Presentation vid Biblioteksdagarna 2009, Uppsala 15 maj kl 13.20

1. Spelar klassifikationen någon roll? eller Spelar det någon roll vilket klassifikationssystem vi använder? Presentation vid Biblioteksdagarna 2009, Uppsala 15 maj kl 13.20 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket

2. Spelar klassifikationen någon roll? • Det beror på • vad syftet är • vad man räknar som klassifikationssystem

3. Hylluppställning • Nästan alla bibliotek vill någon slags ämnesmässig hylluppställning för åtminstone någon del av samlingen. • Nästan alla bibliotek vill gruppera näraliggande ämnen • Botanik nära Zoologi hellre än nära Biblioteks- och informationsvetenskap • Klassifikation, teman, genrer, klartexter • Lustläsning / faktasökning Lustläsare Oh-c:oe Sociala frågor och socialpolitik : Sverige : lagstiftning

5. Hylluppställning (forts) • För hylluppställning behövs inte ett detaljerat klassifikationssystem, utan det räcker med grund klassifikation. • Egna system kräver resurser att underhålla.

6. Återsökning • Klassifikation är effektivt för vissa typer av frågor (överblick och struktur) • Vilka böcker gavs ut inom området arkeologi i Sverige under 2008? • Inte effektivt för andra. • Jag skulle vilja ha tips på en bra högläsningsbok som passar skolår 6 och som handlar om kärlek. Gärna lite rolig och lättsam, inte för sorglig och “tung”. (från Fråga bibliotekets svarsbank) • Ett av flera möjliga sätt för vissa typer av frågor • Jag vill ha böcker om andra världskriget. • Andra världskriget 1939-1945 eller K.54 eller 940.53.

7. Andra syften • Analys av samlingarna • Statistik och jämförelser.

9. Klassifikationen spelar mindre roll än tidigare • Förr:

10. Nu: fler sätt att söka litteratur om ett visst ämne • Metadata: ämnesord, genrer, etiketter • Från dokumenten i sig: sammanfattningar, innehållsförteckningar, fulltext • Bibliotekskatalogerna och många andra arenor • Internetbokhandlar • Webbgemenskaper

12. Klassifikationen kan spela en större roll / andra roller • Bättre verktyg och nya sätt att göra klassifikation tillgänglig för användarna. • Större samlingar, mer information. • Virtuell hylluppställning. • Automatisk klassifikation.

25. Spelar det någon roll vilket klassifikationssystem vi har?

26. Man kan svara nej. • Klassifikationssystemen liknar varandra mycket • Disciplinbaserade • Hierarkiska • Fokus på västvärlden • Skapades vid förra sekelskiftet och präglas av det

29. Man kan svara ja – och mena att vi bör gå över till Dewey • Övergång till Dewey gör det möjligt att återanvända klassifikationskoder i utländska katalogposter • Ca 80 % av de svenska forskningsbibliotekens utländska förvärv är utgivet i länder där Dewey används i nationalbibliografin. • Ca 14 % av litteraturen utgiven i Sverige är översatt från andra språk. • Dewey är språkoberoende och internationellt. • Används av bibliotek i över 135 länder • Används av fler än 60 länders nationalbibliografier • Översatt till över 30 språk

34. Man kan svara ja (forts) • Dewey generellt mer aktuellt och mer specifikt. • 363.73874 Global uppvärmning; växthuseffekten • 006.752 Bloggar • 306.856 Enföräldersfamiljer • SAB är svenskt och fungerar inte alltid så bra för verk om andra länder. • Verk om ”Secondary education” (ca 12-18 år) passar inte in i SAB:s uppdelning på högstadiet och gymnaiset

35. Man kan svara ja – och mena att vi bör hålla fast vid SAB • Dewey är från början amerikanskt och fungerar inte alltid så bra för svenska förhållanden. • Verk om grundskolan passar inte in i Deweys uppdelning i Elementary och Secondary education. • Långa / korta koder • Bokstäver / siffror • Imb-c Filmhistoria. Sverige. • 791.4309485 Motion pictures. Sweden • Bytet av klassifikationssystem kräver resurser i sig. • Hylluppställning • SAB-klassat material i samlingarna • Utbildning i ett nytt klassifikationssystem

38. KB:s slutsats • Klassifikation spelar roll. • Det spelar roll vilket klassifikationssystem vi använder. • Dewey • Rationalisering • Internationalisering • Mer aktuellt

39. Beslut om övergång till Dewey • Kungl. biblioteket • Göteborgs universitetsbibliotek • Högskolebiblioteket i Gävle • Högskolebiblioteket i Kalmar • Linköpings universitetsbibliotek • Lunds universitets bibliotek • Nordiska Afrikainstitutets bibliotek • Nordiska museets bibliotek • Riksdagsbiblioteket • Stockholms universitetsbibliotek • Växjö universitetsbibliotek

40. Deweyprojektet • Styrgrupp - KB och representanter för andra bibliotek som beslutar att gå över • Projektgrupp • Referensgrupp utgörs av Expertgruppen för LIBRIS samkatalog • Kan förstärkas med fler representanter vid behov. • Sakkunniga för översättningen och projektets övriga arbete. • Följa, granska och kommentera • Nätverk • För praktiska frågor kring bibliotekens övergång till Dewey, t.ex. hylluppställning

41. Kostnader • KB står för de centrala övergångskostnaderna för • blandad översättning • förbättring av konverteringstabellen • samsökningsverktyg • utbildning • mappning Svenska ämnesord – Dewey. • KB står för centrala löpande kostnader • en svensk Deweyredaktion • en svensk Deweykommitté • licens för Dewey

42. Kostnader - forts • De enskilda biblioteken står för det egna bibliotekets övergångskostnader för • minskad produktivitet vid klassifikation • hylluppställning • arbetstid, resor m.m. vid utbildning • De enskilda bibliotekens löpande kostnader minskar • färre böcker behöver klassificeras

43. Tidplan • 3-årigt projekt • Projektstart våren 2009. • Översättningen ca 2 år. • Övergång på biblioteken kan börja ske redan under översättningstiden, och kommer troligen att fortsätta även efter projekttiden. • Övergång på KB 2011? • Utbildning styrs av bibliotekens behov så att varje bibliotek får utbildning i samband med att de går över.

44. Tack för uppmärksamheten! Magdalena Svanberg Telefon: +46 8 463 44 45 E-post: magdalena.svanberg@kb.se