Schizofreni

1. Schizofreni Tommy Björkman Institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för omvårdnad, Lunds universitet

2. Psykosbegreppet • Förutsätter vanföreställningar (perceptionen rätt, tolkningen fel) • Tre inslag som var för sig inte kan kallas psykotiskt: Hallucinationer, beteendeavvikelser, konfusion,

3. Vilka psykoser finns det? • Schizofreni • Vanföreställningssyndrom • Affektiv psykos • Schizoaffektiv psykos/cykloid psykos • Reaktiv psykos • Organisk psykos • Substansrelaterade psykoser

4. Skilj på Schizofreni Multipel personlighet

5. Schizofreni • Största psykossjukdomen • 1/100 oavsett kultur, samhälle • 75% insjuknar mellan 17-25 år • Lika många kvinnor som män drabbas • Män 1 år tidigare 24-25 år över 50 år kvinnor vanligare

6. Schizofreni • 25% av alla sjukhussängar • Kortare livslängd pga av olyckor, hjärt- och kärlsjukdomar • 30 – 50% bland hemlösa • S-försök 20-30%, 9-13% suicid • I Sverige 20-40 000 som har funktionsstörning

7. Fysisk hälsa – schizofreni • Fetma • Hjärt-kärl sjukdomar • Förkortad livstid (20år) • 50% chans att få komma till somatisk vård

8. Missbruk - schizofreni • Ca 50% samtida missbruk • Allvarligare symtom • Fler inläggningar • Ökat våld • Ökad hemlöshet • Nonadherence • Dålig prognos vid medicinering • Screening för droger viktigt

9. Kraepelin (sjukdomsgrupper) Dementia Praecox Katatoni Heberfreni Paranoid psykos Affektiva psykoser Prognostisk indelning DSM-IV (kronicitet) Bleuler (basal sjukdomsprocess) Associationsstörninar Affektiva störningar Ambivalens Autism + Assessoriska – ej nödvändiga Psykodynamisk utgångspunkt ICD-10 (grupper av sjd) Schizofreni

10. Schneider • Första rang symtom; hörselhallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar • I motsats till Bleuler ej bortfallssymtom utan snarare tillkomst av symtom (positiva) antingen/eller • En annan sjukdomsgrupp än Kraepelin och Bleuler

11. Schizofreni • De finns inte ett symtom som i sig är typiskt för schizofreni • Men vissa symtom är vanliga • Vissa symtom är ospecifika och kan förekomma vid andra tillstånd

12. Förlopp innan insjuknande • A. Knick i utvecklingen, funktion nedåt • B. Präglade hela livet, tillbakadragenhet, blyghet. Dålig skolprestation. • C. Prodromalsymtom; oro, drar sig tillbaka, perceptionsstörningar, tal-, tankestörningar • D. Psykos smygande eller panik

13. Karakteristiska symtom • Abnorma idéer • Abnorma perceptioner • Formella tankestörningar • Motoriska störningar • Vilje störningar • Beteende störningar • Emotionella störningar • Kognitiva störningar

14. Symtomkluster Negativa symtom Positiva symtom Social och yrkesmässig dysfunktion Kognitiva symtom Affektiva symtom

15. Abnorma idéer - vanföreställningar Tämligen vanligt • Megalomani; grandiositet, religiositet • Hypokondri; ”tysta organ”, • Hänsyftnings idéer • Primära – sekundära • Bisarra – strider mot naturlagarna • Ej bisarra – kan vara möjligt

16. Abnorma perceptioner - hallucinationer • Alla sinnen(hörsel, syn, lukt, smak, känsel) - fortlöpande kritisk kommentar av handlingar och tankar - två eller flera röster som samtalar eller argumenterar - hörbara tankar (écho des pensées) - imperativa röster

17. Formella tankestörningar • Tankestopp och tankedetraktion. Tanketråden upplevs som avklippt eller tankarna som bortdragna. • Tankespärr. • Tankepåsättning och tanketrängsel. • Obegripliga associationer. • Ordnybildningar (neologismer). • Obegripligt tal.

18. Motoriska störningar • Kataton stupor • Kataton excitation • Stereotypier – upprepning • Manierism - poser

19. Viljestörning • Apati (viljelöshet, håglöshet, initiativlöshet) • Ambivalens (obeslutsamhet, rådvillhet)

20. Emotionella/affektiva störningar • Avflackning - upplevd och observerad • Affektinkongruens - känslorna inte överensstämmelse med tankeinnehållet • Autism – självförsjunkenhet, onårbarhet • Anhedoni – lustlöshet

21. Kognitiva Kardinalsymtom • Kraepelin; uppmärksamhet, motivation, problemlösning • Bleuler; kognitiva brister är centralt och leder till splittring och identitetsstörning • 70%, störningar i uppmärksamhet, minne (episodiskt), problemlösning, koncentration, associationsfattigdom

22. Kriterier för schizofreni (ICD-10) • Ett av följande symtom minst en månad • Formell tankestörning • Vanföreställning om kontroll eller påverkan • Typiska rösthallucinationer • Vanföreställningar av bisarr typ

23. Alt. kriterier för schizofreni (ICD-10) • Två av följande symtom minst en månad • Ihållande hallucinationer med vanföreställningar utan affektivt innehåll • Objektiva tecken på formella tankestörningar • Katatont beteende • Negativa symtom

