Barnet i Brottmålsprocessen

1. Barnet i Brottmålsprocessen Advokat Charlotte Frisack Brodin Advokatfirman BARNJURISTEN

2. Utgångpunkter • Brottsutsatta barn och ungdomar • Barns intresse av att utredningsåtgärder kommer till stånd parallellt med intresset av att barnets perspektiv beaktas (barnet inte far ytterligare illa) • Barns egna synpunkter • Barnperspektivet i praktiken Advokatfirman BARNJURISTEN

3. Vad säger barnen? • Polis bemöter inte alltid med respekt och förståelse • Rättsprocessen tog lång tid • Informationen inte tillräcklig • Rättegången hård, ifrågasättande och nedlåtande • Socialtjänsten frånvarande Advokatfirman BARNJURISTEN

4. Rättigheter • Barnets bästa • Rätten att komma till tals • Rätten till information • Rätten till juridiskt biträde • Rätten till skydd och stöd Advokatfirman BARNJURISTEN

5. Utredningen Advokatfirman BARNJURISTEN

6. Utredningens syfte • Utreda vem som kan misstänkas för brottet och om bevisningen räcker för att väcka åtal • Utredningsåtgärder – förhör med barnet • Bevisvärdering • Beslut om åtal Advokatfirman BARNJURISTEN

7. Barnets juridiska biträde • Särskild företrädare för barn • Utses med stöd av Lagen om särskild företrädare för barn • Advokat eller biträdande jurist. Lämplighetskrav uppställs. • Särskilda företrädare blir barnets ställföreträdare och juridiska biträde under rättsprocessen • Särskilda företrädaren ska tillvarata barnets intressen under förundersökning och rättegång • Målsägandebiträde • Utses med stöd av Lagen om målsägandebiträde • Advokat eller biträdande jurist. Uppställer inga lämplighetskrav i förhållande till barn. • Ska tillvarata barnets/klientens intressen under förundersökning och rättegång. Advokatfirman BARNJURISTEN

8. Särskild företrädare för barn • Iaktta barnets intresse av att utredning kommer till stånd utan att barnet far illa (Advokatsamfundets uttalande) • Den särskilda företrädaren ska godkänna utredningsåtgärder som förhör och läkarundersökning • I praktiken är det den särskilda företrädaren som ser till om, att och hur barnet kommer till förhör • Underrätta socialtjänsten om att det är till fördel för barnet om samma person utses i LVU-målet om sådant blir aktuellt Advokatfirman BARNJURISTEN

9. Barnets rätt att komma till tals (förhöret) • Barnkompetens hos förhörsledaren och barnanpassad miljö (Barnahus) • Skapa goda förutsättningar för förhöret genom kontakt med • Skola • Socialtjänst • Särskild företrädare • Hur ser barnets situation ut? Särskilda behov? • Flera förhör Advokatfirman BARNJURISTEN

10. Hur kan man göra? • Bilda sig en uppfattning om barnets situation utifrån möte med barnet (och trygghetsperson) och annan tillgänglig information • Lura eller muta aldrig barnet, var ärlig och förklara • Den lekande eller frånvarande advokaten är inte bra, skapa istället trygghet och stärk barnet • Den överbeskyddande socialsekreteraren är inte heller bra, ge förhörsledaren utrymme att bygga en relation • Kafferep med flera okända vuxna är inte bra, visa barnet vilka vuxna som finns i lokalen • Utgå inte från att alla kommer agera i samma riktning och med barnets bästa för ögonen, kommunicera upplägget! (Förhindrar situationer som inte kan åtgärdas i stunden) Advokatfirman BARNJURISTEN

11. Forts. Barnets rätt att komma till tals • Förbered barnet på förhörssituationen • Förklara hur frågor kommer ställas och i möjligaste mån varför man frågar på ett visst sätt (förklara efter förhöret) • Visa förståelse för den unges situation • Ta den unge på allvar • Tänk på att unga inte själva vet vad som är viktigt att berätta Advokatfirman BARNJURISTEN

12. Barnets rätt till information • Polisen ska informera om rätt till målsägandebiträde och rätt till stöd • Det juridiska biträdet bär ett stort ansvar för att klienten får information (när och om biträde finns) • Alla aktörer ska ta ansvar för barnets rätt till information - man kan inte utgå från att informationen ges av någon annan (kommunicera frågan) • Klargör tydligt för barnet • Till vem barnet kan vända sig • När barnet kan ta kontakt • Hur barnet kan ta kontakt Advokatfirman BARNJURISTEN

