Monica Reichenberg, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik , Göteborgs universitet

1. Går det att träna läsförståelse i grundsärskolan/träningsskolan/gymnasiesärskolan och Daglig verksamhet? • Monica Reichenberg, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik , Göteborgs universitet • Karneval 6 maj 2013

2. Låga förväntningar! Det finns många skolelever i dag som inte fått så mycket lästräning med motiveringen; ”De kan ändå inte lära sig någonting.” Tänk att ha så låga förväntningar på sina elever. Alla måste få vara med på läståget.

3. De låga förväntningarna har haft effekt! Skolinspektionen har riktat kritik mot undervisningen i särskolan. (Rapport nr 2010:9). Läsundervisningen sätts på undantag.

4. Det handlar om delaktighet… För personer med utvecklingsstörning precis som för alla andra personer, är det viktigt att skolan ger dem en god läsförståelse så att de kan förstå de texter de möter och bli delaktiga i samhället.

5. Hypotes Min hypotes är att personer med utvecklingsstörning har potentialer att inferera och reflektera om texter de läser. En förutsättning för detta är att de texter som eleverna möter inte utgör oöverstigliga hinder. En annan förutsättning är att vi ger lärare verktyg så att de kan undervisa i läsförståelse.

6. Texter får inte bli höga staket! Texter får inte bli oöverstigliga hinder (Myrberg, 2007)! Lättlästa texter är ett måste för delaktighet. Vad är lättläst? Lundberg & Reichenberg (2009). Finansierad av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

7. En text kan aldrig stå på egna ben! En text kan inte stå på egna ben. Samtalet före-under och efter läsningen är viktigt. Hur går det om vi samtalar kring texter?

8. Syfte! • Det övergripande syftet var att jämföra och utvärdera två modeller för strukturerade textsamtal med elever med utvecklingsstörning.

9. Reciprok undervisning (Palincsar & Brown, 1984) I RU tränas fyra strategier : 1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser – med hjälp av t ex rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om, dvs göra inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten.

10. Forts. 2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av texten – eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att kontrollera elevernas förståelse. 3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax, centrala idéer – eleverna ska öva att kritiskt utvärdera vad de läst. 4. Sammanfatta med egna ord.

11. Forts. Centralt i RU är ”guided practice”, dvs lärarstyrda övningar, som går ut på att eleverna får öva på strategierna under lärares ledning för att sedan mer och mer ta över ansvaret själva. Under de första textsamtalen där RU praktiseras, har läraren huvudansvaret för samtalet.

12. Forts. Det sker genom att läraren visar, modellerar, hur strategierna kan användas i praktiken av eleverna. Läraren demonstrerar hur man förutspår, ställer frågor, reder ut svåra ställen i texten och sammanfattar det lästa. Eleverna observerar och uträttar i denna fas inte så mycket kognitivt arbete själva.

13. Modell för inferensträning Lena Franzéns modell (LF). En central idé i LF är att svaga läsare behöver undervisning i hur man analyserar en direkt ställd fråga på en läst text för att kunna ge ett korrekt svar. Strategin går ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men så är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer av svar.

14. Forts. Vissa svar går att finna precis där i texten. Andra svar kräver information från mer än bara en mening eller ett avsnitt i texten. Några svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan eleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp av ledtrådar i texten. (Franzén, 2002).

15. Urval I vårt utvecklingsprojekt deltog 40 elever, fördelade på fyra grundsärskolor/träningsskolor i Västra Götalandsregionen, i strukturerade textsamtal. Av dessa var 26 pojkar och 14 flickor.

16. Hur gjorde vi? Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen varade mellan 20 och 30 minuter. Texterna lästes stycke för stycke. Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra personer i varje grupp. Vi har 82 videofilmade samtal. Elevernas läsförståelse ökade signifikant.

17. Studier på Daglig verksamhet • Syftetvar at undersökaomReciprokundervisningkundetillämpas med hjälpavlättlästatexter bland vuxnapåDagligverksamhet. • Vilka skrivaktiviteter förekommer på Daglig verksamhet (DV) ”Grunden media”? Vilken roll har personalen på DV i skrivaktiviteterna?

