Rutiner vid insats p olycksplats v g

1. Rutiner vid insats p� olycksplats v�g -Ett samverkansprojekt mellan R�ddSam F, Landstinget F-l�n, Polismyndigheten F-l�n samt V�gverket

3. Bakgrund Varf�r har denna rutin tagits fram �kade trafikfl�den p� v�garna H�gre hastigheter Ingen h�nsyn tas vid olyckor Intr�ffade incidenter under p�g�ende r�ddningsinsats b�de lokalt och regionalt. Samordning b�de inom l�net och mellan olika akt�rer vid arbete p� v�g Gruppen Fredrik Bj�rnberg Rtj Vgd Kjell-�ke Romfors Rtj Jkpg Niclas Sj�blom Rtj Vmo Melwin Str�mberg Landst. Jkp Dan Johansson Landst. Vmo Jonas Lindell Polisen Lars Kild�n V�gverket S�ren Carlsson V�gverket

4. M�ls�ttning Skapa samsyn p� hur vi samverkar vid olyckor p� v�g. Besluta om gemensamma rutiner f�r hur vi skapar en s�ker olycksplats/arbetsplats p� v�ra v�gar. Ta fram gemensamma uppst�llningsrutiner f�r de olika v�gtyper som finns.

5. Ansvar -Samverkan F�r att n� ett framg�ngsrikt resultat �r det av st�rsta vikt att man har ett t�tt samarbete mellan alla akt�rer p� skadeplatsen. Samverkan mellan akt�rerna leder till effektiva insatser. Nedan beskrivs de huvudsakliga ansvarsomr�den f�r olika akt�rer, det �r dock viktigt att p�peka att en parallellitet i ansvar och lagstiftning finns under hela insatsen. R�ddningsledare, sjukv�rdsledare samt polisinsatschef tar alltid kontakt med varandra och st�mmer av inriktningsbeslut samt hur vi kan st�dja varandra.

6. Ansvar -R�ddningstj�nsten R�ddningstj�nsten har ansvaret vid det akuta r�ddningsl�get Vid det akuta r�ddningsl�get ser R�ddningstj�nsten till att olycksomr�det �r avst�ngt. R�ddningsledaren har enlig Lagen om skydd mot olyckor (LSO) r�tt att helt eller delvis st�nga av v�gen i det akuta r�ddningsl�get. D�rf�r meddelar r�ddningsledaren SOS Alarm n�r v�gen st�ngs av. SOS Alarm informerar i sin tur Trafikledningscentralen (TLC). R�ddningsledaren ansvarar f�r att samordning av arbetsmilj�n sker under r�ddningsinsatsen.

7. Ansvar -Ambulansverksamheten Ambulansverksamheten har det medicinska ansvaret Vid det akuta r�ddningsl�get har ambulansverksamheten det medicinska och strategiska ledningsansvaret f�r sjukv�rden. Sjukv�rdsledaren �r sjukv�rdens ansvarige och samverkar med �vriga ledningsenheter. Den medicinskt ansvarige ansvarar f�r patienters medicinska omh�ndertagande. �vriga medicinska behov (personal, resurser) beg�rs fram av sjukv�rdsledaren p� uppdrag av den medicinskt ansvarige.

8. Ansvar -Polisen Polisen har ansvaret f�r trafikdirigering och utredning av olycksorsak Om det v�ntas bli l�ngre avst�ngningstider ska Polisen i samr�d med V�gverket leda om trafiken. Vid en olycka m�ste Polisen utreda orsaken. Det g�r Polisen i f�rsta hand p� plats innan det eventuella b�rgningsarbetet b�rjar. Med st�d av Polislagen (PL) �r det Polisens uppgift att med h�nsyn till trafikintensitet, v�glag, v�derlek, typ av fordon, typ av last och tid p� dygnet avg�ra n�r b�rgningsarbetet kan starta. Beslutet om n�r b�rgning skall genomf�ras b�r tas i samr�d med r�ddningstj�nsten, v�gverket, b�rgare samt �vriga inblandade akt�rer med h�nsyn till ovan n�mnda faktorer. Detta f�r att minimera framkomlighetsproblem och olycksrisker p� omledningsv�gar. Polisen har huvudansvaret f�r trafikdirigering vid en olycksplats, R�ddningstj�nsten kan st�dja polisen med trafikdirigeringen med st�d av trafikf�rordningen 1998:1276 2 kap 3�.

