LIV-projektet- En individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni

1. LIV-projektet- En individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni Henrika Jormfeldt PhD Patrik Dahlqvist Jönsson PhD Marjut Blomqvist Doktorand Anders AnellProfessor Gunnar Johansson Professor Ingela Skärsäter Professor

2. Perspektiv på begreppet hälsa Det patogena perspektivet Det salutogena perspektivet Hälsoprocesser Sjukdom Hälsa Sjukdomsprocesser Henrika Jormfeldt

3. Hälsa Autonomi Social delaktighet Begriplighet Grad av symtom Självkänsla Empowerment Livskvalitet Hälsa i psykiatrisk vård (Sammanfattande resultat) Positivt samband med: • Självkänsla (ca 60%) • Empowerment • Livskvalitet Negativt samband med: • Symtom (endast ca 6 %) • Stigmatisering • Erfarenheter av negativt bemötande

4. Bakgrund • Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Svensk författningssamling, 1982:763). • Personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar är en högriskgrupp för kroppslig ohälsa med ökad risk att utveckla metabolt syndrom, kardiovaskulära sjukdomar och diabetes typ 2 (DeHert et al, 2009). • Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på övervikt likväl som psykiatriska symtom som depression och ångest hos personer med schizofrenidiagnos(Acil et al., 2008; Beebe et al, 2005; Pelham et al, 1993). Henrika Jormfeldt

5. Syfte Syftet med studien är att undersöka effekter och kostnadseffektivitet av en levnadsvaneintervention på områdena fysisk aktivitet, kost, alkohol och tobak för personer med schizofreni Specifika frågeställningar: • Hälsorelaterade beteenden, såsom fysisk aktivitet, kostvanor, alkoholintag och rökvanor • Risken att insjukna i diabetes och hjärt-kärlsjukdom, mätt med kliniska variabler och blodprover (utifrån journaldata) • Grundsjukdomen, mätt som psykiatriska symtom och med validerade mätinstrument. • Hälsoekonomisk nytta • Informanternas subjektiva upplevelser, reaktioner och beteendeförändringar • Närståendes och personalens subjektiva upplevelser och reaktioner Henrika Jormfeldt

6. Metod • Studien har en jämförande design med deltagande enheter från Psykiatrin i Halland och Västervik. • Mätningar görs vid baslinje och 24 månader. • Ytterligare en uppföljning genomförs 2 år efter avslutad intervention • Utvärderingen kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoderinnefattande: • Sociodemografiska data (vård-, och läkemedelskonsumtion, hälsa, symtom, QoL,GAF mm.) • Fysisk aktivitet (SoS indikatorfrågor om aktivitet) • Kostintag (SoS indikatorfrågor om kost) • Kliniska mått (vikt, längd, BMI, SAD, midjemått, puls och blodtryck) • Blodprover (Kolesterol, HDL, LDL Apoa1, ApoB1, HbA1c) • Hälsoekonomisk beräkning • Intervju Henrika Jormfeldt

7. Målgrupp Målgruppen är personer som diagnostiserats med schizofreni och som inleder eller har etablerad kontakt med psykosmottagningarna vid de inkluderade psykiatriska klinikerna. Inklusionskriterier: • patienter med schizofrenidiagnos vid de deltagande öppenvårdsmottagningarna, • ålder 18-65, Exklusionkriterier: • patienter som vårdas akut i psykiatrisk heldygnsvård. Då patienten återigen befinner sig i sitt habitualtillstånd gäller ovan beskrivna inkluderingskriterier. De patienter som uppfyller inklusionkriterierna informeras om studien i samband med nybesök alternativt återbesök hos läkare eller kontaktperson på respektive psykosmottagning. Henrika Jormfeldt

8. Interventionen Personal på respektive enheter har fått 3, 5 dagars specifik utbildning i: • Motiverande Samtal (MI) 2 dagar • Fysisk aktivitet på recept (FaR) 0,5 dag • Matordning på recept (MoR) 0,5 dag • Tobak och alkoholprevention • Hälsoutbildning i grupp (0,5 dag) Henrika Jormfeldt

9. Patienten erbjuds: • Hälsoundersökning och blodprovstagning (ordinarie årliga rutinprover) • Fyra motiverande samtal för samordnad individuell planering • Förskrivning och genomförande av FaR Fysisk aktivitet på recept • Förskrivning och genomförande MoR Matordning på recept • Alkohol- och tobaksprevention Med hjälp av: • Hälsoutbildning i grupp • Kontakt med viktiga personer i patientens närmiljö • Hemsida och mobiltelefonen som hjälpmedel Henrika Jormfeldt

10. Motiverande samtal (MI) MI är en personcentrerad, målinriktad rådgivningsmetod för att lösa ambivalens och stimulera till positiv förändring genom att locka fram och stärka personens egen motivation att förändras (Holm Ivarsson, 2009). Reflektivt lyssnande innefattar : • Bekräftelse - se och uppskatta • Öppna frågor - inbjuda till berättande svar • Reflektioner - återspegla • Sammanfattningar - ta ett steg till i samtalet Den viktigaste grundstenen i MI är det särskilda förhållningssättet som på engelska kallas MI-spirit, att genom samtal stimulera patientens egen motivation till förändring. Alla interventionens delar genomförs i en anda av det förhållningssätt som kännetecknar MI. Henrika Jormfeldt