18. Jag gjorde en longitudinell fallstudie med en etnografisk ansats.

19. En första slutsats från studien i grundsärskolan! • En första slutsats vi kan dra är att det verkar som om ett regelbundet övande med texter är det avgörande: När elever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll och strategier för förståelse, ger det resultat oavsett vilken modell man arbetar efter.

20. En andra slutsats! En annan slutsats blir att valet av modell borde avgöras av varje enskild lärare och styras av lärarens allmänna undervisningsstil och elevernas förutsättningar.

21. En tredje och fjärde slutsats! En tredje slutsats är att läsförmågan hos elever i grundsärskolan ofta inte är så god men ändå fullt tillräcklig för att meningsfulla och givande textsamtal ska kunna genomföras. En fjärde slutsats är att lärare i särskolan inte får vara så rädda att utmana eleverna i den närmaste utvecklingszonen.

22. Slutsatser från Grunden Media • När personalen vågar utmana deltagarna i deras närmaste utvecklingszon då verkar resultaten bli goda! • Studien tyder på vikten av att ha tilltro till deltagarnas förmåga, dvs. tro på dem, tro att de klarar av att uträtta saker.

23. Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den fostrar en kultur som leder till att deltagarna aktivt kan skapa sig en egen identitet inom ramen för gemenskapen.

24. Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den skapar möjligheter för ett livslångt lärande istället för fostra en vård- eller förvaringskultur. • Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den skapar olika former för medlemskap i en bredare social gemenskap än vad många av deltagarna annars skulle få.

25. Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har effekten att den fostrar en kultur där deltagarna skapar kontakter dels med varandra dels med det omgivande samhället. Med andra ord, praktiken leder till att de får ett ökat ett ökat socialt nätverk. • Att läs- och skrivpraktiken på Grunden är i sig en effekt av ett aktivt engagemang hos handledarna.

26. Ingvar Lundberg och jag har skrivit en bok om vår studie!

27. Lärarhandledning finns • Lärarhandledning finns – Den är skriven av Ann-Katrin Swärd, Högskolan i Jönköping och Katarina Florin, Högskolan i Gävle

28. Publikationer: • Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities – an intervention study. In Scandinavian Journal of Educational Research, 87, 89-100. • Reichenberg, M (2012) “I liked the text about the little bird” Five intellectually disabled persons talk about texts. Scandinavian Journal of Disability Research Peer review. http://www.tandfonline.com/loi/sjdr20

29. Reichenberg, M. (2010). Elever i gymnasiesärskolan läser och samtalar kring lättlästa texter. • I: D. Skjelbred & B. Aamotsbakken (red.), Faglig lesing i skole og barnehage. Oslo: Novusforlag. S. 97-121 • Reichenberg; M (2012) Vägar in i textsamhället. En lässtudie med elever i särskolan I: S. Matre & A. Skaftun (eds.), Skriv! Les! Artiklar fra den nordiska konferansen om skriving, lesingogliteracy. 229-252.

30. Ett urval artiklar: • Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont: Undervisning i särskolan förr och nu. I: • Daniel Andersson & Lars-Erik Edlund(red.) Språkets gränser - och verklighetens , s. 143–155. • Reichenberg, M. (2012). Alla kan lära sig läsa och förstå texter. I E. Nordman & G. Salo (red.), Dyslexi – aktuellt om läs-och skrivsvårigheter . ANDRA BOKEN,, s. 82-95

31. Reichenberg, M. (2013). När forskaren går in och leder textsamtal i klassrummet – En interventionsstudie i grundsärskolan. D. Skjelbred & A. Veum (red), Literacy i Læringskontekster • Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, 298-313 • Reichenberg, M. (under tryckning) "Det finns människor som tror att sådana som vi inte kan lära sig att förstå vad det står” Kap i antologi. Lund: Studentlitteratur.