9. Ansvar -V�gverket Vid l�ngre avst�ngningstider rekommenderar V�gverkets driftentrepren�rer omledningsv�gar och ansvarar f�r att skyltar kommer upp. De lagar �ven skador p� v�garna, stolpar, vajrar samt st�ngsel efter olyckan. Om Milj�myndigheten kr�ver sanering kan de beg�ra hj�lp av driftentrepren�ren. Trafikledningscentralen (TLC) ansvarar f�r att informationen g�r ut till media och allm�nheten. Myndigheten V�gverket har tj�nsteman i beredskap (TIB) och driftledare tillg�ngliga dygnet runt som n�s via TLC. Vid mer omfattande h�ndelser skall dessa kontaktas. Obs: Svevia som tidigare hette V�gverket produktion �r en av flera driftentrepren�rer och ej en del av myndigheten V�gverket.

10. Telefonnummer till TLC Specifika prioriterade nummer till trafiklednings-centralen (TLC) finns f�r de olika akt�rerna.R�ddningstj�nsten 036-19 65 10Polisen 036-19 65 07 SOS 036-19 65 02

11. Ansvar -Restv�rdesledare Restv�rdesledare fr�n F�rs�kringsbranschens Restv�rdesr�ddning f�retr�der ber�rda f�rs�kringsgivare. Restv�rdesledaren har mandat att samordna exempelvis omlastning av gods efter en transportolycka. Restv�rdesledaren har kontakt med bland annat f�rs�kringsgivaren, �karen och b�de avs�ndaren och mottagaren av godset. Vid skador p� milj�n, exempelvis oljeutsl�pp, kan specialiserade milj�restv�rdesledare hj�lpa till vid saneringen. Ett s�dant uppdrag inneb�r allt fr�n att akut sanera olycksplatsen till att �terst�lla milj�n n�r olycksplatsen �r r�jd.

12. Nomenklatur

13. Utrustningsniv�

14. Skadeplatsorganisation Het zon 5m n�rmast det skadedrabbade fordonet, i denna zon (r�d markering) skall all personal b�ra hj�lm och glas�gon. Endast personal som har en aktiv uppgift befinner sig i zonen. Varm zon 10m runt det skadedrabbade fordonet (gul markering), i zonen finns personal, verktyg och �vrig utrustning som inte anv�nds f�r tillf�llet. Kall zon Yttre avsp�rrning och plats f�r fordonsuppst�llning.

15. Skadeplatsorganisation -roller

16. S�kerhetsanvisningar -urval All personal som arbetar p� en v�g skall ha varselkl�dsel enligt EN 471 klass 2. �gonkontakt med medtrafikanterna �r A och O. Man ska aldrig arbeta med ryggen mot trafiken. Under det initiala skedet av en r�ddningsinsats p� en v�g b�r hel avst�ngning av trafiken ske. Detta f�r att kunna skapa sig en uppfattning om l�get innan trafik eventuellt leds f�rbi olycksplatsen. N�r losstagning/urtagning av skadade sker samt n�r ambulanser lastas b�r trafiken st�ngas av helt. N�r blixtpuckar samt olyckst�lt placeras ut b�r buffertfordon placeras som ett skydd f�r att sedan k�ras runt framf�r det utplacerade varningsmaterialet. Personal som bemannar buffertfordon b�r efter genomf�rd skyltning flytta sig till en �s�ker� plats. Ett exempel �r l�ngt ut i sidoomr�det. De skall dessutom ha kontinuerlig uppsikt �ver ankommande trafik. Beakta den mycket stora risken f�r olyckor vid avslutande av insats/ inplockande av varningsmaterial. Larma ut V�gverkets TMA-fordon via TLC om prognosen f�r insatsen �r mer �n 1-2 timmar. S�kerhetsmarginalen vid b�rgning/vinschning �r tv� (2) g�nger vajerns l�ngd. En vajer som lossnar utg�r en mycket stor risk d�rf�r g�ller detta avst�nd. S�kerhetsman �r ansvarig f�r att avst�nden f�ljs. S�kerhetsrisken vid nedtagning av vajer p� 2+1-v�g varierar fr�n fall till fall. Risken beror p� vajerns sp�nning och l�ngd och hur v�gen �r utformad (rakstr�cka/kurva). En vajer som lossnar utg�r en mycket stor risk. S�kerhetsman �r ansvarig f�r s�kerheten.

