KOMET blir KOMET2020 - Kompetens och mentorskap för unga

1. KOMET blir KOMET2020- Kompetens och mentorskap för unga Projektutredare Lotta Keskinen Tel. 041 505 5755 lotta.keskinen@luckan.fi

2. Målgrupp • Unga utanför studier och arbete; • i risk för avbryta studierna; • i risk för att ha svårt att etablera sig i arbetslivet • Officiell definition av marginaliserade:De som har varken studie- eller arbetsplats och som inte har någon annan utbildning efter grundskolan(Myrskylä, 2012) • 32 500 finländare i åldern 15-29 är spårlöst försvunna • Dock berör utanförskapet många flera • Män ca 65 %, kvinnor ca 35 %

3. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014 Dock måste man minnas att ”spårlöst försvunna” ungdomar som hittas genom uppsökande ungdomsarbete ökar siffran av arbetssökande.

4. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

5. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

6. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

7. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

8. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

9. Hur många svenskspråkiga unga i Nyland berörs?Situationen i juni 2014

10. Olika behov av stöd hos målgruppen • Övergångsfaserna: Första → andrastadiet Andra → tredjestadiet • Motivationsbrististudierna • Behovattfåstödochstrukturilivet • Stödiyrkeskompetens • Övergångsfasutiarbetslivet • Utanförskap • Specialgrupper extra utsatta, bl.a. • Oliklärandepersoner • Funktionsnedsättning • Invandrare • HBTIQ-unga • Partiellarbetsoförmåga

11. Hur upplevs de befintliga stödtjänsterna? • De svenskspråkiga stödtjänsterna är svåra att hitta både för aktörer som jobbar med ungdomar, föräldrar och ungdomarna själva • Särskilt pojkar / unga män har svårt att hitta(söker sig inte till) tjänsterna • Lång kötid • All svenskspråkig service inte av god kvalitet- knappa språkkunskaper • Ungdomar som mår bra: • det finns så många tjänster • litar på att mamma och Google kan hjälpa •  Svårt få en översikt över vad som finns

12. Vilka är bristerna i stöd- och vägledningstjänsterna? • Aktörerna känner inte till varandra • Brist på information och marknadsföring • I praktiken erbjuds inte allt på svenska, men samtidigt ställs t.ex. TE-byråns och FPA:s kurser in p.g.a. bristande behov • Stödtjänsterna inte nära hemmet • FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringskurs på svenska i Härmä i Österbotten • Unga bollas runt mellan aktörerna, lider av detta, många slutar söka hjälp

13. Vad beror bristerna på? • tjänsterna utspridda • svenskspråkig vägledning översätts rakt från finska, men geografisk spridning, kultur och social konstruktion beaktas inte • mycket tredje sektorns aktörer som sköter svenskspråkig service • övergripande samarbete mellan sektorerna och aktörerna samt över kommungränser saknas • ”strukturell nonchalans” (Rimpelä) • alla bara stirrar på sitt ansvarsområde och ingen ser individen som helhet • Behöriga elevhandledare i grundskolor ochII stadiets utbildningar (hela Finland) • ca. 67 % av de svenskspråkiga • ca. 88 % av de finskspråkiga • 47 % av de behöriga är 50 år eller äldre

14. Varför behövs det svenskspråkig service för unga? (Alla kan väl finska?) • Tvåspråkiga kommuner har en lika omfattande skyldighet att betjäna sina invånare och andra kunder på bägge nationalspråken både inom service och förvaltning(Språklag 423/2003, 10 och 12 §). • de språkliga rättigheterna ska förverkligas utan att man särskilt behöver begära om det (2 §) • 40 % av de svenskspråkiga barnen i Finland har en tvåspråkig bakgrund i den meningen att föräldrarna har olika modersmål • lättare att uttrycka sig på modersmålet, det språk som utgör individens känslospråk

