1 / 67

Från insats till individ:

Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin Björn Ljung Dag Norén HCM Health Care Management 13 mars 2014 rolf.bowin@hcmconsulting.se bjorn.ljung@hcmconsulting.se

briar
Download Presentation

Från insats till individ:

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Från insats till individ: Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg Rolf Bowin Björn Ljung Dag Norén HCM Health Care Management 13 mars 2014 rolf.bowin@hcmconsulting.se bjorn.ljung@hcmconsulting.se dag.noren@hcmconsulting.se

  2. Från insatsstyrning till individstyrning; ett paradigmskifte för vården och omsorgen? Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

  3. Insatsstyrning - den etablerade produktionsformen

  4. Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

  5. Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

  6. Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader ILLUSTRATIVT EXEMPEL Studie i samarbete med SKL

  7. Individstyrning - en ny produktionsform

  8. Resultat individstyrning Patient/Individexempel – Översikt av skifte från insatsstyrning till individstyrning Blåa markeringar = ordinär team- verksamhet i västra Skaraborg • Reducering av antalet • vårddagar med 92% • Reducering av antalet • mottagningsbesök med 89% • Reducering av antalet • akutbesök med 80% • Reducering av antalet undvikbara • inläggningar med ca 88%. Röda markeringar = sjukhusvård Källa: Närvård västra Skaraborg, 2012

  9. Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1:PersoncentreringAlla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen

  10. Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1:PersoncentreringAlla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen Grundbult 2:FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation) – leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer

  11. Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov Grundbult 1:PersoncentreringAlla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen Grundbult 2:FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation) – leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer Grundbult 3:MedskapandeTjänsten planeras och utförs löpande i samspel med patienten/brukaren (och ev. anhöriga) med syfte att involvera dennes resurser, förmågor och förståelse – från passivt objekt till medskapande subjekt

  12. Resultat av piloter inom det nya paradigmet Piloter som har lyckats med tre grundbultarna visar på stora kvalitetslyft i kombination med resurseffektiviseringar från 50% och uppåt PERSON- CENTRERING FÖRMEDLING MEDSKAPANDE Referensexempel: Projekt NISSE, Malmö stad/Prim.vård Region Skåne/SUS Malmö (HCM) Höftfrakturer, Ortopedkliniken Sahlgrenska (GPCC) Gastroenterologi, Mag- och tarmkliniken Höglandssjukhuset JLL (Harvard Business School)

  13. Resultat från införandet av nya vårdformer baserat på medskapande arbetsformer- Kartläggningar från Storbritannien Källa: ”The Business Case for People Powered Health”, Nesta/Innovation Unit/PPL

  14. Paradigmskiftet: Från insatsstyrning till individstyrning Insatsstyrning Individstyrning INSATS 1 INSATS 2 TJÄNSTEKONCEPT 1 INSATS 3 PERSON INSATS 6 PATIENT TJÄNSTEKONCEPT 2 INSATS 5 INSATS 4

  15. Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen

  16. Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser

  17. Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet

  18. Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan

  19. Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning Kännetecken för….…insatsstyrning…individstyrning Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med effektivitet för vårdsystemet Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan Kvalitet Den specifika insatsen Grad av löpande matchning mellanbehov och kompetens

  20. Paradigmskiftet!Vad krävs för att ett skifte ska ske?Kommer vi att se ett skifte?

  21. Hur har västra Skaraborg utvecklat vården och omsorgen till grupper med stora behov? Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

  22. Individer med stora vård- och omsorgsbehov - målgrupper som kräver nya arbetssätt

  23. Individer med stora vård- och omsorgsbehov - målgrupper som kräver nya arbetssätt Mobilt närsjukvårdsteam Mobilt palliativt team Mobil hemsjukvårdsläkare

  24. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1) • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid.

  25. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1) • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid. • Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.

  26. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1) • Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid. • Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i. • Ett arbetssättet som är situationsanpassat tack vare den uppsökande och mobila förmedlingsformen

  27. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken.

  28. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken. • En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.

  29. Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2) • Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade vårdlogiken. • En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg. • Matchningen mellan en väl avgränsad målgrupps behov och förmedlingsformen för tjänsterna skapar hög resurseffektivitet, parallellt med mycket hög kvalitet i tjänsterna till patienter/brukare.

  30. Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg SkaS Medicin SkaS Kirurg 1. Mobilt Närsjukvårdsteam 2. Mobilt Palliativt team Basal kommunal hemsjukvård 3. Mobil hemsjukvårdsläkare • De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten • Närsjukvårdsteamet • Mobila palliativa teamet,samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg • Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun

  31. Närsjukvårdsteamet Närsjukvårdsteamet vänder sig till patienter med komplexa behov där det krävs en samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat, situationsanpassat i stället för systemorienterat. Inklusionskriterier: • Tre eller fler kroniska diagnoser (huvudsakligen frånsett cancer). • Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna. • Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.). • Klarar ej sin personliga vård. • 75 år eller äldre (yngre patienter förekommer också). • Inskriven i hemsjukvården. Minst fyra av dessa kriterier måste uppfyllas för att bli inskriven i teamet.