11. Fysisk aktivitet på recept (FaR) • Fysisk aktivitet på recept (FaR) ges i kombination med MI-samtal • Råd om fysisk aktivitet baseras på nuvarande rekommendationer att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktivai sammanlagt minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2008). • En målsättning är att öka användningen av FaR i det dagliga arbetet i psykiatrin i Halland Henrika Jormfeldt

12. Matordning på recept (MoR) Matordning på recept (MoR) används samt råd som baseras på livsmedelverkets fem kostråd. (Johansson, 2009; Johansson, 2010; Johansson, 2011) • Äta mycket frukt och grönt (gärna 500 gram om dagen) • Välj nyckelhålsmärkta livsmedel • Ät fisk ofta (gärna tre gånger i veckan) • Använda flytande margarin eller olja i matlagningen • Ät fullkornsprodukter (www.slv.se) MoR-budskapen ger mer information om när, hur och varför man bör äta på ett visst sätt än vad man bör äta. Samtliga kostråd ges i form av MI-samtal. Henrika Jormfeldt

13. Alkohol- och tobaksprevention • Alkohol och tobaksprevention kommer att vid behov erbjudas genom MI-metoden • Bland personer med psykisk sjukdom är det fortfarande mycket vanligt att röka och snusa • De flesta som röker, och även många snusare, vill och försöker sluta med tobak och de flesta behöver göra flera försök under lång tid innan de blir tobaksfria för gott • Det är en grundläggande rättvisefråga att alla får rådgivning och tobaksavvänjning anpassad till sina speciella behov. • Personalen har en speciell roll som förebilder och normbildare i hälsofrågor (Psykologer mot tobak, 2011) Henrika Jormfeldt

14. Hälsoutbildning i grupp • Grupper om ca 8 deltagare träffas vid 6 tillfällen under en termin var 14:de dag • Grupperna leds av två personal varav en från psykiatrisk öppenvårdsmottagning och en boendestödjare från kommunens verksamhet. • Innehållet i gruppträffarna bygger på Elli Lillys utbildningsmaterial ”Ett sundare liv” • Någon i patientens närmiljö (boendestödjare, personal i kommunala boendeenheter, närstående, vänner) erbjuds att delta om patienten själv önskar • Information från gruppträffarna kommer att förmedlas via hemsida och påminnelser skickas via SMS Henrika Jormfeldt

15. Tidigare erfarenheter av hälsoutbildning i grupp Patienter: ”… temagrupperna har lett till att jag har kommit över den här isoleringen som jag har haft hemma” ”jag tycker att jag har blivit gladare och så i den här gruppen … jag ser fram emot träffarna och så… och lite har jag nog tänkt på det när jag har varit hemma också” ”… social samvaro stärker en och ger bättre självförtroende” ”… det var jätteroligt när vi lagade mat ihop... det tycker jag var höjdpunkter när vi lagade mat tillsammans … ” Personal i kommunala boenden: ”Jag tycker att det har varit intressant därför att vi har haft möjlighet att träffa deltagarna utanför den vanliga situationen och möta dem på ett annat sätt än vad jag var van vid på jobbet” ”Jag skjutsade en kille till tematräffen och när jag körde hem honom efteråt så sade han ”Ja så sjuk är jag nog inte i alla fall…” ”Det var skillnad att vara med i en sådan här grupp då man såg en del som verkligen kom sig och växte. .. jag tror det är att vi träffas på lika villkor …det krävs nog nästan att man har sett det, - det är inte lätt att förklara…” Henrika Jormfeldt

16. Tidsplan Henrika Jormfeldt

17. Våra erfarenheter hittills • Intresset är stort - ca 40 patienter är inkluderade i Halmstad/Varberg sedan januari i år och lika många till har tackat ja till deltagande • Patienterna är överlag mycket positiva och vill arbeta med sin hälsa, några har slutat röka, gått ned i vikt och/eller eller lagt om sin kost och börjat motionera • Personalen har svårigheter att organisera och genomföra de samtal och aktiviteter som ingår i interventionen • Samverkan mellan regionen och kommunerna är en svag länk Henrika Jormfeldt

18. Projektets betydelse • Insatser riktade mot kroppslig ohälsa hos personer med varaktiga psykiskt funktionsnedsättningar kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för både individ och samhälle • Överdödlighet och förkortad medellivslängd hos personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar visar att vården bättre behöver möta dessa personers behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser • De mångfacetterade vård- och stödbehoven hos personer med psykiska funktionsnedsättningar kräver nära samarbete över organisationsgränser • Psykiatrisjuksköterskans ansvar och funktion i detta arbete behöver lyftas fram och förtydligas Henrika Jormfeldt

19. Tack! Henrika Jormfeldt