15. Varför behövs det svenskspråkig service för unga? (Alla kan väl finska?) • man säger det man kan säga, men inte alltid fullt det man vill säga • särskilt utmanande för personer i utsatta situationer, blir lätt missförstånd, svåra facktermer på finska m.m. • många väljer ändå betjäningsspråkg finska, beror på dålig erfarenhet av brist på språkkunnig personal eller service tillgänglig på svenska. • ”…i praktiken skapar det [om tvåspråkigt utformade verksamheter] en tvåspråkig tillvaro för de svenskspråkiga men möjliggör en fullständigt enspråkig tillvaro för finskspråkiga” (Henriksson, 2011)

16. Behovet av ärendebesök • Lågtröskelprincipen måste beaktas bättre - aktiviteterna skall vara lätta att hitta och utnyttja för ungdomarna • Kundservice 2014-utredningen: • 77 % avmedborgarnaanserattpersonligaärendebesök vid olikainstanserärviktiga • besökenviktigastför de yngsta (15-24 år) och de äldsta (50-79 år) medborgarna • Utbildningsgradkorrelerarstarkt med användningenavmyndigheternaswebbservice • Dessaanvändermyndigheternaswebbservice: • 78 % avde högskoleutbildad • 55 % av de med högstautbildningandrastadietsutbildning • 33 % av de med högstautbildninggrundskola

17. Vad behöver göras? • Vi behöver utveckla ett bättre helhetsstöd för unga som befinner sig i riskzonen för marginalisering och utanförskap. • De svenskspråkiga stödtjänsterna måste utvecklas till ett täckande nätverk. • Hur? Genom att • utveckla ett sektor- och gränsöverskridande samarbete för de stödtjänster som erbjuds på svenska • utveckla befintliga aktörers verksamheter så att tjänsterna bättre motsvarar behovet • förbättra kommunikation och information

18. KOMET2020 målsättningar • främja förverkligandet av ungdomsgarantin och utbildningsgarantin • minska andelen avbrutna studier • effektivera utexamineringen av studerande • stöda övergångsfaserna i utbildning • stöda nyutexaminerades förankring i arbetslivet • förbättra vägledning och stödtjänster för ungdomar tillhörande olika specialgrupper såsom funktionsnedsatta, partiellt arbetsföra, oliklärande personer, invandrare, sexuella minoriteter och könsminoriteter • höja kompetensen och/eller stöda personliga utveckling hos unga som tillhör olika specialgrupper • främja likabehandling av specialgrupper hos aktörer som erbjuder utbildning, stödtjänster, vägledning och sysselsättning för ungdomar

26. KOMET2020 i praktiken • 1 Mentorskap • 1.1 Språkmentorskap med fokus att höja kompetensen i finska språket • 1.2 Mentorskap för livslångt lärande • 1.3. Mentorskap för främjande av livslång vägledning bland beväringar och civiltjänstgörare • 2 Införandet av svenskspråkig socialarbetare som betjänar ungdomar tillhörande sexuella minoriteter och könsminoriteter • 3 Införandet av nätverkshälsovårdare som betjänar svenskspråkiga ungdomar • 4 Fortbildning av svenskspråkiga handledare vid ungdomsverkstäderna i Nyland • 5 Tidigt ingripande i skolfrånvaro på andra stadiet • 6 Främjande av en god studiestart för högskolestuderande

27. KOMET2020 i praktiken • 7 Kamratstödsgrupper • 7.1 Kamratstödsgrupp för studerande med bristande studiemotivation • 7.2 Kamratstödsgrupp för svenskspråkiga nyutexaminerade med yrkes-, yrkeshögskole- och högskoleutbildning som söker arbete • 8 Utvecklande och implementering av ekonomihandledning vid UngInfo • 9 Utvecklande och implementering av handledning inför värnplikten • 10 Vägledning för arbetsprövnings- och civiltjänstgöringsplatser • 11 Gruppverksamhet som stöder personlig utveckling inom andra stadiets utbildning • 12 Utveckling av vägledningshjälpmedel i form av mobilapplikation • 13 Servicebroschyrer för marknadsföring av stödtjänster • 13.1 Servicebroschyr över de svenskspråkiga stödtjänsterna i regionen. • 13.2 Servicebroschyr med behövlig information för övergången från andra stadiet till arbete eller fortsatta studier

28. www.unginfo.fi