“Hur skolan och lärarna kan skapa arbetsro och främja elevernas sociala kompetens”

1. “Hur skolan och lärarna kan skapa arbetsro och främja elevernas sociala kompetens” ”Skolan främjar och förebygger” ”På lika villkor – för lärande och likabehandling” Konferens, Hotell Bohusgården, Uddevalla, 24. oktober 2007 Terje Ogden “Atferdssenteret – Unirand” Norsk Senter for Studier av Problematferd og Innovativ Praksis Universitetet i Oslo

2. Vad vill vi med skolan? • Hur påverkar skolan elevernas innlärning och utveckling? • Effektiva ellre inkluderande skolor? • --------------------------------------------- • Att förebygga gennom att: • Styrka det sociala lärandet i skolan • Att utveckla en kunnskapsbaserad praktik, • Att utveckla ledarskap i klassrummet.

3. En begreppsmodell för utnyttjande av skolan som ressurs för barns utveckling och helsa Strukturerade program och metoder för undervisning och innlärning Principer för klass- och undervisningsledning och differensiering Forskningsbaserade kriterier för effektiva skolor Principer och värden om inkludering, demokrati och jämnlikhet

4. Skolan förebygger • Det är möjligt att skolan förebygger och stöder elevernas helsa bäst gennom att göra det den skall göra: fremja elevernas lärande och utveckling gennom skolorganisation, läroplan och pedagogisk praktik.Markham og Aveyard (2003)

5. Hur påverkar skolor elevernas innlärning och utveckling? • Gjennom dom skildnader som förefinnas i skolernas rekrytering, miljö, undervisning och innlärningsaktiviteter (school effectiveness research) • Gjennom planerad och målinriktad utvecklingsarbete, projekter och planar för att fremja elvernas innlärning, utveckling, sociala kompetens och helsa (school improvement and school based prevention research) • Kompenserande och förebyggande innsatser i skolan, • Skolbaserad hälsofrämjande och socialt kompetensutvecklande arbete • Utveckling av skolan som social organisation.

6. Effektiva skolor Rutter & Maughan, 2002 1) Kontekst: Et balanserad elevinntag; adekvata ressurser, stöd från lokalmiljöen och politikerna 2) Skolorganisation: Professionelt ledarskap med strategiska vyer; gemensama visjoner och mål i personalen 3) Skolans ethos En ordnat atmosfär; attraktivt arbetsmiljö; höga, men realistiska förventningar; eleverna får ta ansvar; positiva belöningar och rättvis disiplin, fokus på prestationer och positivt beteende; goda lärar-elevrelationer 4) Effektiv utvärdering och tilsyn; regelbunden mätning av elevprestationer, utvärderingar av lärareffektivitet och skolans samlade prestationer 5) Gruppledning i klassrummet og pedagogisk kvalität; skydda innlärningsaktiviteterna; engasjement av elevernas interesser; effektiv undervisning; egnad struktur; god ämneskunnskap hos lärare.

7. Skolor som stödjer lärande och positivt beteende hos eleverna • Har explisitta, konsistenta og betingade förventningar til elevernas beteende, • Uppmuntrar föreldrarna til att stödja læringsprocesser och att praktisera mer effektiva sätt att uppdra sina barn • Anvender undervisningsmetoder som er interaktive och samarbetsorienterade och som involverar eleverna i egen innlärning, • Har en läroplan som främjer utveckling av social kompetens, men också normer mot våld, aggression, norm och lagbrott.

8. Vad kan lärarna göra?Ledarskap i klassrummet • Här fokuserar man på lärarens förhållningssätt i klassrummet och på kommunikationen mellan lärare och elever • Kompetens i att hantera störande och bråkiga elever och grupper, att arbeta med regler och att stärka det som är positivt, • Klassledning bygger på positiva relationer och har en stark anknytning til god undervisning, • Et proaktivt förhållningssett för att förebygga att problembeteende sprids och upptrappas (eskalerar).

9. Det lägsta effektiva inngripandenivå • ’Det lägsta effektiva inngripandenivå’ för att förebygga eskalering och spridning av problembeteende: • Didaktisk nivå: Planlagd undervisning och innlärningsaktiviteter med vikt på direkt undervisning och struktur, • Förebyggande nivå: Beteendekorrigering utan att störa aktiviteten i klassen med anvending av regler, monitorering, uppmerksamhet, beröm, bevegelse och signaler till eleverna, • Problemlösande nivå: Direkt beteendekorrigering med problemlösande, praktisering av regler och planerade konsekvenser.