13. Viktiga skeden och beslut • Förhör planeras • Utredningen drar ut på tiden • Misstänkt ska höras/har hörts • Förundersökningen läggs ned • Förundersökningen färdigställd • Tidsprognos • Tid för rättegång • Rättegången • Tid för dom • Överklagande • Tid för rättegång • Hovrättens avgörande Advokatfirman BARNJURISTEN

14. Rättegången • Förståelse för och kunskap om ungas situation och upplevelser • Att rättegången ska vara begriplig för den som deltar är ett befogat rättssäkerhetskrav • Lagstiftaren har i olika sammanhang betonat vikten av att processen anpassas efter deltagarnas förutsättningar (t.ex barn och unga) • BO ”Förklara vad som händer” • Målsägandebiträdet/särskilda företrädaren har en viktig funktion som ”brobyggare” – samarbeta med stödperson • Alla aktörer bör anpassa bemötande och språk • Ta den unges oro på allvar – möjlighet till medhörning, pauser och att själv få sitta i angränsande rum (god planering tillsammans med klienten) • Förtroende är viktigt och ska börja byggas när uppdraget som biträde inleds (kan kräva flera möten) Advokatfirman BARNJURISTEN

15. Rättens prövning • Samma beviskrav i ”barnmål” som i andra mål • Beviskravet att ”det ska vara ställt bortom rimligt tvivel” innebär att konkreta friande alternativ ska vara uteslutna (annan gm eller annat handlande) • Utgångspunkten är att videoförhör har lägre bevisvärde än ett förhör inför rätten Advokatfirman BARNJURISTEN

16. Utgången av den rättsliga prövningen • En fällande dom kan upplevas som en lättnad för barnet eftersom upplevelsen är att man har blivit trodd • Ett ogillat åtal eller ett beslut att lägga ned förundersökningen uppfattas ofta som att man inte blivit trodd • Det är viktigt att få veta att ett ogillat åtal betyder att bevisningen inte räckte för att styrka åtalet - det betyder inte att målsäganden inte blivit trodd • Socialtjänsten ska oavsett utgången i det polisiära ärendet uppfylla sin utredningsskyldighet och göra sin bedömning av barnets behov av stöd och skydd • Vem informerar barnet som inte deltagit i rättegången? I vilken omfattning och på vilket sätt informeras barnet? (kan väcka starka känslor och många frågor) • Behovet av förklarande samtal från åklagare eller polis vid nedläggningsbeslut Advokatfirman BARNJURISTEN

17. När socialtjänsten inte anmäler brott • Socialtjänsten har ingen skyldighet att anmäla brott • När det gäller brott mot barn och unga (3, 4 och 6 kap BrB) har socialtjänsten möjlighet att anmäla brott och ska då göra en bedömning som inbegriper beaktande av barnets bästa • Om det råder osäkerhet bör frågan kommuniceras med polis/åklagare • Om man väljer att inte anmäla • Dokumentera noga • Informera barnet • Enligt Bos undersökning Signaler (2012) upplever barn att de kände sig svikna när brotten inte anmäldes till polisen • Inte fått komma till tals under soc utredning? • Fått information som de inte förstått? Advokatfirman BARNJURISTEN

18. Åtal eller inte • Forskning visar att faktorer som styr åtal bl.a. är • Annan bevisning än barnets utsaga • Aktiv åklagare • Snabb handläggning • Brister i utredningar • Barn hörs för sällan och för få gånger • De misstänkta hörs för sällan • Stödbevisning inhämtas inte • Utredningen tar för lång tid Advokatfirman BARNJURISTEN

19. Rätten till stöd • Socialnämnden bär det yttersta ansvaret för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden – att behovet av skydd och stöd utreds • Socialnämnden har ansvar för att den som utsätts för brott och närstående till denne får stöd och hjälp • Stödcentrum för unga brottsoffer • BOJ och andra ideella organisationer Advokatfirman BARNJURISTEN

20. Hur gör vi skillnad för barnen? • Korta handläggningstider • Aktiva åklagare • Barnkompetens hos vuxna aktörer • Det krävs särskild kompetens om utsatta barn för att utreda och rehabilitera barn – det räcker inte med allmän kunskap • Bra bemötande, stöd och adekvat information betyder mycket för • Återhämtning • Brottsutredningen • Fortsatt medverkan i rättsprocessen • Samtliga aktörer har barnperspektivet som utgångspunkt -vi måste prata med varandra och ha integritet nog att framföra konstruktiv kritik när det inte fungerar Advokatfirman BARNJURISTEN

21. Att arbeta med barn och unga är en svår och ofta krävande uppgift som förutsätter särskild kompetens och fallenhet. Charlotte Frisack Brodin Advokatfirman BARNJURISTEN charlotte.brodin@barnjuristen.se 08-350 631 08-350 403 Advokatfirman BARNJURISTEN