Missbruk och lagstiftning, här koncentrerat på socialtjänst och sjukvård

Missbruk och lagstiftning, här koncentrerat på socialtjänst och sjukvård Fredrik Spak, docent Specialist i allmän psykiatri och socialmedicin Enheten för socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborg fredrik.spak@socmed.gu.se Specialintresse: förebygga missbruk

Lagstiftningar • Socialtjänstlagen (SoL) • Lagen om tvångsvård av missbrukare i vissa fall (LVM) • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) • Lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV) • Lagen om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) • Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (VVFS 2008)

2. Ansvarsfördelning – frivilliga insatsertill missbrukaren/den beroende Landsting HSL är ramlag och skyldighetslag God vård, rehabilitering, habilitering, hjälpmedel God hälsa, vård lika villkor Enskilds behov, prioriteringsordning Missbruk/beroende definieras Kommun SoL är ramlag med rättighetsinslag Bistånd till försörjning och livsföring i övrigt Skälig levnadsnivå Enskilds behov, yttersta ansvaret Missbruk/beroende definieras inte

Prevention och HSL HSL 1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador 2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Prevention och SOL: 3 kap. §1: Till socialnämndens uppgifter hör (bl.a) Göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen Medverka i samhällsplanering ….. Genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden

Kap 5 § 1 Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel.

LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall • Inledande bestämmelser • 1 § De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467). • 2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård). För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467). • 3 § Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

LVM, Beredande av vård • 4 § Tvångsvård skall beslutas om, • 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, • 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (eller på något annat sätt, och • 3. han eller hon till följd av missbruketa) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, ellerc) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467). • 5 § Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård

LVM forts. • 6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467). • 7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).

LVM, forts • 9 § När utredningen har inletts skall socialnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om läkarundersökning av missbrukaren samt utse en läkare för undersökningen. Omedelbart omhändertagande • 13 § Socialnämnden får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, och2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. • 16 § I samband med att ett beslut om omedelbart omhändertagande underställs rätten skall socialnämnden, om det är möjligt, låta den omhändertagne få del av handlingarna i ärendet samt underrätta honom eller henne om sin rätt att 1. yttra sig skriftligt till rätten inom en viss angiven tid,2. begära muntlig förhandling vid rätten, och

LVM, Forts • 19 § Socialnämnden skall se till att den som är omhändertagen enligt 13 § utan dröjsmål bereds vård i ett hem som avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus. • Vårdtid • 20 § Tvångsvården skall upphöra så snart syftet med vården är uppnått och senast när vården har pågått i sex månader (vårdtid). Vården upphör genom beslut om utskrivning enligt 25 §. • 21 § Som vårdtid räknas inte den tid då missbrukaren1. olovligen vistas utanför ett hem som avses i 22 § eller2. är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt.

LVM, vården • Vården • 22 § Tvångsvård lämnas genom hem som är särskilt avsedda att lämna vård enligt denna lag (LVM-hem). Lag (2001:464). • 23 § För missbrukare som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas LVM-hem som är anpassade för sådan tillsyn. Lag (1993:3). • 24 § Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt. • 28 § Innan vård i annan form påbörjas skall socialnämnden, i samråd med den intagne och Statens institutionsstyrelse, upprätta en plan för den fortsatta vården. Lag (2005:467). • 30 § Socialnämnden skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Hälso- och sjukvård, psykiatri 47 § 1 st LPT om polisens rätt att omhänderta enskilda. St 2 Polismyndigheten ska lämna biträde på begäran av 1. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen för att han eller hon ska kunna genomföra en undersökning för vårdintyg, 2. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen eller av chefsöverläkaren för att föra patienten till en sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats, 3. chefsöverläkaren för att återföra en patient som har lämnat vårdinrättningen utan tillstånd, 4. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, eller 5. chefsöverläkaren för att återföra en patient till vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård har fattats. Lag (2008:415). LVM- vård 45 § Polismyndigheten skall lämna biträde för att 1. på begäran av socialnämnden eller rätten föra en missbrukare till en beslutad läkarundersökning, 2. på begäran av socialnämnden föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem eller sjukhus, 3. på begäran av verksamhetschefen i fall som avses i 24 § tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem, samt 4. på begäran av Statens institutionsstyrelse efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas in i hemmet eller som vårdas där med stöd av denna lag. Lag (2005:467). Juridiska begreppPolishandräckning

