220 likes | 720 Views
Matematik I Föreläsning 6 30.10.2013. Heidi Hellstrand Lars Burman. Sammanfattning av föreläsning 5. Geometri i läroplanen Plangeometri, mönster Symmetri, spegling Omkrets, area, volym Geometriska grundbegrepp. GEOMETRI. Föreläsning 6. Innehåll i del I: Tesseleringar
E N D
Matematik IFöreläsning 630.10.2013 Heidi Hellstrand Lars Burman
Sammanfattning av föreläsning 5 • Geometri i läroplanen • Plangeometri, mönster • Symmetri, spegling • Omkrets, area, volym • Geometriska grundbegrepp
Föreläsning 6 Innehåll i del I: • Tesseleringar • Plan- och rymdgeometri • Kroppar och deras egenskaper • Några konstruktioner Litteratur: • Geometriska begrepp (Terminologibok) • Grundläggande geometri (Löwing, 2010) • Matematik – ett kommunikationsämne, s. 143-176
Tesselering (tessellering) • Tessela (latin) = liten bit mosaik • En tesselering är ett mönster av geometriska figurer som täcker hela planet utan att lämna hål • Pröva olika sätt att lägga geometriska figurer: • Sida mot sida • Hörn mot hörn • Håll ett jämnt avstånd mellan fingrarna • Pröva både med en och flera former • Vilka figurer tesselerar? Se hur figurerna tesselerar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/tessellationsv.php
Vilka figurer tesselerar? Vinkelns storlek är avgörande för att tesselering skall fungera! • Trianglarna nere till höger bildar i varje hörn 6· 60º • Bollen har i hörnen 2· 120º + 108º = 348º men det behövs12º för att bollen skall bli klotformig!
Ännu om omkrets – area – volym • Inga krävande aritmetiska förkunskaper behövs (addition och multiplikation) • Verklighetsanknytning är möjlig och viktig (förståelse och motivation) • Laborativa metoder kan naturligt användas • Arbeta med icke standardiserade enheter, händer, fötter, tidningar, böcker, repstump, etc. • Mät handens storlek -> areamodell • Uppskattning ger underlag för rimlighetskontroll • Viktigt att ha en förståelse för figurernas egenskaper då man börjar studera begreppen omkrets, area och volym
Några areaformler Rektangel A = b· h Parallellogram A = b· h Triangel A = (b· h)/2 Cirkel A = π· r² basen (b) höjden (h) arean (A) radien (r)
Vad innebär volym? * Ifall eleverna har en förståelse för plangeometriska figurers egenskaper och för area är steget till volym inte stort * Rymdgeometriska kroppar och mätning av volym är bekanta saker (leksaker, matlagning samt olika aktiviteter) * Man kan bestämma volymen av oregel- bundna kroppar också ...
Om konstruktion av kroppar * Kroppar kan konstrueras med hjälp av papper, ärter och stickor, modellera, snö * Spetsig kropp volym dividerad med 3 * En kub ritad på papper fås med s.k. kavaljerperspektiv: bortgående sträckor ritas i 45º vinkel och hälften så långa Dags för titt på enhetsomvandlingar!
Föreläsning 6 Innehåll i del II: • Mätningar • Enheter och enhetsomvandlingar • Proportionalitet • Längd-, area- och volymskalor
Mätningar, enheter, enhetsbyten * Vad och hur kan vi mäta? * Varför enheter? Lämplig enhet? * Viktigt med autentiska situationer ... * Laborativa aktiviteter ger förståelse * Gamla måttenheter * Enheter som används i andra länder Obs! liter = kubikdecimeter
Om enheter och storheter Antal: stycken, par, dussin, tjog, skock Vikt: kilogram, gram, hektogram, ton, uns Valuta: euro, kronor, dollar, pund, yen Längd: meter, kilometer, millimeter, fot, aln Area: kvadratmeter, ar, hektar, tunnland Volym: kubikmeter, liter, fat (157 liter)
Begreppsnivåer för area 1 Vad menas med area? Area - Omkrets Konservation av area Ostandardiserade enheter Formernas namn och egenskaper II Enkel areaberäkning (rektangel med sidorna 2 och 3) Tillämpa förståelse av area på komplexa och oregelbundna former Användning av de vanligaste enheterna III Exakta beräkningar och tillämpning av kunskap Utvecklad areaberäkning Användning av enheter och enhetsbyten
Talsystemet – enheternas uppbyggnad Tusental Hundratal Tiotal Ental kilo hekto deka Ental Tiondel Hundradel Tusendel deci centi milli
Proportionalitet Direkt proportionell ”kvoterna lika” Ex. 160 km / 2 h = 80 km / 1 h Omvänd proportionalitet ”produkterna lika” Ex. 5 man x 6 dagar = 3 man x 10 dagar Diagram i statistiken: proportionell mot längd eller area?
Likformighet och skala • Proportionalitet inom plan geometri kallas likformighet: samma form men inte nödvändigtvis samma storlek (kongruens) • Längdskala = bild : verklighet (cm) • Likformighetsavbildningar sträckning (förstoring, förminskning) spegling, translation, rotation
Skalor och symmetri • Förminskning: skalan < 1 • Förstoring: skalan > 1 • Kongruens: skalan = 1 Areaskala = längdskala ^2 Volymskala = längdskala ^3 Symmetri underlättar ibland problemlösn. Symmetriaxlar (linjer) och symmetricentra
Sammanfattning föreläsning 6 • Plan- och rymdgeometri • Figurer och kroppar • Proportionalitet, likformighet • Skalor och enheter
TACK! Vi ses på Övningarna: 7 , 8 , 9 ! (speciellt övning 9 bygger på denna föreläsning) Kom ihåg begreppslistan: 12.11 !