17. Uppst�llningsrutiner f�r olika v�gtyper

18. Motorv�g �K1 Uppst�llningsprincipen bygger p� att skapa en chikan som f�r ned hastigheten p� de f�rbipasserande. F�rsta varning med olyckst�lt skall vara minst 150 m innan chikanen. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan f�rsta buffertfordon s� att en viss v�jningsm�n finns. �ppningen i chikanen skall vara liten f�r att s�nka hastigheterna. Buffertfordon placeras lite �ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen d�r de initialt g�r st�rst nytta. Viktigt att v�grenen blockeras. Blixtpuckar/bloss placeras l�ngs med hela olycksplatsen. Fartd�mpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sj�lva olyckplatsen skyddas av r�ddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framf�r olyckan.

19. Motorv�g �K2 Uppst�llningsprincipen bygger p� att skapa en chikan som f�r ned hastigheten p� de f�rbipasserande. F�rsta varning med olyckst�lt skall vara minst 150 m innan chikanen. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan f�rsta buffertfordon s� att en viss v�jningsm�n finns. �ppningen i chikanen skall vara liten f�r att s�nka hastigheterna. Buffertfordon placeras lite �ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen d�r de initialt g�r st�rst nytta. Viktigt att v�grenen blockeras. Blixtpuckar/bloss placeras l�ngs med hela olycksplatsen. Fartd�mpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sj�lva olyckplatsen skyddas av r�ddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framf�r olyckan.

20. Helt avst�ngd motorv�g F�rsta varning med olyckst�lt skall vara minst 150 m innan blixtpuckar. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan f�rsta buffertfordon s� att en viss v�jningsm�n finns. Viktigt att v�grenen blockeras. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen d�r de initialt g�r st�rst nytta. Sj�lva olyckplatsen skyddas av r�ddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framf�r olyckan. F�rbered f�r �ppning av K1 alternativt K2

21. 2+1-v�g Det skickas alltid r�ddningsstyrkor fr�n b�da h�llen f�r att s�kerst�lla att n�gon av dem kommer fram.. F�rsta varning med olyckst�lt skall vara minst 150 m innan buffertfordon. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan f�rsta buffertfordon s� att en viss v�jningsm�n finns. Buffertfordon placeras lite �ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen d�r de initialt g�r st�rst nytta. Blixtpuckar/bloss placeras l�ngs med hela olycksplatsen. Fartd�mpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sj�lva olyckplatsen skyddas av r�ddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig bakom FIP/IL.

22. Dubbelriktad v�g F�rsta varning med olyckst�lt skall vara minst 150 m innan buffertfordonet samt 100-150 m bortanf�r FIP/IL p� andra h�llet. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan f�rsta buffertfordon s� att en viss v�jningsm�n finns. Buffertfordon placeras lite �ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen d�r de initialt g�r st�rst nytta. Blixtpuckar/bloss placeras l�ngs med hela olycksplatsen. Fartd�mpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sj�lva olyckplatsen skyddas av r�ddningsenheten FIP/IL placeras l�ngst fram som skydd f�r trafiken i andra k�rriktningen. Ambulansen placerar sig mellan olyckan och FIP/IL.

23. Uppf�ljning Rutinen skall f�ljas upp och vid behov revideras h�sten 2010. Viktigt att synpunkter p� rutinen meddelas till projektgruppen.

24. Fr�gor?