabbats mest Produktion i olika delar av ekonomin Index 2008=100

11. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 16 september 2009 Hur främja produktion och sysselsättning? Juhana Vartiainen

12. En låg men positiv ökning av arbetskostnaden 2010—2012 främjar produktion och sysselsättning • Ett dilemma: högt kostnadsläge i näringslivet – men inflationen ligger under målet 2010–2012 • En ”lagom” arbetskostnadsökning 2010 – 2012, i genomsnitt mellan 1 procent och 2,5 procent per år, främjar produktion och sysselsättning mest • En arbetskostnadsökning inom detta intervall bidrar till att återställa lönsamheten utan att öka risken för deflation • Inom detta intervall utvecklas produktion och sysselsättning tämligen likartad • Både en för hög och en för låg ökningstakt av arbetskostnaden kan däremot skada ekonomin

13. Höga arbetskostnadsökningar stimulerar inte ekonomin • Konjunkturläget augusti 2009: arbetskostnaden ökar med 2,3 % per år 2010—2012 • Låg efterfrågan, höga arbetskostnader och pressade vinster drabbar sysselsättningen • En högre arbetskostnadsökning innebär en högre reallön som gör att • Företagen efterfrågar mindre arbetskraft⇒ högre arbetslöshet • Företagen måste höja sina priser ⇒ Riksbanken måste börja höja reporäntan tidigare ⇒högre realränta hämmar konsumtion, investeringar och export • Företagens kostnadsproblem försämras ytterligare • Långsammare återhämtning av ekonomin, högre arbetslöshet och mer utslagning på arbetsmarknaden

14. Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring

15. En årlig arbetskostnadsökning på 4 procent 2010—2012 innebär högre realränta Realränta, procent, årsgenomsnitt

16. … och lägre sysselsättning Skillnad mot prognos, antal personer

17. Även stagnerande löner och arbetskostnader kan skada ekonomin • Låg inflation och förväntad inflation • Reporäntan 0,25 från och med juli 2009 • Låga arbetskostnadsökningar kan inte belönas med lägre reporänta • Realränta = nominell ränta minus förväntad inflation • Svaga arbetskostnadsökningar avspeglas i än lägre (negativ) inflation ⇒högre realränta som stjälper konsumtion, investeringar och export • Lägre BNP och sysselsättning

18. Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring

19. Oförändrade arbetskostnader 2010—2012 innebär högre realränta Realränta, procent, årsgenomsnitt

20. … och lägre sysselsättning Skillnad mot prognos, antal personer

21. Stora risker med hög- och lågscenarierna • Risker med en hög ökning av arbetskostnaden • Hög arbetskostnadsökning försvårar kostnadsproblemet, samtidigt som det finns likviditetsproblem i många företag • Därmed kan hög arbetskostnadsökning föranleda en ännu större utslagning på arbetsmarknaden • Höga lönekrav i mitten av en lågkonjunktur kan signalera en sämre fungerande arbetsmarknad ⇒ högre jämviktsarbetslöshet • Risker med stagnerande löner och arbetskostnader • Låg inflation rubbar inflationsförväntningarna och trovärdigheten av Riksbankens inflationsmål • En deflationsspiral med sjunkande löner och priser kan uppstå

22. Flexibilitet viktigt • Stora skillnader i lönsamhet och efterfrågeläge mellan branscher och företag • Många industriföretag är i ett utsatt läge • I några företag har lönejusteringar 2009 senarelagts • Det är bra om överenskommelserna i 2010 års avtalsrörelse tillåter flexibelt hänsynstagande till lokala förutsättningar

23. Arbetskostnadsökning: allt ska räknas • Konjunkturinstitutets intervall gäller den genomsnittliga arbetskostnadsökningen i näringslivet 2010–2012 • Arbetsmarknadens parter kan åstadkomma en viss ökning av arbetskostnaden på många olika sätt • Arbetskostnad är arbetsgivarens kostnad per timme för lön, förmån och arbetsgivaravgifter • Arbetskostnadsökningen är ett slutresultat av • Centrala och lokala lönejusteringar, förändrade förmåner, sjuklön och förändrad arbetstid • Förändrad sammansättning av anställda • Förändringar av avtalade och lagstiftade arbetsgivaravgifter (inkl. löneskatter)

24. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 16 september 2009 En könsuppdelad arbetsmarknad Juhana Vartiainen

25. Lönegapet 1997–2008, arbetare i privat sektor Procent

26. Lönegapet 1997–2008, tjänstemän i privat sektor Procent

27. En könsuppdelad arbetsmarknad • För både arbetare och tjänstemän är yrkestillhörighet den viktigaste förklarande faktorn som bidrar till lönegapet • Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad • Konjunkturinstitutets analys: en uppdelning av yrkeskategorier till kvinnodominerade, mansdominerade och könsintegrerade yrken

28. Stort lönegap bland tjänstemän i könsintegrerade yrken och bland arbetare i mansdominerade yrken, 2008 Procent

29. Det lönar sig att jobba med manliga kollegor Totalt, förklarat och oförklarat lönegap mellan den mansdominerade och den kvinnodominerade yrkessektorn i privat sektor, 2008 Procent Anm. Procentuell andel av total differens ges inom parentes.

30. Låglönesatsningar i 2007 års avtalsrörelse • LO-kollektivet avtalade 2007 om låglönesatsningar och jämställdhetspotter • Stor variation i hur satsningarna utformades på olika avtalsområden • Ingen exakt mätning av effekten är möjlig • Låglönesatsningarna förefaller ha minskat det oförklarade lönegapet med 1,5 procent 2007, jämfört med 2006 • Analysen antyder dock att endast en mindre del av denna effekt var kvar 2008

31. Lönebildningsrapporten 2009: slutsatser • En årlig ökningstakt av arbetskostnaden 2010—2012 mellan 1 procent och 2,5 procent främjar produktion och sysselsättning mest i denna djupa lågkonjunktur • En högre ökningstakt av arbetskostnaden 2010—2012 försvagar sysselsättningen och innefattar stora risker med fler konkurser, hög arbetslöshet och större utslagning • En svagare utveckling av arbetskostnaden 2010—2012 försvagar sysselsättningen och ökar risken för deflation • Segregering av arbetsmarknaden i mansdominerade och kvinnodominerade yrken bidrar till lönegapet mellan kvinnor och män