10. Prinsiper för proaktivt ledarskap i klassrummet • UPPMERKSAMHET – ÖVERBLICK - när läraren uppmerksamar vad som går före sig i klassrummet och eleverna er medvetna um det (withitness), • OVERLAPPING – handterar flera hendelser samtidigt, • AKTIVITETSFLYT – aktiviteterna skyddas mot ytre ellre innre avbrott och störande hendingar, • ”MJUKA ÖVERGÅNGAR” när klassen byter från en aktivitet til en annan • MOMENTUM - god framdrift och tempo under lektionen • GRUPPFOKUS – så många elever som möjlig är uppmerksamma och engagerade. (Kounin, 1970/1977)

11. Att förebygga = att bygga • Att kartlegga och utveckla barn och ungdomars ressurser och talanger, • Att fremja barn och ungdomars kompetens för att mestra stress, motgång och kriser, • Redusera riskfaktorer för utveckling av problem, • Hälsofrämjande åtgärder (matvanor, motion etc), • Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: • ”coping” og ”resilience” • ”Hjelp til självhjelp” – ”empowerment”.

12. Analys av förebyggande arbete • ”TING HENGER I HOP”: Barn och ungas riskbeteende har över tid en tendens till att konvergera: alkohol och drogmissbruk, kriminalitet och psykiska problem, • GEMENSAMA RISKFAKTORAR: Det är ofta dom samma underliggande sociala och psykologiska processer som leder till utveckling av barn och ungas problem, • FRAGMENTERADA INNSATSER: Det förebyggande arbetet föregår ofta innan isolerade problemområden (droger, kriminalitet, våld, mobbning, rökning, matvanor) och sektorer (skola, social barnavård, somatisk och psykisk helsa) • HELHETLIG FÖREBYGGANDE: Det förebyggande arbetet bör riktas mot hela spekteret av problem och fokusera på dom felles underliggande risk-faktorene för att ha tilrekkelig kontinuitet, brädd och intensitet.

13. Att förebygga problembeteende innan och utanför skolan Kriminalitet Alkohol/droger Psykiska problem Problembeteende utanför skolan Problembeteende i skolan Förebyggande innsatser

14. Verkar – verkar inte? • ”VI ÄR ALLA FÖREBYGGARE”: Förebyggande innsatser kan anknytas til allt från fotbollsklubbar til fri-idrott och kulturella aktiviteter – det räcker att hålla barn och ungdomar undan negativ innflytande och ge dom goda interesser, • ”DEN GODA ÅSIKT” – Många förebyggande åtgärder har som sin primära åsikt att förmedla budskapet: någon tar problemet på allvar och man vil markera sig som seriös förebyggande aktør, • ”LÖP OCH KÖP”: Några förebyggande program kännteknas mer av god layout och välorganiserad marknadsförning enn av trovärdighet, • ”BRIST PÅ UTVÄRDERINGAR” Det är möjligt att förebygging funkar, men lite är systematisk utvärderad – och vi vet inte om det ger resultater eller inte.

15. Utveklingsuppgifter från elevernas perspektiv • Att komma överens med jamnåriga: kontakt, vänskap och socialt aksepterande, • Att lyckas med skolgången och skolämnerna, • Att lyckas i kontakten med vuxna, hemma och i skolan, • Följa normer och regler i familj och samhälle. • Detta har konsekvenser för skolans innlärningsbegrepp: ämnesinnriktad, social och personlig läring. (Masten et al., 1995)

16. Personlig kompetens Fysisk kompetens Social kompetens Kognitiv kompetens Backe-Hansen,E. & Ogden,T. (1998). 10-åringer i Norden, Kompetanse, Risiko og oppvekstmiljø, Rapport Nordisk Ministerråd, København, Forlag Nord Helse

17. Social kompetens är barns kapasitet att integrera tenkande, känslor och beteende för att lyckas med sociale uppgifter och utväckla sig positivt(Weissberg & Greenberg, 1998) Social kompetens går som en röd tråd gennom framgångsrika förebyggande innsatser

18. Betydelsen av sosial kompetens – vad sejer forskningen? • Utökar möjligheterna till att bemästra viktiga utvecklingsuppgifter • Att lyckas i skolan • Att få vänner • Att utveckla positiva relationer til vuxna (Masten et al., 1995) • Vaksinasjon mot psykososiala problem (resiliens) (Garmezy, 1990) • Förebyggar alkohol- og drogmisbruk (Ennet m.fl., 2003) • Bidragar till socialt inkluderande i skolan (Gresham, 1987) • Förebygger social isolation och tilbakadragning (Ogden, 1995) • Förebygger aggressivt beteende gennom att peka på positiva alternativer (Walker et al.,1994; Webster-Stratton & Hammond, 1997).

