Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet

1. Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar- studentperspektivet Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda

2. Skill i korthet • Undersökningar, rekrytering, uthyrning • 300 akademiker i uppdrag årligen • Linköping, JönköpingÖrebro (Stockholm) ”Vi skapar möjligheter för akademiska talanger”

3. Agenda för presentationen • Bakgrund • Mål och syfte med uppdraget • Redovisning av resultaten • Sammanfattning • Åtgärdsförslag

4. Syfte med uppdraget • Syfte • Syftet med uppdraget är utreda studentperspektivet på frågan om genomströmning. Vilka är de främsta framgångsfaktorerna respektive hindren för att öka genomströmningen på Sveriges ingenjörsutbildningar. • Mål • Målet är att undersökningen ska ge svar på vilka avgörande faktorer och förändringsförslag som ligger till grund för en god genomströmning ur ett studentperspektiv.

5. Metod • 10 gruppintervjuer vid 5 lärosäten • Två intervjuer vid respektive lärosäte med en grupp högskoleingenjörer och en grupp civilingenjörer • Majoriteten har studerat på termin 5 för högskoleingenjörer och på termin 7 för civilingenjörer

6. Respondenterna • 71 studenter • 34 kvinnor och 37 män • 34 högskoleingenjörer och 37 civilingenjörer • Majoriteten har varit mellan 22 och 25 år • Cirka en tredjedel av respondenterna har studerat tidigare varav cirka hälften har studerat vid ett ingenjörsprogram

7. Redovisning avresultaten

8. Studieavbrott - tidpunkt • Avhopp sker främst tidigt i utbildningen • En relativt stor del avhopp sker även sent i utbildningen

9. Studieavbrott – vanliga anledningar • Utbildningen var inte rätt för dem • Utbildningen motsvarade inte förväntningarna • Att det var för svårt • ”Alla är inte ingenjörsmänniskor” • Anses bättre att ha en examen från vissa lärosäten • Får ett intressant jobb i slutet av utbildningen

10. Motivation • Central faktor för genomströmning • Vänner och studiekamrater • Lärare • Tydlig målbild • Tydlig struktur och kursföljd • Uppehåll mellan gymnasieskola och universitet

11. Förkunskaper • Nivåskillnad mellan gymnasieskola och universitet • Sänkta krav är inte rätt lösning för att locka fler studenter • Rätt förkunskapskrav behövs för att klara en utbildning • Lägre krav på en utbildning leder till sämre kvalitet

12. Förväntningar • Om utbildningen inte motsvarar studenternas förväntningar kan det leda till avhopp • Namnet på en utbildning bör återspegla vad utbildningen handlar om • Mer information och konkreta beskrivningar av utbildningar för sökande till universitet efterfrågas.

13. ”Runtomkringfaktorer” • God social miljö • Att studera i grupp • Ambitionsnivå på programmet • Ekonomi • Boende

14. Mottagning • Viktig för att hitta vänner och studiekamrater • Svårare att komma in i gemenskapen efter mottagningen och kan leda till avhopp • Kombination av studier och nöje under mottagningen är att föredra

15. Utbildningens struktur • Avhopp i början på grund av mycket matematik • Bra med mycket matematik i början • Svårt att se en röd tråd i början • Kurs som är kopplad till inriktningen på programmet efterfrågas i början av utbildningen • Poäng på kurser är inte konsekvent med den tid som kursen kräver

16. Examinationsformer • En blandad form av examination föredras • Flexibilitet med omtentamenstillfällen vid kurser som många missar efterfrågas

17. Examen • Många av civilingenjörerna anser att arbetslivserfarenhet är viktigare än att ta examen • Majoriteten av högskoleingenjörerna anser att det är viktigt att ta examen • För att fler ska ta examen efterfrågas flexibilitet med omtentamenstillfällen

18. Lärare • Många lärare saknar engagemang och pedagogisk förmåga och en vilja att undervisa • Det finns många bra lärare med engagemang samt pedagogisk kompetens och förmåga • Tydligare information från lärare med vad som förväntas av studenterna efterfrågas

19. Stödfunktioner • Räknestugor är till fördel för att klara kurser men information om dessa når inte ut till studenterna • Att hitta rätt studieteknik kan vara avgörande för att klara studierna • Det råder brist på tillgång till grupprum

20. Ansvariga inom programmet och studievägledning • Kontakten med ansvariga inom program är generellt sett bra men mer kontakt önskas • Det efterfrågas att någon tar ett helhetsgrepp om respektive program • Information om valbara kurser och utlandsstudier är bristfällig • Studievägledningen är mycket bristfällig vid samtliga lärosäten utom Chalmers

21. Arbetsmarknaden • Generellt anser respondenterna att det är för lite kontakt med arbetsmarknaden • Mer kontakt i form av praktik och studiebesök efterfrågas

22. Sammanfattning

23. Hur ska vi öka genomströmningen?

25. ”Framgångsrecept”- för ökad genomströmning Framgångsreceptet • Studenter med goda förkunskaper och hög motivation • God social miljö • Program med god struktur och kurser som följer varandra • Tydlig verklighetsanknytning • Engagerade lärare • Individuell uppföljning • Kontinuerliga och alternativa examinationsformer

26. Åtgärdsförslag • Arbeta gemensamt för att få fler studenter vid de tekniska högskolorna • Minska glappet mellan gymnasium och högskola – främst avseende inlärningsmetodik • Ändra attityden till examen • Mottagningen in i undervisningen – främja bildandet av fungerande studiegrupper

27. Forts åtgärdsförslag • Låt de lärare som tycker om att undervisa hålla i det egentliga kursansvaret, från planeringsprocess till genomförande och uppföljning – låt forskare komma in som gästföreläsare • Vem är ingenjör?

28. Frågor? Emma Eriksson, konsult Lena Miranda, projektledarelena.miranda@skill.se