Att leda grupper… Föredrag utifrån Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden

1. Att leda grupper…Föredrag utifrån Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden Siggi Òlafsson Utbildningskonsulent. Fokus på pedagogers ledarskap i förskola och skola samt barns sociala och känslomässiga lärande. Arbetat sedan 1989 med personal i skolmiljö. Bakgrund i skola/socialtjänst. Journalist och beteendevetenskaplig utbildning med lärdomshistoria som huvudämne. Instruktör i bl.a. Läraren som ledare, StegVis, START, Social och Emotionell Träning. Arbetat sedan 2000 med personal i syfte att förbättra barns psykosociala hälsa. Kontaktinformation Siggi Olafsson, Social utveckling, barn och unga 031 367 92 61 siggi.olafsson@socialresurs.goteborg.se www.prevu.goteborg.se Klicka på Barn och Unga

2. Innehåll • Bakgrund • Självkännedom • Bygga relationer • Beröm & uppmärksamhet • Att ligga steget före • Hantera svårigheter • Att utveckla sitt ledarskap Att främja barns psykosociala hälsa och lärande

3. Regler för dagen Inga sänkningar Aktivt lyssnande Alla har rätt och passa

4. Från intuition till kunskap Faktabaserat med dokumenterad effekt Intuitions baserad utan god teori Teori baserad med trolig effekt Kunskapsbaserad förebyggande Begreppet ”kunskapsbaserat förebyggande” arbete omfattar åtgärder med trolig och dokumenterad effekt

5. Vanligt synsättBra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Men i själva verket...Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra. Utbildning leder bara ibland till förändring. Nya metoder förändras ofta under införandet. (så att de inte fungerar)

6. Vilka strategier för vilka elever? Multisystemiska, indikativa åtgärder Individuellt anpassade och intensiva åtgärder Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%) Barn med moderat risk för allvarliga beteendeproblem (5-10%) Selektiva, indikativa åtgärder Så som ART Barn med liten risk för allvarliga beteende-problem (ca 80-90%) Universella åtgärder Skolomfattande som Olweus programmet. Klasscentrerade som Livsviktigt & StegVis eller Lärarledarskap. Kan användas för alla barn/elever

7. Den preventiva paradoxen Normalgrupp Riskgrupp Problemgrupp

8. Antal individer som får problem De flesta med problem finns i normalgruppen… …men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

9. FHI - Lärarens ledarskap • Lärarens ledarskap i klassrummet – viktigt för att främja goda elevernas skolprestationer och förebygga problembeteenden. • Det gäller inte minst för de elever som har svårt att klara skolans mål. • Det är de okoncentrerade och utagerande eleverna som riskerar att slås ut ur skolan och hamna snett i tillvaron. • En lugn undervisningssituation är också avgörande för att de tysta och tillbakadragna eleverna, som lätt hamnar i skymundan, ska komma till sin rätt. • I dag finns relativt god kunskap för att utveckla pedagogens förhållningssätt och ledarskap. • Forster, M., Sundell, K., Melin, L., Morris, R. J., & Karlberg, M. (2005). Charlie och Komet: Stockholm: Socialtjänstförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten. • Hattie, J. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. London New York: Routledge.

10. Stora effekter, knutna till pedagogen! Effekter omkring 0.4 är genomsnittsprestationen. • Lärare använder videoinspelade undervisningssituationer för att utveckla sig själva som undervisare 0,88 • Insatser som stöd till läraren för att minska störande beteenden i klassrummet 0,8 • Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 • Lärare är tydlig i sin undervisning 0,75 • “Ömsesidig undervisning” vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera. Läraren låter eleven vara lärare omväxlande med att läraren är lärare 0,74 • Feedback från lärare till elev 0,73 • Goda relationer mellan elever och lärare 0,72 • Undervisning är utspridd i tiden istället för att koncentreras till ett enda tillfälle 0,71 Visible Learning (2009, Routledge

11. Självkännedom • Medvetenhet • Pedagogen som modell • Social kompetens

12. Empati • Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. • Uppmärksamma, tolka, förstå och handla gott utifrån den empatiska förståelsen • Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv. • För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. • Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. • Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla. • Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

13. Självkontroll • Självkontroll innebär att man kan hantera frustrationer och starka känslor såsom ilska och besvikelser på ett socialt acceptabelt sätt. • Pedagoger kan lära barn att trösta sig själva och slappna av också i svåra situationer. • Barnen lär sig genom att imitera och därför fungerar pedagogernas sätt att handskas med känslor och lösa problem som modell för barnen. • Barn och ungdomar utvecklas genom uppmuntran och beröm då de bemöter andra empatiskt. De sociala färdigheterna växer i och med att tänkandet utvecklas. • En betydelsefull period infaller i förskoleåldern då barnen utvecklar sin förmåga att se händelser ur andra personers synvinkel och skilja mellan avsiktligt och oavsiktligt handlande. I denna ålder lär sig barnen också konsten att tänka högt för att lotsa sig själv genom problemsituationer.

