Några fakta om Kriminalvården:

1. Hur handskas kriminalvården med psykiskt störda lagöverträdare?- Hur många är dom?- Vilka svårigheter uppstår/kan uppstå vid behov av psykiatrisk behandling

3. Några fakta om Kriminalvården: • Kriminalvården är en del av rättsväsendet vars uppgift är att uppfylla de kriminalpolitiska målen. Dessa är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället • Kriminalvårdens uppgift är: • att verkställa påföljderna fängelse och skyddstillsyn (inkl samhällstjänst och kontraktsvård), • att ansvara för övervakning av villkorligt frigivna, • att verkställa föreskrifter om samhällstjänst vid villkorlig dom samt utföra personutredningar i brottmål. • Uppdraget ska utföras genom att Kriminalvården: • vidtar åtgärder som påverkar den dömde att inte återfall i brott, • i sin verksamhet upprätthåller en human människosyn, god omvårdnad och ett aktivt påverkansarbete med iakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet.

4. Några ytterligare fakta: • på anstalt är medelbeläggning ca 4900 • 160 personer verkställer livstidsstraff, varav 5 kvinnor • 28 % av de fängelsedömda har utländsk bakgrund • 6,8 % av de intagna är kvinnor • intagna är från 16 år och äldre, medianåldern bland intagna är 35 år • en intagen i anstalt kostar i medeltal 1770 kr/dygn • ca 9300 personer arbetar inom Kriminalvården

5. ”Stefan, 35 år, har dömts till skyddstillsyn för brotten stöld och försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel. Han har tidigare gjort sig skyldig till upprepade fall av narkotikabrott och olika tillgreppsbrott med flera kortare fängelsedomar och skyddstillsyn som följd. Stefan har sedan tretton års ålder missbrukat narkotika. Hans sociala situation är oordnad och han bor mestadels utomhus eller i trappuppgångar. Kontakten med frivård, socialtjänst, sjukvård fungerar dåligt då han lever ett kaotiskt liv; han dyker upp när det passar honom. Han har haft öppenvårdskontakt med sjukvården där han i ett program fått mediciner under kontrollerade former, men har tvingats avbryta denna medicinering då han samtidigt missbrukar och inte har ett ordnat liv i övrigt. Det har varit svårt att ställa en diagnos på Stefan då han missbrukar och är svår att nå. Han har av läkare i anstalt fått diagnosen antisocialt beteende och udda personlighet, han har det svårt att fungera socialt. Han bedömdes även befinna sig i ett allvarligt gränspsykotiskt tillstånd av schizofren natur och saknar sjukdomsinsikt. Stefan har nyligen varit föremål för rättspsykiatrisk vård under kort tid. Sammanfattningsvis ser situationen ut enligt följande: Stefan döms återkommande för mindre brott och påföljden stannar vid böter, skyddstillsyn eller kortare fängelsestraff. Ofta görs en så kallad § 7 undersökning inför huvudförhandling utan att detta leder till någon åtgärd i övrigt. Han fortsätter således att ”snurra runt” i systemet mellan olika huvudmän utan att något konkret händer med hans situation.”

6. Kriminalvårdens respektive hälso- och sjukvårdens uppdrag • Uppdrag • Öppen hälso- och sjukvård • Sedan 1997 under Socialstyrelsens tillsyn • Normaliseringsprincipen

7. ASI kartläggningar- ca 9500 Fysisk hälsa Arbete och Försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj och umgänge Psykisk hälsa

8. Psykiskt störda inom kriminalvården Anstalt: • Missbrukarna drygt 2/3-delar av de intagna • Personlighetsstörda >hälften av de långtidsdömda • Neuropsykiatriska funktionshinder >¼-del av de intagna Frivård: • > hög andel, växelvisa domar, fängelse- förbud etc.

9. Ett exempel: Bland de villkorligt frigivna i Göteborg har ca 25% behov av psykiatriska insatser Av dessa: • har 80% även missbruks-/ beroendeproblem, • har knappt 30% kontakt med psykiatrin, • är en stor del s.k. ”svängdörrsklienter”.

10. Kriminalvårdens narkotikamissbrukare (N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007) Upplevt hjälpbehov måttligt till mycket stort MänKvinnorTotalt Fysisk hälsa38% 40% 38 % För psykiska problem43 % 50 % 44 % För narkotika83 % 80 % 83 % För brottslighet 67 % 65 %67 %

11. ”Hinder” i Kriminalvårdens vårdkedja: Från slutet till mer öppna förhållanden: • behov av högre personaltäthet, • behov av stabil och kompetent personal, • klarar sig inte på egen hand, • närhet till behandlande läkare på utsidan… Ett slags moment 22..…

12. ”Hinder” i vårdkedjan som involverar andra huvudmän: • högre trösklar, • inga direkt ”tjusiga” personer: påverkade, hotfulla, våldsamma osv., • ömsesidig brist på respekt och förståelse för varandras kompetens och resurser, • ”storstadsproblematiken” – sektorsuppdelning och subspecialisering, • vi får, många gånger, vad vi själva redan ger. • …åsså var det där med sekretessen…….!!