24. Kriterier för schizofreni (DSM-IV) • Kraftigt nedsatt funktion vad gäller arbete, relationer, omvårdnad om den egna personen • Sammanhängande psykiskt sjuk minst sex månader (med typiska symtom under minst en månad) • Ej förvirring, ständig narkotikaanvändning, psykotisk depression

25. DSM IV – ICD 10 • DSM IV; 6 månader, schizotypi = personlighetsstörning • ICD 10; 1 månad, större tonvikt vid Schneiders första rang symtom, vidare än DSM IV. Ej prodromalsymtom eller residualsymtom. Inkluderar schizotypi till kategorin schizofreni

26. Differentialdiagnoser • Schizofreniform DSM IV; Samma som schizofreni men kortare än 6 månader (undergrupp?) • Schizoaffektiv; förstämning samtidigt som schizofrena symtom. • Vanföreställningssyndrom; ej hallucinationer, tankestörning, bisarra vanföreställningar. Ex erotomani, megalomani, systematiserade vanföreställningar

27. Uteslutningskriterier för schizofreni • Förstämningssjukdom • Organisk sjukdom • Missbruk • Förvirring

28. Schizofrenins orsaker/sårbarhets faktorer • Ärftlighet/hereditet? • Organiska förändringar? • Kemiska förändringar? • Samhället? • Familjen/uppväxten?

29. Ärftlighet/Genetik Ju närmare släktskap till en schizofren patient desto högre risk att utveckla sjukdomen Syskon 9% Förälder 5% Dizygot tvilling 14% Två sjuka föräldrar 45% Monozygot tvilling 48% Ärftlighetsbidrag 82% Omgivning/miljöfaktorer 18%

30. Organiska skador • Förstorade ventriklar, vindlingar • Mindre utveckling av prefontala cortex, limbiska cortex ”Mindre hjärna” • Misslyckad myelinisering vid 6 år 13 år • Blodflöde, hypometabolism frontalt (uppmärksamhet, planering, beslutsfattande) • Obstretiska komplikationer - hypoxi

31. Neurotransmittorer • Neuroutveckling: migrationsstörningar, influensainfektioner under graviditeten • Högt dopamin (dopamin-hypotesen) • Serotonin – modulerande effekt på dopamin • Glutamat – interagera med dopamin

32. Samhället • Det finns fler med schizofreni i de lägsta socialgrupperna • Vad är orsak och verkan? • Schizofreni är lika vanligt i alla kulturer men det är bättre prognos i u-länder

33. Familjen • Det finns fler kaotiska och rigida mönster i schizofrena än i neurotiska. • Det finns inga bevis för att föräldrar kan påverkar barn så att dessa får schizofreni • När ett barn drabbas av en psykisk sjukdom medför det en stor belastning på föräldrar

34. Stress – sårbarhets modellen Medicinering Genetiska faktorer Tidigare patologi Psykofysiologisk status Fysiologiska Psykos- symtom Tidiga varningstecken Livshändelser Psykologiska Beteende: Flykt/kamp Coping- beteende Tidigare erfarenhet Nätverk problemlösning Personlighet

35. Riskfaktorer • IQ 82 – 95 versus > 126 • Stad versus landsbygd • Cannabis • Graviditets/förlossningsskomplikationer • Svält 1:a trimestern • Virus 2:a trimestern • Hjärnförändringar • Sociala faktorer • Född under 1:a kvartalet • Trauma i barndomen

36. Förlopp och prognos • 10 - 20 % blir helt återställda • Efter 5 år minskar risken för återfall • Kognition viktigaste prognosfaktor • Arbetsminne • Uppmärksamhet (vigilans) • Verbal och visuell inlärning och minne

37. Evidensbaserad psykiatri • Optimal medicinering • Kontinuitet • Familjestöd/intervention • Social färdighetsträning • Kognitiva tekniker • Dagligt stöd • ACT

38. Akut och kritisk fas • Tidig intervention • Patient säkerhet – alert uppmärksamhet • Hantera vanföreställningar • Hantera hallucinationer – målet är att öka medvetenheten om att det är ett symtom

39. Motverkas av Aggressivitet Oklarhet Våld Mycket stimuli Många människor Tvång Oklara gränser Personal tycker olika Stöds av Trygghet Tydlighet Kontinuitet Lite stimuli Få relationer Förhandling Klara gränser Personal samtrimmad Läkning i akutfasen

40. Funktionsnedsättning • Ökad känslighet för stress • Initiativlöshet och apati • Kvarstående psykotisk symtom • Svårigheter i sociala situationer • Svårighet att generalisera • Kognitiva svårigheter • Bristande motivation

41. Socialisering • Inkoherrent kommunikation • Inget intresse – drive • Sämre social förmågor • Sämre hygien • Stigma

42. Vad ska läkas i återhämtningsprocessen • Skadan i självupplevelsen (PSTD) • Relationer till anhöriga och arbetskamrater ska repareras • Klara av att förhålla sig till kvarvarande symtom • Adekvat medicinering • Stigmatisering

43. Ett exempel på schizofreni? • Barndomskamratenharkonspirerat mot honom och hanssläkt (tillsammans med samtligasvenskapolitiker och massmedia) förattdöljadetfaktumatthan i självaverketärSverigestronarvinge • Olof Palme mördadesförattavledauppmärksamhetenfråndettaavslöjande • Han hävdaratthanutsattsförtankekontroll och sertecken till sammansvärjning i principöverallt, bland annat i Estoniakatastrofen och Lasermannen

44. Tack för uppmärksamheten