Barnet i rättsprocessen

1. Barnet i rättsprocessen Rådmannen Agneta Karlsson

2. Grundläggande principer • Fyra grundprinciper i konventionen; att varje barn, utan undantag, har rätt att få del av sina rättigheter; att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn; att inte bara deras överlevnad utan också utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga, samt att deras åsikter ska få komma fram och visas respekt. • Artikel 2 - Barn har fullt och lika människovärde • Artikel 3 – Barnets bästa ska komma i främsta rummet • Artikel 6 – Barnets rätt till överlevnad och utveckling • Artikel 12 – Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. HAPARANDA TINGSRÄTT

3. Artikel 3 • Artikel 3:1 - Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata social välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. • Artikel 3:2 – Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. • Artikel 3:3 – Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter, fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. HAPARANDA TINGSRÄTT

4. Artikel 12 • Artikel 12:1 – Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. • Artikel 12:2 – För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. HAPARANDA TINGSRÄTT

5. Artikel 9 • Artikel 9:1 - Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, tex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort. • Artikel 9:3 – Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa. HAPARANDA TINGSRÄTT

6. Innerst inne var man rädd • ”Innerst inne var man rädd” - Barn och föräldrars röster om att ha umgänge tillsammans med kontaktperson; Rädda Barnen och Socialstyrelsen, Inger Ekbom och Åsa Landberg • Gått igenom 56 domar där domstol dömt till umgänge med närvaro av kontaktperson – berör 79 barn i åldrarna 1 – 15 år (medianålder 7 år). • Barnen syns inte i domarna. Detaljer redovisas om föräldrarna och deras personliga förhållanden men det motsvaras inte när det gäller barnen. Ingen bild av barnets inställning till umgänge. Domarna redogör för hur föräldrarna ser på varandra men lite om hur de uppfattar barnet eller hur barnet uppfattar sina föräldrar. • Där barnets inställning är tydlig blir det ofta oklart varför domstolen inte tar hänsyn till den. HAPARANDA TINGSRÄTT

7. Hur kommer barnets röst fram i vårdnadsprocessen? • Många inblandade – alla måste ta ansvar för att sätta barnet i fokus. • Barnets behov • Barnets rätt till insyn • Barnets egen vilja • Barnets rätt till skydd • Hur kommer detta fram i den sociala utredningen? – Socialstyrelsen ”Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten” • Tidsperspektivet HAPARANDA TINGSRÄTT

8. Hur kommer barnets röst fram i vårdnadsprocessen? • I domstolen är det föräldrarna som hörs och syns. • Hur är det hos socialförvaltningen? Vem hörs? Vem syns? Barnet? • Hur ska vi undvika att föräldrarna blir barnets talesperson? • Hur ska vi ändra fokus? HAPARANDA TINGSRÄTT

9. Kan vi arbeta på ett annat sätt? • Konflikt och försoning - referensmaterial och pp-bilder från Britt Björneke (Södertörns tingsrätt) och Linn Pantzare (Nacka tingsrätt) samt från Ylva Myhrberg (Norrtälje tingsrätt) • Film på Youtube- Konflikt ogForsoningTronheimtingerett; 4 delar om ca 5 – 10 min styck • Södertörns tingsrätt • Nacka tingsrätt • Norrtälje tingsrätt • Hört om likartat arbetssätt i Gällivare tingsrätt HAPARANDA TINGSRÄTT

10. ”Barnkammare” – Norrtälje tingsrätt • Mjukt möblerat rum • Inga datorer, lagböcker, telefoner • Symboler för barnen – nallar, barnböcker – ändra fokus, känna att barnet är närvarande! • ”Rummet ska skapa en miljö där man kommer bort från känslan att det pågår en rättegång, en tvist som man ska vinna eller förlora.” Ylva Myhrberg, familjerättsansvarig domare vid Norrtälje tingsrätt. HAPARANDA TINGSRÄTT