14. Förmågan att lösa problem • Barn har en inneboende vilja att lära sig behärska olika situationer och klara sig på egen hand, men de behöver hjälp med att lära sig lösa problem. • Goda problemlösningsfärdigheter innebär att man kan hejda sig och fundera igenom hur man kan lösa dilemman. Barn behöver också öva sig i ”självprat”. • För att lösa svårigheter, som uppstår i umgänget med andra, är det bra om barnen lär sig välja lösningar som är bra för både dem själva och andra.

15. Amygdala (Reptilhjärnan)(Neropsykologi) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

16. Möjliga grundreaktioner • Orörlighet (passivitet, handlingsförlamad) • Flykt (flykt, undvikande) • Försvar (attack, handlingsberedskap) Här är vi människor olika, dvs vad vi går igång på och hur vi reagerar… Går att påverka, lära om… under trygga förutsättningar…

17. Lugna ned sig tekniker • Hjälp barn till sätt att lugna ner sig själva på… • Hjälp pedagogen till sätt att lugna ner sig på… • Självprat (Peptalk) • Andas (Fokusering) • Gå undan (Låta tiden gå) • Omformulera positivt (Tankestyrning) • Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

18. Tre delar i samspel Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra. Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

19. Pedagogen som modell • Barn lär sig av att betrakta och härma, imitera andra… • Vad vill du att barnen ska lära sig av dig? • Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla. • Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

20. Social Kompetens Social kompetens är färdighet att integrera tänkande, känslor och beteende för att lyckas med sociala uppgifter och utvecklas positivt. (Weissberg & Greenberg, 1998, egen översättning.)

21. Personlig kompetens… Är överordnad och består av… • Intellektuell kompetens • Fysisk kompetens • Social kompetens • (Är i sin tur indelad i två underkategorier) • Temperamentsfaktor • Karaktärsfaktor Greenspan (1981)

22. Färdighetsdimension på SEL Empati se saker ur annans synvinkel, leva sig in i hur andra har det, ha omtanke och respekt för andras känslor och tankar Samarbete dela med sig och hjälpa andra Självhävdelse utrycka egna uppfattningar och rättigheter på ett positivt sätt och stå emot grupptryck Självkontroll bringa känslor under intellektuell kontroll Ansvarstagande hålla avtal, visa respekt för ägodelar och arbete (Gresham & Elliott, 1990)

23. Medvetenhet om dina känslor! • Förstå dina tidiga signaler • Uppmärksam på dina tankar • Styr dina tankar • Minska negativa tankar • Öka positiva tankar • Visa hur du gör, tänker och känner… • Tänk högt, lär ut…

24. Ledarskapets kärna • Ett gott ledarskapet kännetecknas av • Värme och tydliga gränser Dan Olweus • Kärlek och struktur John Steinberg

25. Ledarskapspraxis Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

26. Bygga relationer • Vårdnadshavare • Relationen till barnet • Barnen

27. Vårdnadshavare • Information • Basal information, hur nås ni, regler etc… • Veckobrev • Veckan som varit, bilddagbok etc.. • Gemensamma luncher, fika • Planerade gemensamma aktiviteter • Hembesök • Det mest personliga och effektivaste • Utbildningsgrupper • Organisera grupper för vårdnadshavarna

28. Relationen till barnet • Relationen till barnet utgör grunden för möjlighet till ett gott ledarskap. • Lär känna eleven - Låt eleven lära känna dig. • Låt eleven känna att du bryr dig om dem. • Lägg ned mest tid där det behövs mest • Fokus på relationen, var nyfiken

29. Bygg relationen… • Hälsa med handslag, varje dag • Använd deras förnamn ofta, med värme • Ta ögonkontakta när ni pratar • Le ofta • Ge personlig feedback till barnet och vårdnashavare • Prata informellt med barnet före och efter lektion, om deras intressen • Uppmärksamma och kommentera händelser i deras liv, en födelsedag hos ett syskon, familj, idrott, musik etc. • Använd en vänlig röst • Ta med barnet när du uträttar ett ärende • Fråga hur den har det • Skämta tillsammans • Hjälp dem, när de behöver det eller ber om det. • Berätta för dem att du bryr dig, även när de inte verkar vilja höra det…

30. Barnen • Lär känna barnet som en individ • Positiva medelanden • Hembesök • Visa att du bryr dig • Uttalat och tydligt med värme • Lek tillsammans med barnet • Vara lekfull själv • Låt barnen leda dig • Var en uppskattande publik • Använd beskrivande kommentarer

31. Att förstå barns negativa beteende Används för att få uppmärksamhet Utlopp för frustration Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga Försvar för att undvika Barnet tycker det är roligt i sig att bete sig illa För att få makt över andra Barnet här ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter Barnets omgivning stödjer beteendet

32. Känslomässig vägledningEmotionell vägledning Känslomässig vägledning innebär att man uppmärksammar barnets känslor, t.ex. då hen är ledsen, arg eller rädd. Känslomässig vägledning förutsätter emotionell medvetenhet och förmåga till äkta lyssnande och problemlösning.