19. Varför socialt lärande i skolan? • Skolan ställer stora sociala krav, men undervisar lite • Förebygga problembeteende i undervisningen • Stöd til social inkludering i skolan (inclusive schools) • Social kompetens som barn och ungas verktygslåda: • ”coping” og ”resilience” • ”Hjelp til självhjelp” – ”empowerment” • Eleverna lär sig hur dom själv kan reglera uppmerksamhet, känslor och beteende.

20. Dom ”bortvalda eleverna” • En undersökning bland 1111 elever i årskurs 2 i 63 klasser ved 31 grunnskolor i Stockholm • Eleverna valde 3 medelever dom ville leka med og 3 elever som dom inte ville leka med • 18% av elevene blev bortvald av medeleverna • Hvem blev bortvald? • Stökiga pojker, generade och tilbakadragna flickor och pojker, elevar med innvandrarbakgrund • Lärarna hadde identifierad hälften mens föreldrarna uppfattade varje femte som hadde kameratproblem – dom som var stökiga blev oftast identifierad • Orsaksanalyser indikerade att det var bristande sociala föresetnader och färdigheter som ledde til att elever ble bortvalda och detta påvärkade indirekt skoleprestationene i negativ riktning • Sundell & Collbiörnsen, 1999

21. Sociala färdigheter Självkontroll Självhevdelse Samarbete Empati Ansvars- tagande Gresham & Elliott, 1990

22. Sociala färdighetsdimensionerför elever och lärare • SAMARBETE – dela med och hjelpa andra – följa regler och instruktioner • EMPATI – se saker ur någon andras synvinkel och leva sig inn i hur andra har det – ha omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter • SJÄLVKONTROLL – bringa känslor under intellektuell kontroll • SJÄLVHEVDELSE – utrycka egna uppfatningar och rättigheter på positiva och tydliga sätt – ta initiativ, presentere seg och stå emot negativt grupptryck • ANSVARSTAGANDE – hålla avtal – visa respekt for ägodelar och arbete • (Gresham & Elliott, 1990)

25. Socialt lärande i skolan: det räcker inte med strukturerade program • Sociala färdigheter och kompetens kan undervisas på sama sett som skolämnen – strukturerad och autentisk lärande • Färdighetene bör vara socialt anvendbara för eleverna och anpassad til aldersstäget, • Upplärningen påverkas av skolans övriga undervisning och bör integreras i denna - man kan inte ”kursa” eleverna til att bliva socialt kompetente (miljöåtgärder nödvendigt) • Sociala färdigheter anvendas när dom modelleras, efterfrågas, uppmuntras och bekräftas.

27. Att låta forskningen handleda praktiken • Låta forskningen handleda praktiken och anvenda program, metoder, • och åtgärder som gennom utvärdering har visat sig vara värksamma, • Det räcker inte med kasusstudier, anekdoter och brukarvärderingar – • man måste ha mätbara resultatindikatorer som • reduserad problembeteende, økad sosial kompetens och god hälsa. a&n, nr.2, 2007

28. Förebyggande interventioner som inte fungerar • Interventioner som samlar høgrisk ungdomar på et sätt som leder til negativ smitta, • Det är oklart hur inverventionen skall iverkställas (implementeras), • Personalen får inte tilrecklig handledning och dom är inte ansvarliga för resultaten, • Interventioner med åsikt att skräma (eksv. scared straight) ellre strategier för ’røff behandling” (eksv. boot camps) , • Interventioner där vuxna förmanar/belärar barn och ungdomar. National Institute of Health state-of-the-science conference statement, 2004

29. Kunnskapsbaserade och lovande interventioner • Åtgärder, metoder och program med dokumenterad effekt: • som har administrativt stöd och förankring • som är trovärdiga och som stödjas av personalen • som låter sig integrera med skolans primära aktiviteter; undervisning och innlärning, • som involverar och aktiviserar eleverna, • där lärarna får noggran upplärning och handledning • där man kontrollerar implementeringens kvalität och utvärderar resultat på elevnivå.

30. Tack, det var det hela!

31. Litteratur • Ogden,T.(2005):Skolans mål och möjligheter. Rapport, Folkhälsoinstitutet, Stockholm. • Ogden,T.(2003):Sosial kompetens och problembeteende i skolan. Kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm, Liber forlag • Klefbeck,J. & Ogden,T.(2003):Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn.Andra upplagan. Stockholm, Liber forlag • Ogden,T.(1993):Kvalitetsmedvetande i skolan. Lund, Studentlitteratur • Ogden,T. Asmervik,S. & Rygvold, A.L. (red.)(2001):Barn med behov av särskilt stöd. Lund, Studentlitteratur • Ogden,T. (1991): Specialpedagogik. Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund, Studentlitteratur