”Ju förr dess bättre?” IFAU-konferens 25 oktober 2012

1. Tidiga insatser för att förebygga läs- och skrivsvårigheterMats Myrberg, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet ”Ju förr dess bättre?” IFAU-konferens 25 oktober 2012

2. Uppläggning av presentationen • Språk-, läs och skrivutveckling från 18 månader till 29 år (bild 3-7) • Förebyggande insatser, intervention och ”treatmentresisters” (bild 8-16) • Samhällets insatser – en önskelista (bild 17) 3/7/12 3

3. Ordavkodningsförmågans utveckling från 8 till 29 år (--- = matchade kontroller)Källa Fouganthine,2012, Dyslexi genom livet 3/7/12 11

4. Kvarstående problem vid 29 års ålder: 3/7/12 11

5. Matteuseffekten redan vid två års ålder:(--- = Aktivt ordförråd P55-70, -·- = P0-25) Data från SPRINT-projektet, Cox Eriksson 2012)

6. Föräldrafeedback på barns (18 -24 mån) yttranden: *p < .05, **p < .01 (two-tailed)

7. Ordförråd och meningsbyggnad från 18 till 30 månaders ålder (Källa SPRINT-projektet, Eva Berglund 2012) • Det finns ett starkt samband mellan storleken på det talade ordförrådet vid 18 månader och vid 24 månader • Under detta åldersspann är ordförrådets storlek den drivande faktorn för meningsbyggnaden • Ordförrådet har ett positivt samband med andra språkförmågor vid 30 månader: • Uttal • Språkanvändning • Allmän språkutveckling 3/7/12 15

8. Olika aspekter av ”intervention” • ”Remedial vs Classroominstruction” (Reading Recovery vs Bornholmsmodellen) • Evidencebased vs recommendedpractice(Hattie, McKinsey, Pressley, Langer) • CostEffectiveness(Sällan uppmärksammat i pedagogisk forskning) • Hawthorne-effekten, (”Barn utvecklar antikroppar mot ny pedagogik) • Samspelseffekter (Marulis &Neuman, (at risk, low SES endast 57% av interventionseffekten på ordförråd för at risk, middle/high SES) • ”Treatmentresisters” (Niemi) • Systematisk uppföljning (Torgesen, Vellutino) (Niemi) 3/7/12 19

9. Problem med ordigenkänning vs problem med språkförståelse(Efter Tunmer & Gough, ”Simple Viewof Reading”) - Språkförståelse + - Ord- igen- känning +

10. RTI (”Response-To-Intervention”, Vellutino 1996, 2006) – från 9 % till 1,5% dyslexi på sex månader med bästa möjliga pedagogik • Särskilj problem till följd av dålig pedagogik från problem till följd av konstitutionella faktorer • Identifiera genom svar på intervention:

11. Kvarstående problem: • Effekterna sprids ej till läsförståelseutveckling efter åk1 • 1,5% av barnen svarar ej på ”bästa möjliga pedagogik” • Vad kan vi göra för att möta a) läsförståelseproblemen från åk 2 b) problem med ”treatmentresisters” från förskoleklass

12. NAEP 1971 -2008 – bättre läsförståelse för 9-åringar, inga tydliga förbättringar för 13- och 17-åringar

13. Hur ser det ut i Sverige? Ingen motsvarighet till NAEP, men: • PIRLS/IEA RL visar nedåtgående trend, men fortfarande topp 10 • PISA accelererande nedgång 2000 – 2009 • Mindre läs- och skrivpedagogik efter åk3 än i andra länder (PIRLS 2001)

14. Var femte svarar dåligt på Bornholmsmodellen!”Treatmentresisters”: (Task avoidance, NumberSkills and Parental Learning Difficulties as predictorsofPoorresponsetoinstruction, Niemi et al. JLD, 2011) • Tvåstarkaprediktorer av ”treatmentresistance”: Snabbbenämning lexikalåtkomst, processhastighet ? Skicklighetmedtalföljder  arbetsminne? (2) Föräldrarnasinlärningssvårighetersamvarierarmedandraprediktorer, i synnerhetmedmotivation  hemmetsläsvanoroch-kultur? (3) ”Treatmentresisters” drabbas av generellasnarareänspecifikainlärningssvårigheter

15. Samverkanhem – skolasärskiltviktigt i övergångenmellanförskolaochskola(Transition to formalschooling: Dotransitionpracticesmatter for academicperformance? Ahtola et al, EarlyChildhoodResearchQuarterly, 2011)

16. Föräldrakraft med kontinuerligt samhällsstöd ger effekt även i svåra fall – exemplet autism(Sallows& Graupner, ”Intensiv BehavioralTreatment for Children with Autism: FouryearOutcome and Predictors, Am. J of Mental Retardation, 2005) • Autism är en svårpåverkad form av utvecklingsstörning (”developmental disorder”) som identifieras tidigt och för det mesta leder till allvarlig nedsättning av sociala, intellektuella och språkliga färdigheter • Exempel på teoribas – Lovaas, 1987, ”BehavioralTreatment and Normal Educational and IntellectualFunctioning in youngAutistic Children” med flera studier – barn i allmänhet lär sig av vardagserfarenheter under dygnets alla vakna timmar – autistiska barn gör inte det. • Systematisk föräldraimplenterad beteendemodifikation 25-40 timmar per vecka med coachning under fyra år leder till förbättrad utveckling (placering i vanlig klass) för 50% av barnen i experimentgruppen jämfört med 2% i kontrollgruppen i Lovaas studie.

17. ”Trestegsmodellen” för god läsutveckling – en forskningsbaserad önskelista Steg 1: ”Talspråksplattformen” (0-7 år) med uppföljningsfokus på ordförråd, språkligt samspel, fonologisk förmåga och arbetsminne Steg 2: ”Kodknäckarfasen” (5-9 år) med uppföljningsfokus på fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap, grafem-fonemkunskap och ”sightword”-läsning Steg 3: ”Läsförståelsestrategier” (7 år och uppåt genom hela skolsystemet) med uppföljningsfokus på läsflyt, läsintresse, metakogntition och ”breddkompetens” MEN! Forskningsbasen för steg 1 och 2 är god, för steg 3 svagare