LVM Hur många • Varierar: 2008 260 i Sverige en viss dag (2 % av de som fick vård för missbruk av socialtjänsten och 9% av de som var i socialtjänstens heldygnsvård (en viss dag) • LPT en dag i maj 2008: 1548 av dessa hade 938 någon gång haft missbruk, 314 aktuellt missbruk och 33 missbruksrelaterad huvuddiagnos

Två ex. - Kommunala kostnader för missbruksvård och LVM-vårddygn – storstäder Källa: SKL och SiS

Praxis för diskussion • 2009 kom domen i ett ärende där en sektionschef i Göteborg fälldes för tjänstefel för underlåtenhet att ingripa enligt LVM Han hade åtalats sedan en 24-årig missbrukare i Göteborg nekats tvångsvård och avlidit fälldes i tingsrätten. . Det var den 47-årige enhetschefen på socialkontoret i Örgryte som fälldes för tjänstefel. Han döms till 80 dagsböter. Den andre åtalade tjänstemannen, en 49-årig handläggare, frias. Rätten var enig.

LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga • 18 år, undantagsvis upp till 20 om lämpligaste vårdformen, samråd med den unge • 3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 §brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896). • 4 § Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden.

LVU • Omedelbart omhändertagande • 6 § Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om • 9 § Ett omedelbart omhändertagande upphör 1. om ansökan om vård inte har gjorts inom den tid som anges i 8 § och inte heller förlängning av tiden har begärts, eller2. när rätten avgör frågan om vård. Ett beslut om omedelbart omhändertagande får inte verkställas om den unge är häktad. Om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande, skall socialnämnden besluta att detta genast skall upphöra. Ett sådant beslut får meddelas också av den rätt som prövar en fråga om vård med stöd av lagen.

LVU • 11 § Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall ordnas och var han eller hon skall vistas under vårdtiden. I fråga om den som vårdas i ett hem som avses i 12 § första stycket får dock Statens institutionsstyrelse i samband med att den unge transporteras besluta att han eller hon tillfälligt skall vistas i ett annat sådant hem. Nämnden får medge att den unge vistas i sitt eget hem, om detta kan antas vara bäst ägnat att främja vården av honom eller henne. Vård med stöd av denna lag skall dock alltid inledas utanför den unges eget hem.

LVU, forts. • 13 § Socialnämnden skall noga följa vården av den som får vård med stöd av denna lag. Har den unge beretts vård med stöd av 2 §, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt lagen fortfarande behövs. Har den unge beretts vård med stöd av 3 §, skall socialnämnden inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet pröva om vård med stöd av lagen skall upphöra. Denna fråga skall därefter prövas fortlöpande inom sex månader från senaste prövning.

Praxis för diskussion • Kommun skadeståndsskyldig för att LVU- omhändertagen brände ned byggnad. • Landskrona kommun måste betala runt 60 miljoner kronor i ersättning efter en förödande brand i staden 2002, enligt en dom i Lunds tingsrätt. • Branden i Åhlénsvaruhuset anlades av en 13-årig flicka med psykiska problem, som omhändertagits av kommunen.

