Klimatsäkra samhället

1. Klimatsäkra samhället - En utmaning även för vattentjänsterna!

3. Påverkan på dricksvatten

4. Viktiga frågor för dricksvattenförsörjningen: • Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten? • Finns tillräckligt ”barriärsskydd” på era vattenverk? • Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden som kan påverka dricksvatten-försörjningen?

5. Samhällenas avvattning ”kläms från två håll” Mer intensiva regn och ändrade regnmönster Stigande nivåer i sjöar, hav och vattendrag

6. ”De områden som väljas för bebyggelse böra först och främst ligga så högt, att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.” (Alfred Jerdén, 1927)

7. Svenskt Vatten har samlat mer än 30 års erfarenheter om hållbar dagvatten-hanteringi P105! Utgavs 2011

8. Framgångsfaktorer för hållbar dagvatten: • Samverkan över kompetensgränserna (Plan, park, gata, VA m.fl.)! • Brett förankrad dagvattenstrategi! • Brett förankrad lägsta byggnivå mot stigande recipienter! • Följ upp och kontrollera genomförande av exploateringen! • Glöm inte bort drift underhåll av öppna dagvattenlösningar • OBS: • Dagvattenfrågan är ingen smal ”teknisk rörfråga” som kan lösas efter planprocessen – utan ”Dagvatten” är en samhällsplaneringsfråga!

9. Håll undan bebyggelsen från låglänta områden!Ge plats åt avrinningsstråken! Ex Geoteknisk undersökning, Gullbrandstorp, Halmstad, fig 5.7, P105

10. Ex Södra Åsum, Sjöbo kommun, fig 6.2, P105 Illustrationskarta till detaljplan Krav ut från området: max 100 l/s vid 20 års-regn (jr 5 m3/s utan fördröjning vid 20-årsregn) Exempel på förutsättningar Södra Åsum: Begränsa största byggnadsarea till 50 % av fastigheten samt att 15 % skall vara infiltrationsvänlig

11. Öppna avvattningsstråk i lågzoner Öppna diken har mycket större flödeskapacitet än ledningar Principsektioner för breda avvattningsstråk, fig 9.32, P105 Ex Mariastaden, Helsingborg, fig 9-.3, P105

12. ”Upp med husen – ned med gatan” Säker höjdsättning kan leda till stor nivåskillnad gata – färdigt golv. Lös tillgängligheten med en ramp.

13. Den stora utmaningen är de befintliga områden där de yttre förutsättningarna redan är skapade.

14. Källorna till ”tillskottsvatten” måste hittas för att minska översvämningsrisker Helhetssyn krävs för att åtgärda problem med tillskottsvatten! Felaktigheter måste rättas till oavsett om de finns på privat eller allmän mark! Här är fastighetens dränering kopplad till spill

15. Ta vara på alla tillfällena till förbättringar i befintliga områden!

16. Tre viktiga frågor om översvämningsrisker: Har Ni en dagvattenstrategi, som är brett förankrad? Tillämpas hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering? Har Ni genomför en sårbarhetsutredning för att identifiera översvämningsområden och åtgärdsmöjligheter?

17. Påverkan på avloppsreningen 1. Begränsad eller helt utslagen rening hos lågt liggande reningsverk 2. Mer vatten att behandla

18. Reningsverken kan bidra till minskad klimatpåverkan genom biogas som uppgraderas till fordonsgas • 135 anläggningar över hela Sverige • Reningsverken står för drygt 70 % av den totala anläggningsvolymen • Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas • Nära 8 miljoner personer är anslutna till kommunala reningsverk, varav ca 6,4 miljoner med produktion av biogas • Ca 40 % uppgraderas till fordonsgas

19. Snabb omställning till klimatsmart användning av biogas från reningsverk

20. Biogas från reningsverk–utvecklingsmöjligheter • Mer gas per mängd substrat - kräver FoU • Effektivare användning av biogas - Fjärrvärme till rimligt pris och hög tillgänglighet- Ändrade skatteregler för egenproducerad el • Nyttja befintlig rötkammarkapacitet, dvs tillför mer substrat och samröta olikasubstrat

21. Viktiga frågor för avloppsvattenrening: • Finns det risk att höjda nivåer i sjöar, vattendrag eller hav kan dränka reningsverken? • Hur påverkas miljöutsläppen från reningsverk och ledningsnät i samband med extremregn? • Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?

22. Viktiga frågor på kommunal nivå: Finns det en väl förankrad strategi för hållbar dagvattenhantering? Har ni fastställda skyddsområden för era vattentäkter och kontrollerar och följer ni upp råvattenkvaliteten? Finns sårbarhetsutredningar för att identifiera översvämningsområden, risker för dricksvattenförsörjningen samt avloppsvattenreningen? Har ni jobbat med energieffektivisering samt kan Ni bidra till att producera biogas?

23. Vad behöver göras nationellt • En nationell strategi för klimatanpassning • Tydliga mål för vad som ska göras • Finansiering • Styrmedel • Boverket måste uppdatera skriften ”Vatten i detaljplan” • SMHI ska fritt tillhanda hålla högupplöst nederbördsstatistik och bedömning av framtida klimatpåverkan • Medel för forskning och utveckling måste avsättas