  32. Närsjukvårdsteamet • Teamet består av en läkare (geriatriker) och två specialistsjuksköterskor, som arbetar måndag till fredag kl. 8-17. • Två ST-läkare (geriatrik) knutna till verksamheten. • Arbetar intensivt under en begränsad period där hela livssituationen beaktas, dvs. alla sjukdomar. funktionsnedsättningar och omsorgsbehov samtidigt. • Patienterna besöks i hemmet eller, i enstaka fall, också vid vårdavdelning där patienten vistas tillfälligtvis. • Har omkring 24 patienter inskrivna samtidigt.

  33. Det Mobila palliativa teamet Det Mobila palliativa teamet finns för alla vuxna i västra Skaraborg med behov av palliativ vård och insatser, vilket innefattar personer i eget boende och särskilt boende (SÄBO). Inklusionskriterier: • Patientens eget önskemål. • Obotlig cancersjukdom. • Brytpunktssamtal skall vara genomfört, d v s patienten skall vara informerad av behandlande läkare om att patientens sjukdom inte är möjlig att bota. • Besvärande komplexa symtom. • Förväntad kort överlevnad veckor-månader.

  34. Det Mobila palliativa teamet • Teamet består av två läkare (en heltid) och tre sjuksköterskor (två heltider). Kurator och präst konsulteras vid behov.  • Teamet samarbetar med kommunens hemsjukvård, primärvården, Hospice Gabriel och huvudsakligen kirurgkliniken vid SkaS Lidköping och är tillgänglig dygnet runt. • Teamet ger också fortlöpande utbildning och rådgivning i palliativ vård till kommunens hemvård (hemtjänst och hemsjukvård). • Teamets arbetssätt har reducerat återinläggningarna (s.k. "öppen retur")vid kirurgkliniken med drygt 50 procent för sin patientgrupp

  35. Den mobile hemsjukvårdsläkaren Den mobile hemsjukvårdsläkaren vänder sig till patienter inskrivna i hemsjukvården i Lidköpings kommun Inklusionskriterier: • Inskriven i hemsjukvården

  36. Den mobile hemsjukvårdsläkaren • Har mellan 270-350 patienter listade (ca halvtidstjänst). • Patienterna är inskrivna i den kommunala hemsjukvården i Lidköpings kommun och har sammansatt vårdbehov och nedsatt autonomi (definierat som tre eller flera medicinska insatser inom hemsjukvården). • Finansieras av två vårdcentraler samt av Lidköpings kommun.

  37. Resultat insatsstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

  38. Resultat individstyrning Patient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

  39. Närvård västra Skaraborg – slutsatser och rekommendationer Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg HCM Health Care Management 13 mars 2014

  40. Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg SkaS Medicin SkaS Kirurg 1. Mobilt Närsjukvårdsteam 2. Mobilt Palliativt team Basal kommunal hemsjukvård 3. Mobil hemsjukvårdsläkare • De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten • Närsjukvårdsteamet • Mobila palliativa teamet,samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg • Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun

  41. Viktiga framgångsfaktorer • Samverkande mikrosystem; mobilt närsjukvårdsteam, mobilt palliativt team och mobil hemsjukvårdsläkare som skapar en hävstångseffekt i värdeskapandet: • Patienten/brukaren är medskapare, ej passiv mottagare • En sömlös samverkan mellan vård- och omsorgspartners • Situationsanpassat och flexibelt arbetssätt tack vare uppsökande och mobila förmedlingsformer i nära samverkan • Försvinner ett mikrosystem kan det särskilda värdeskapandet gå förlorat

  42. Viktiga framgångsfaktorer • God överensstämmelse mellan en avgränsad målgrupps behov och förmedlingsform • Vårdformerna/tjänstekoncepten vänder sig till en väl avgränsad målgrupp • Patienter/brukare behöver kontinuerligt situationsanpassade insatser från teamens unika kompetens • Patienten/brukaren blir delaktig bl.a genom att man utvecklar en optimal förmedlingsform av vård- och omsorgstjänster • När förmedlingsformen av tjänsterna överensstämmer väl med behoven och patientens delaktighet uppnås väsentligt bättre resursanvändning

  43. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet

  44. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet

  45. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar • Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga

  46. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar • Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga • Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet

  47. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar • Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga • Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik” • Från systemtillvänt till personcentrerat

  48. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar • Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga • Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik” • Från systemtillvänt till personcentrerat • Från mottagningslogik till mobil logik

  49. Slutsatser Den känsliga ”samverkansbalansen” • Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet • Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet Sömlöst lednings- och styrningsansvar • Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter och anhöriga • Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande och delaktighet Insikt om och val av bästa ”förmedlingslogik” • Från systemtillvänt till personcentrerat • Från mottagningslogik till mobil logik Avgränsad vårdform. • Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp - som man vågat prioritera högt

More Related