Barn som far illa och anmälningsplikt Socialtjänstlagen (SoL) 14 kap 1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

Offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvård 25 kap 12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne • 1. inte har fyllt arton år, • 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller • 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvård • §13. Om det är av synnerlig vikt

Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst 9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Juridiska begreppSamordnad vårdplan En empirisk studie av SoS regionala tillsynsenhet i Göteborg, Lst i Västra Götaland och Halland samt AMV i Göteborg (2009). Se www.SoS.se • Slutsatser: • Vårdgivare/nämnderna brister i vårdplanen och dess innehåll samt vid överföring av information från slutenvård till mottagande verksamhet. • Vårdgivare/nämnderna lever inte fullt ut upp till de olika lagstiftningarna och dess intentioner samt olika föreskrifter vid vårdnivåbyte • Vårdgivare/nämnderna lever inte helt upp till sitt ansvar att genomföra samordnad vårdplanering i samband med pat byte av vårdnivå. • Slutenvårdens behandlande personal och primärvårdens personal i mindre omfattning än den kommunala personalen deltog i vårdplaneringar • I den samordnade vårdplanen bör framgå riskbedömning av personals arbetsmiljö.

Juridiska begreppIndividuell plan- Socialtjänst • 5 kap 8 a § SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:981). • Nytt lagrum f. o. m 1 jan 2010. Se 2 kap 7 § SoL

Juridiska begreppIndividuell plan –Hälso - och sjukvård • 8 a § HSL Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:979). • Nytt lagrum f. o. m 1 jan 2010.

Socialtjänstlagen 5 kap • Missbrukare 5 kap 9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.

Juridiska begrepp Individuell plan • Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård, Socialstyrelsen 2007 • Sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för målgruppen. • Vid misstanke om psykisk sjukdom ska socialtjänsten ta kontakt med sjukvården. • Vid misstanke om missbruk ska sjukvården respektive socialtjänsten söka samverkan. • Behandling för missbruk och psykisk sjukdom ska vara samordnad och samtidig.

Juridiska begreppIndividuell plan -Från den nationella psykiatrisamordnaren Ansvarsgaranti för personer med missbruk och psykisk sjukdom. • Den huvudman som identifierar en individ med en dubbeldiagnosproblematik, ska se till att en planering startar inom en vecka. • Behandling ska påbörjas omgående, och senast inom 30 dagar. • Målet är samtidiga insatser.

Juridiska begreppIndividuell plan -Från Psykiatrisamordningen • Samordnad individuell plan • Vilka insatser är nödvändiga? • Vem ansvarar för insatserna? • Patient- och klientansvarig? • Vem kallar/kallas till nästa möte? • Vem följer upp insatserna • Psykiatrisamordningens förslag: en Case manager.

Juridiska begreppSamordnad vårdplan • 26 § Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor enligt 3 § första stycket 2 som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt. De särskilda villkoren får avse - skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård eller behandling, - skyldighet att hålla kontakt med en viss person, - skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten, - vistelseort, bostad, utbildning eller arbete, - förbud mot att använda berusningsmedel, - förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person, eller - annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen. Lag (2008:415).

Offentlighets- och sekretesslagen, OSL • 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess Samtycke 1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. Nödvändigt utlämnande 2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.

Offentlighets- och sekretesslagen • 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess 28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst 9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.

Bättre vård och stöd för individen Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården En lägesbild Gerhard Larsson Regeringens särskilde utredare Januari 2010

Uppdraget • Se över den samlade svenska missbruks- och beroendevården med målsättningen att skapa en kunskapsbaserad vård som utgår från individens behov. • Ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar kan tydliggöras och överväga behovet av att förändra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. • Samlat förslag till regeringen november 2010 • Ikraftträdande möjligt 2011/12

Min problemanalys visar på fyra områden som behöver utvecklas i den svenska missbruks- och beroendevården • Individens ställning och tillgänglighet • Kompetens och kvalitet • Ansvar och huvudmannaskap • Vård och behandling under tvång

Mer om 4: Vård och behandling under tvång • Ojämn användning av LVM över landet medför rättsosäkerhet för individen. • Samsjukligas behov tillgodoses inte inom vare sig LVM- eller LPT-vård. • Behandlingsinnehållet brister även för andra grupper, t ex för personer med opiatmissbruk. • Samspelet mellan tvångsvård och den efterföljande frivilliga vården fungerar dåligt.