13. Möjliga lösningar i Kriminalvårdens vårdkedja: • sammanhållen och sammanhängande VSP, • införande av en ny platstyp: platser för Särskilt Resurskrävande Intagna (SRI), • utslussning till särskilda behandlingshem (vårdvistelse), halvvägshus, utökad frigång, • tillskapa en ”egen” vårdkedja vid en och samma anstalt.

14. Möjliga lösningar i samarbete med andra huvudmän: • psykiatrin (rättspsykiatrin, beroendevården) bedriva uppsökande verksamhet direkt på häkten och anstalter, • nya/andra tillvägagångs- och arbetssätt, t.ex. mottagningen (RPÖV) vid Huddinge sjukhus, Järntorgsmottagningen, s.k. PSL team, case-managementmetodik etc., • någon form av tvång i öppenvården, • utarbeta rutiner för remisshantering (rutinbeskrivningar) etc, • tillhandahålla genomförda utredningar tex. ASI …..icke att förglömma…..utbildning tillsammans……bl.a. om varandras verksamhet/uppdrag/lagstiftning…..

15. Pågående utvecklingsarbete: • Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI) • Treklöverprojektet • ADHD-verksamhet vid bl.a. anstalterna Håga och Norrtälje • Lagstiftning och riktlinjer • Annat utvecklingsarbete på området

16. Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI) Den övergripande målsättningen med platser för särskilt resurskrävande intagna är att: - avlasta andra anstalter intagna som kan vara mycket krävande, - erbjuda en anstaltsmiljö som inte förstärker ett asocialt beteende och/eller verkar sjukdomsframkallande, - förbättra kvalitén i omhändertagandet av målgruppen, - påverka beteendet hos den intagne i syfte att främja återanpassningen i samhället.

17. Störande/utagerande Behov av vård och behandling Udda och särpräglade beteenden

18. Platser för särskilt resurskrävande intagna (SRI): Målgrupp: udda/särpräglade beteenden ----------- störande/utagerande Enheter (18 platser, 3 avd, max 6 intagna på varje avd) Samverkan/samarbete med (rätts-) psykiatrin Anpassat verksamhetsinnehåll Anpassad utslussning Personal: gemensamt förhållningssätt, specialister under 2008 påbörjas inrättandet av dessa platser på Norrtälje, Tidaholm och Fosieanstalten

19. Treklöverprojektet Syftar till att etablera ett formaliserat samarbete med bl.a. rättspsykiatrin, psykiatrin och beroendevården inom följande regioner/områden: • region Väst (Göteborg), • region Syd (Malmö), • region Mitt (Västmanland) Projektet skall försöka förbättra omhändertagandet/vården av psykiskt störda klienter från bl.a. kriminalvården. Projektet har pågått sedan 1 april i 2006. - Hur har det då gått?!

20. Anstalten Håga (Storboda) Syftet med studien vid anstalten Håga är att undersöka om medicinering tillsammans med psykosocial behandling mot ADHD-symptom hos amfetaminmissbrukare minskar risken för återfall i missbruk. Även behandlingens effekt när det gäller återfall i brott kommer att utvärderas. Projektet innebär att 54 personer med misstänkt ADHD bland de intagna genomgår en neuropsykologisk utredning. Vid konstaterad ADHD fördelas deltagarna slumpvis till behandling med antingen Concerta eller placebo (hälften-hälften). Utfall?

21. Anstalten Norrtälje På Norrtäljeanstalten ska ca 250 intagna undersökas med enkätformulär avseende tidigare och aktuella ADHD-symtom. Av de intagna som utfaller positivt i denna undersökning kommer 40 att erbjudas fullständig neuropsykiatrisk utredning. De som efter utredning bedöms uppfylla kriterierna för ADHD i vuxen ålder och i övrigt bedöms lämpliga att delta kommer att erbjudas samma långtidsverkande centralstimulerande preparat som i Hågastudien (Concerta). Läkemedelsstudien inleds med en fas där man jämför Concerta mot placebo (sockerpiller). Denna fas följs av en längre fas där alla deltagare får aktivt läkemedel. Målsättningen är att inom projektets ram behandla 30 personer. Utfall?

22. Ambition och ansvar SOU 2006:100 • Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare SOU 2006:91 • Öppenvård med särskilda villkor • Ny/förändrad kriminalvårdslagstiftning - Innebörd och konsekvenser för bl.a. Kriminalvården?

23. Integrerat Team för Opiatberoende Kriminalvårdsklienter (ITOK)

24. per.ake.stahl@kriminalvarden.se www.kriminalvarden.se