390 likes | 589 Views
Varför normering och riktlinjer?. Strukturella och innehållsliga förändringar Kvalitetsförluster Kompetensproblem Svag kunskapsorientering och kunskapsuppbyggnad Regionala skillnader Ökat antal tunga missbrukare. Till vilken nytta?. Ökad kvalitet och effektivitet Bättre beslutsunderlag
E N D
Varför normering och riktlinjer? • Strukturella och innehållsliga förändringar • Kvalitetsförluster • Kompetensproblem • Svag kunskapsorientering och kunskapsuppbyggnad • Regionala skillnader • Ökat antal tunga missbrukare
Till vilken nytta? • Ökad kvalitet och effektivitet • Bättre beslutsunderlag • Ökad styrning mot vetenskaplighet och beprövad erfarenhet • Ökad kompetens • Minskade regionala skillnader • Besparingar
SBU IMS (tidigare CUS) Projektgrupp Referensgrupp 5 expertgrupper med 2 koordinatorer + 1 expert i varje
Referensgruppens uppgifter • Granska och diskutera beställning. • Granska och diskutera planer för upplägget. • Följa expertgruppernas arbete. • Vara bollplank till projektgruppen. 5. Granska och diskutera kunskapsöversikter. 6. Granska och diskutera förslag till riktlinjer.
Expertgrupp 1 Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling av narkotikamissbruk och beroende, inkl. omvårdnad Expertgrupp 2 Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och beroende, inkl. omvårdnad Expertgrupp 3 Upptäckt och förebyggande verksamhet Expertgrupp 4 Markörer, diagnostiska instrument och systematisk patient- och klientbedömning samt dokumentation Expertgrupp 5 Behandling av gravida missbrukare
Expertgruppernas uppgifter • Planera arbetet. • Bedöma befintligt kunskapsunderlag. • Föreslå kompletteringar. 4. Samarbeta med övriga expertgrupper. 5. Systematisera, bedöma och skriva kunskapsunderlag. 6. Granska och kommentera förslag till riktlinjer.
Generella instruktioner till expertgrupperna • Evidensnivå enligt överenskommelse mellan Socialstyrelsen och SBU • Utfallsmått från olika studier • Tidsaspekt • Generaliseringsmöjlighet • Ekonomiska konsekvenser • Blandmissbruk • Kön, ålder och etnicitet • Psykiskt sjuka och annan samsjuklighet än psykisk sjukdom • Etiska aspekter
Riktlinjer för missbrukarvård Faktaunderlag Riktlinjer Vad vet vi om effektiva metoder? Vad fodras? Vad baseras riktlinjerna på? Beskrivning av förutsättningar Sammanvägning av faktaunderlag Kunskapsunderlag Ansvariga för underlag SocialstyrelsenNära samverkan med experter och referensgrupp 5 ExpertgrupperUtsedda av Socialstyrelsen SocialstyrelsenSeminarier, studier, kvalitetsprojektet
Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning av rekommendationerna 3. Upptäckt, uppsökande och sekundärpreventivt arbete 4. Bedömningsinstrument och dokumentation 5. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling av narkotikamissbruk och narkotikaberoende 6. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk 7. Behandling av gravida missbrukare 8. Samsjuklighet mellan missbruk (skadligt bruk och beroende) samt psykiatriska eller somatiska tillstånd
Rekommendationer för behandling av personer med narkotikaproblem
Rekommendationer för behandling av personer med alkoholproblem
Rekommendationer för missbruk eller beroende under graviditet
Rekommendationer för samsjuklighet mellan missbruk och beroende och psykisk och somatisk sjukdom
Samsjuklighet mellan missbruk och beroende och psykisk och somatisk sjukdom, forts.
Samsjuklighet mellan missbruk och beroende och psykisk och somatisk sjukdom, forts.
Kvalitetsområden Struktur Resultat Process Utredning Tillgänglighet Upp-följning och ut-värdering Behandling Bemötande Personalkompetens . Eftervård
Definitioner och begrepp • Beroendevård • Abstinensbehandling • Behandling • Psykosocial behandling • Psykosocialt stöd • Sjukdomsbegreppet • Missbruk – beroende • Personer med missbruksproblem • Vad är narkotika – beskrivning av narkotikamissbruk
Implementering • Kort rådgivning som rutinåtgärd. • System för att identifiera missbruksproblem. • Specialiserade insatser. • Samverkan mellan mindre kommuner. • Gemensam ledning – kommuner och landsting. • Samarbete mellan vårdgivarna vid samsjuklighet. • Samarbete med självhjälpsorganisationer. • Kompetensutveckling. • Utvärdering av behandling. • Mätning av kostnader och effekter.
Nationella riktlinjer • Motiv • Riktlinjer för riktlinjer • Kunskapsunderlag (SBU, IMS) • Evidens • Organisation • Arbetsuppgifter och instruktioner • Innehåll och avgränsningar
Nationella riktlinjer, forts. • Definitioner • Bedömningsinstrument och dokumentation • Tidig upptäckt och uppsökande verksamhet • Behandling – alkohol • Behandling – narkotika • Gravida missbrukare • Samsjuklighet • Kvalitetsindikatorer
Evidensgrad 1 • Minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av högt bevisvärde. Följande undantag från huvudregeln kan också motivera Grad 1: Enstaka mycket stor randomiserad kontrollerad studie (med smalt konfidensintervall) utförd på ett stort antal centra. ”Allt eller inget”-studier som visar en dramatisk och odiskutabel effekt, t.ex. penicillin vid stora pneumonier, eller insulin vid typ 1 diabetes.
Evidensgrad 2 • En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat (huvudregel). Följande undantag kan förekomma: Väl upplagda kohortstudier eller fall-kontrollstudier med entydiga resultat. Ett flertal randomiserade kontrollerade studier med medelhögt och lågt bevisvärde med entydigt resultat.
Evidensgrad 3 • Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat. Följande undantag kan förekomma: Väl upplagda kohortstudier eller fall-kontrollstudier med divergerande resultat. Ett flertal randomiserade kontrollerade studier med medelhögt eller lågt bevisvärde.
Evidensgrad 4 • Enbart studier av lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsensusutlåtande utan explicit systematisk genomgång.
Andra kunskapsunderlag • Den vetenskapliga bakgrundsdokumentationen uttrycks på följande sätt för slutsatser som baseras på annat underlag än systematiska kunskapsöversikter • Gott vetenskapligt underlag (slutsatsen bygger på två eller flera RCT-studier av högt bevisvärde som pekar i samma riktning) • Visst vetenskapligt underlag (svagare underlag än ovan).
Kunskapsöversikter • tydliga frågeställningar och kriterier om vilka studier som ska inkluderas/exkluderas • sökningar enligt överenskommen och accepterad systematik • redovisning av hur översikten genomförts • metodologiska kvalitetskrav för att de inkluderade studierna ska anses ge tillförlitliga data • analysmetoder för att bearbeta primärstudierna
Kvalitetsgranskning av systematiska kunskapsöversikter • En tydligt angiven sökstrategi • Angivande av kriterier för inklusion • Kritisk granskning och bevisvärdering av studier som uppfyller minimikriterier • Faktaextraktion och syntes av alla godkända studier med hänsyn till deras bevisvärde