11. Konflikt och försoning – vad är det? • Ett projekt efter Trondheimsmodellen • Samverkan mellan domstol och sakkunniga • Processen måste få ta tid • Föräldraansvar • Barnperspektiv • Konflikt ogForsoningTronheimtingerett – film på YouTube NACKA TINGSRÄTT

12. Konflikt och försoning under processen • Medling • Sakkunnig med barnperspektiv - familjerättsekreterare • Från konfliktupptrappning till fokus på barnets behov • Stöd till föräldrarna och barnet/barnen under proessen • Varaktig samförståndslösning NACKA TINGSRÄTT

13. Domare och familjerätten har kontakt med varandra 4b. TR begär in utredning från familjerätten Familjerätten gör en utredning Steg 2-3 kan upprepas en gång Familjerätten utför sitt uppdrag, t.ex. träffar barnet, besöker barnet i hemmen, har enskilda samtal med föräldrarna Alt. 1b Familjerätten tar kontakt med TR Familjerätten tar del av registerutdrag Flödesschema Tingsrätten (TR) Alt. 1a Stämningsansökan och svaromål inkommer till TR Screening Kontakt tas med familjerätten 4a. Parterna enas, dom 2. Parter och familjerätten på sammanträde på TR Familjerätten får uppdrag Parterna når samförståndslösning Nytt sammanträde bokas 3. Parter och familjerätten på sammanträde på TR Familjerätten och parterna redogör för vad som förevarit 6. Överens-kommelse om insats kan finnas med i dom/protokoll 5. Huvud- förhandling • Familjerätten och TR dokumente-rar utifrån respektive ansvars-område och enligt gällande lag • Överenskommelse om att ta emot insats kan finnas med i domen/ protokollet eller efter att beslut om insats har fattats Socialtjänsten familjerätten NACKA TINGSRÄTT

14. Screening LämpligtInte lämpligt - Tidigare tvist - Missbruk - Tidigare aktuell i social- - Våld utredningar - Psykiatrisk diagnos - Flera byten av ombud - Barnet/-en och en förälder - Förhindrande av umgänge behöver skydd - Barnet dras in i konflikten NACKA TINGSRÄTT

15. Sammanträde • Ombuden en undanskymd roll • Information om modellen • Barnets behov i fokus • Föräldraansvaret betonas • Enskilda samtal med parterna • Inventering av stödåtgärder NACKA TINGSRÄTT

16. De olika aktörernas roller • Domaren och familjerättssekreteraren har att agera i enlighet med sina respektive regelverk (FB och RB <=> SoL). • Viktigt att aktörerna respekterar varandras roller • Domarens och familjerättssekreterarens olika roller bör tydliggöras för parterna • Viktigt att upprätthålla parternas förtroende för domstolen och domstolens objektivitet NACKA TINGSRÄTT

17. Domarens roll • Leda förhandlingen • Verka för att frågorna blir klarlagda (6 kap. 19 § FB jfr 42 kap. 6 och 8 §§ RB) • Genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar, s.k. materiell processledning (42 kap. 8 § 2 st. RB) • Verka för en samförståndslösning • Ta ställning till parternas (interimistiska) yrkanden och meddela ev. beslut • Planera målets fortsatta handläggning NACKA TINGSRÄTT

18. Familjerättssekreterarens roll • Saknas formellt stöd för denna roll i RB och FB • Ska bidra med expertis rörande barnets bästa, hur barnet påverkas i konflikter av detta slag etc. (jfr bestämmelserna om sakkunnig i 40 kap. RB) • Ska bidra till att samförståndslösningar kan uppnås, t.ex. genom att klarlägga de insatser som socialtjänsten kan bidra med i det enskilda fallet NACKA TINGSRÄTT

19. Konflikt och försoning Metodens styrka är: Familjerättssekreteraren håller barnet i fokus och stärker barnperspektivet. Att gå från konfliktupptrappning till ett gemensamt fokus på hur barnet ska få sina behov tillgodosedda. Samverkan sker mellan tingsrätt och kommunernas familjerätts-sektioner. HAPARANDA TINGSRÄTT