33. Emotionell vägledning • Uppmärksamma barnets känsla 2. Se denna känsla som ett tillfälle till närhet och vägledning 3.Lyssna med inlevelse och bekräfta barnets känslor 4. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor 5. Sätt gränser samtidigt som du hjälper barnet att tänka ut olika lösningar

34. Beröm & medvetet riktad uppmärksamhet • Hur stor är sanolikheten att eleven ska få positiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig? • Uppmärksamhet & Beröm • Positiv förväntan • Positivt synsätt

35. Hur stor är sanolikheten att eleven ska få posetiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig? Både positiv resp. negativ uppmärksamhet påverkar elevers beteende ”Catch the children being good” ”Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls” Medveten användning av uppmärksamhet och beröm främjar prestationer och resultat.

36. Uppmärksamhet & Beröm Kollektiv beröm Proximalt beröm Individuellt beröm Belöningar Uppskattning Självberöm Visa uppskattning Bekräfta känslan Positiva konsekvenser Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara Spontan och uppriktig beröm är effektivast Bygg på kännedom om vad eleven presterar En sak i taget, beröm och korrigering separeras Beröm ofta... 80/20 principen

37. Positivt synsätt Så som du ser mig… …sådan blir jag!

38. Förebygga – Att ligga steget före • Regler • Använd så få regler som möjligt… • Naturliga och Logiska Konsekvenser • Förtydliga er konsekvenstrappa! • Bestämdhet, snarare än skärpa • Struktur och förutsägbarhet • Förutsägbara rutiner och övergångar • Systematik • Effektiv gränssättning och omdirigering

39. Gruppens regler Skolans regler Sociala regler Samhällets lagar Få regler, högst 3-5 regler på gruppnivå Skrivna som uppmaningar att följa På förhand uppgjorda konsekvenser vid regelbrott Naturliga och logiska konsekvenser Använd så få regler som möjligt… En regel som inte följs upp, urholkar regelsystemet, det smittar dessutom av sig…

40. Naturliga och Logiska Konsekvenser Negativa konsekvenser ska… Vara konsekventa Ges på samma sätt för alla Vara lätta att för läraren att genomföra Presenteras som ett val som barnet har gjort Vara relaterat till beteendet Vara rimliga

41. Exempel… Om eleven Inte kan hantera saxen på ett säkert sätt tas den ifrån eleven Har spillt vatten på golvet är det dennes ansvar att torka upp det Inte talar tyst i biblioteket, får denne gå därifrån Inte följer en uppmaning får denne stanna inne på rasten för ett samtal med läraren om detta. Knuffas i kön i matsalen, får denne ställa sig längst bak i kön Väljer att inte arbeta på anvisad plats får denne stanna inne på rasten för ett samtal med läraren om detta

42. Förtydliga er konsekvenstrappa! Exempel… om ett barn stör… Första gången, positiv omdirigering eller ignorerande Andra gången, påminnelse om förväntat beteende Tredje gången, varning för konsekvenser (samtal) Fjärde gången, samtal med pedagogen

43. Bestämdhet, snarare än skärpa Konsekvenser behöver inte vara stränga för att vara effektiva. Följ principen om minsta möjliga intervention. Det är viktigare att en konsekvens kan genomföras än att den är ”kännbar”. Underminera inte ditt konsekvensprogram genom att bli arg, även om eleverna trotsar. Om eleven ”springer ifrån” konsekvensen, jaga inte, ta upp den vid nästa tillfälle du kan, men kom ihåg att upprätthålla konsekvensen. Var rak på sak och vänlig. Om du tvekar vad som är rätt konsekvens så vänta lite…

44. Förberedande övergångar Vägledning Schema Tydliga roller Tydliga uppgifter Tydlig början och slut Arbetsro Regler Rum Struktur och förutsägbarhet

45. Systematik • Lektioner, dagen, börjar på samma sätt • Ex pedagogen tar i hand och har på förhand skrivit startinstruktioner på tavlan • Lektioner, dagen slutar på samma sätt • Ex lektionen slutar med att pedagogen går igenom vad som händer nästa gång och vad som ska göras i mellantiden.

47. Effektiv gränssättning och omdirigering • Minska antalet uppmaningar • Lugn först – instruktion sedan

48. Hantera svårigheter • Ignorera störningar • Positiva verbala omdirigeringar • Använd teckenkommunikation! • Omdirigering till positivt beteende • Problemlösning • Att framföra negativ kritik • Beteendeplan för elever • Sammanfattning + Pyramiden

49. Ignorera störningar • Att inte se allt, kan underlätta… • Vad kan du ignorera för beteende • Vad kan du inte ignorera • Ignorera aldrig barnet • Hjälp gruppen att ignorera störningar • Lär gruppen att hjälpa till • Beskriv enkelt varför och hur de kan hjälpa till

50. Positiva verbala omdirigeringar Jag vill att du… …Sitter ned …Följer med mig …Börjar läsa Etc…