Vår internationella utblick – förekomst av tvång De flesta länder har någon form av tvångsvård med antingen straffrättslig eller civil (medicinsk eller social) reglering. Tvångsvårdtiden varierar med syftet: från akuta avgiftningar (kort vårdtid) till rehabilitering (lång vårdtid). Majoriteten av länderna har möjligheter till medicinskt eller psykiatriskt tvång. Våra nordiska grannländer har även möjligheter till tvång inom det sociala regelverket, men tillämpar det inte alls eller i begränsad omfattning. Tvångsvård inom straffrätten ökar och trenden är att vård ges i stället för brottspåföljd inom kriminalvården.

Behövs tvång i vården i framtiden? Min bedömning: Ja! Tvångsvård ska i framtiden i vissa undantagsfall kunna ske. Men det kräver förändringar jämfört med idag så att: - insatsen ingår som en länk i en sammanhängande vårdkedja, - vården utformas så att individen upplever den som meningsfull, - samhället som motprestation erbjuder bästa möjliga vård- och stödinsatser. Tre möjliga tvångsmodeller prövas …

Ytterligare ett problem idag är gränssnittet LVM och LPT. Motiverar en helhetssyn vid utformning av ny ”ordning” för använda tvång 30-50 % av personerna som söker för missbruk eller beroende har psykisk sjukdom. 20-30 % av personer som söker vård för psykisk ohälsa har missbruk eller beroende. Utredningens kartläggningar bekräftar hög samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk eller beroende. Målgrupperna för LVM och LPT synes delvis vara överlappande.

Andel med missbruk/beroende av de som tvångsvårdas el. är straffdömda? Lag LVM LPT LRV Brottsbalken m.m. Omfattning 100 % (fortgående missbruk) Ca 50-75 % Ca 50-75 % Minst 50 %

Modell 1 LVM förändras till innehåll och form, LPT oförändrad LVM kvar i nuvarande form men med vissa justeringar för att stärka individens ställning. Specialindikation (skadeindikation) renodlas till endast individskydd. Individen får rätt till kvalificerad utredning (inkl psykiatrisk bedömning) och vårdinnehåll (t ex LARO). Socialnämnden beslutar om utskrivning. Rätt till fortsatt frivillig vård förtydligas i SoL, LVM. LVM i övrigt oförändrad.

Modell 2 LVM reformeras i vårdtid och form, LPT oförändrad LVM reformeras så att vårdtid och vårdform mer flexibel. Högst fyra veckor i sluten vårdform på LVM-hem. Ansökan hos länsrätten om förlängning i sluten form eller öppen tvångsvård. Öppen tvångsvård med särskilda föreskrifter, t.ex. drogfrihet och delta i öppenvårdsinsatser. Samordnad vårdplan av kommun och landsting. Tvångsvården (sluten och öppen) får pågå högst sex månader Socialnämnden beslutar om utskrivning. Samma rätt till kvalificerad utredning, vårdinnehåll och fortsatt frivillig vård som i Modell 1.

Modell 3 LVM upphävs, LPT utvidgas Tvångsvård enligt LVM upphör. Medicinsk indikation enligt LPT – allvarlig psykisk störning – utvidgas till att omfatta allvarliga former av beroende av psykoaktiva substanser eller akut missbruk som behöver hävas. LPT gäller i övrigt med intagning, utskrivning, vård i öppen form, tvångsvårdtiden etc. Den frivilliga missbruksvården måste förstärkas. Psykiatrin måste rustas att bättre möta behoven vid missbruk/beroende.

Missbruk och lagstiftning, här koncentrerat på socialtjänst och sjukvård