PPR Februari 2011

1. PPR Februari 2011 2011-02-15

2. Rättelse 2011-03-24 På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna i presentationen. Legenderna i diagram 2.01-2.05       heter nu ”Högre inflation i omvärlden” istället för ”Högre inflation.  Numrering i PowerPoint stämmer inte om man jämför med PPR/MPR. I OH presentationen är det 2.01 resp 2.05. Ska det vara så?

3. Diagram 1.01. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

4. Diagram 1.02. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau ofEconomicAnalysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

5. Diagram 1.03. ArbetslöshetProcent av arbetskraften Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

6. Diagram 1.04. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

7. Diagram 1.05. Prog.1 Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken

8. Diagram 1.06. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

9. Diagram 1.07. Oljepris, BrentoljaUSD per fat Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

10. Diagram 1.08. Konsumentpriser exklusive energi och livsmedelÅrlig procentuell förändring Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

11. Diagram 1.09. Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och EuroområdetBNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Källor: Bureau ofEconomicAnalysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

12. Diagram 1.10. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

13. Diagram 1.11. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data Källor: SCB och Riksbanken

14. Diagram 1.12. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde.

15. Diagram 1.13. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Prognos avser 15-74 år. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken

16. Diagram 1.14. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data Anm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken

17. Diagram 1.15. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

18. Diagram 1.16. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

19. Diagram 1.17. BNP-gap och RU-indikatornProcent Anm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärde är noll och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken

20. Diagram 1.18. TimgapProcent Anm. Timgap (HP) avser antal arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken

21. Diagram 1.19. Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonominÅrlig procentuell förändring Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

22. Diagram 1.20. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Källa: Riksbanken

23. Diagram 1.21. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

24. Diagram 1.22. KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

25. Diagram 1.23. KPIÅrlig procentuell förändring Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

26. Diagram 1.24. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

27. Diagram 2.01. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

28. Diagram 2.02. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

29. Diagram 2.03. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

30. Diagram 2.04. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

31. Diagram 2.05. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

32. Diagram 2.06. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

33. Diagram 2.07. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

34. Diagram 2.08. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

35. Diagram 2.09. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

36. Diagram 2.10. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

37. Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

38. Diagram 2.12. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

39. Diagram 2.13. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

40. Diagram 2.14. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

41. Diagram 2.15. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

42. Diagram 2.16. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

43. Diagram 2.17. ArbetslöshetProcent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

44. Diagram 2.18. BNP-gapProcent Anm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Källor: SCB och Riksbanken

45. Diagram 2.19. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

46. Diagram 2.20. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Källor: SCB och Riksbanken

47. Diagram 3.01. VäxelkurserKronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

48. Diagram 3.02. Styrränteförväntningar mätt med markandspriser i euroområdet och i USAProcent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

49. Diagram 3.03. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

50. Diagram 3.04. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörerProcent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken