1 / 61

Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP

Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency. 2014-08-20. 1. Regeringsuppdraget.

lanza
Download Presentation

Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Regeringsuppdrag utreda och föreslå styrmedel för kommunala avloppsreningsverk inför BSAP Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-20 1

  2. Regeringsuppdraget • Utreda och föreslå lämpliga styrmedel för hur reningen i kommunala avloppsreningsverk kan förbättras så att utsläppen av kväve och fosfor till kusten från och med Norrtälje kommun till och med Kattegatt kan minska med minst 3 000 ton respektive 15 ton jämfört med år 2006. • Som ett exempel på styrmedel ska ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor utredas. • De miljökvalitetsnormer som krävs enligt vattenförvaltningen ska beaktas. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  3. Åtgärd 2 i VM:s åtgärdsprogram (MKN) • Ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel • Så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning • Se rapport! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  4. Betingen för BSAP Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Ca 230 reningsverk BSAP 30 % reduktion N till 2021 till bassänger Reduktion av N och P för MKN inom avrinningsområden

  5. ”Spelplan” för nya styrmedel i Sverige Lättare modifieringar I MB Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency • Ny lag som antas av riksdagen (i princip alla ekonomiska styrmedel hamnar här) • Ny förordning eller generell föreskrift enligt 9 kap 5 § MB som meddelas av regeringen - regler som bestämmer enskildas och myndigheters handlande • Prövning i miljöprövningsdelegation enligt miljöbalken hos länsstyrelse eller miljödomstol

  6. Analyserade styrmedelsförslag i uppdraget för BSAP Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  7. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  8. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  9. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  10. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  11. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  12. Dimensionering av styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  13. Dimensionering av 7 styrmedel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  14. Varför är avgiftssystem bra? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Generellt samhällsekonomiskt effektivare än skatt på kommunala monopol (men det är även certifikatssystem) 20-50 % mindre felallokering på grund av felaktigheter i retentionsfaktorer (men det har även certifikatssystem) Kan driva processoptimeringar på kort sikt (men det gör även certifikatssystemet till samma grad)

  15. Varför inte avgiftssystem? Naturvårdsverket | Swedish EnvironmentalProtection Agency Osäker måluppfyllelse, när når vi fram? Inga tydliga signaler till VU annat än en avgift – hur medvetna är små kommuner om hur högt man bör sikta? Datastatistik: Utsläppsintensiteten i NOx-systemet har inte förändrats på 10 år. Systemet driver inte längre… kan samma sak hända här? Besöksintervjuer på NOx företag bekräftar low-hanging-fruit och nu är den plockad

  16. Varför inte avgiftssystem? Naturvårdsverket | Swedish EnvironmentalProtection Agency Empirisk dataanalys: Ingen statistisk signifikant indikation på att NOx systemet har styrt utsläppen de sista 10 åren Forskningsprojekt vid GU: avgiftssystem kan driva processoptimeringar bättre än något annat styrmedel tills majoriteten av branschen genomfört dem sedan avstannar effekten gradvis och det blir sämst av alla styrmedel Processoptimerings potential ca 600-1000 ton Negativa nettoavgifter kan sticka lite i ögonen på vattendirektivet (kostnadstäckning)

  17. Avgiftssystemets osäkerhetsintervall Avgiftshöjningar Utsläpp (kg) Osäkerhetsintervall När når vi målet? Har vi tid med gambling i BSAP? Vilka är oddsen? -1013 ton Målnivå (kg) +647 ton 2015 2020

  18. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Hur funkar det? Tilldelningsnyckel Administration och rapportering Mätning och verifiering av utsläpp Efterlevnad och sanktionssystem Samhällsekonomisk konsekvensanalys

  19. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Hur funkar det?

  20. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Ett certifikat är ett intyg på 1 kg genomförd belastningsminskning till kust under föregående år Betinget på 3000 ton reduktion bestämmer det minsta antal certifikat, dvs hur många kg minskning till kust som reningsverken ska uppnå till ett visst slutår jämfört 2006. Golvet börjar på den nivå som branschen står vid startåret och fortsätter med sedan en golvhöjning som slutar med 3000 ton minskning vid slutåret 20XX.

  21. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Golvreningsgraden är den lägsta reningsgrad som ett reningsverk ska klara varje år. Om reningsverket ligger under golvreningsgraden – måste man köpa certifikat, ligger man över kan man sälja överskottet. Certifikatsmarknad för ”handel med skyldigheter” för att uppfylla branschens beting

  22. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Tilldelningsnyckel

  23. Reningskvoter enligt historisk reduktionsgrad 82 % 73 % 2015 2020 2025 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  24. Golvbanan baserad på reningsgrad netto (reduktionsgrad till kustvatten)

  25. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Administration och rapportering

  26. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Varje VU får ett certifikatskonto hos Naturvårdsverket Inloggning med e-legitimation (minst 2 behöriga personer per VU med fullmakt) En VU med flera verk kan skapa ett konto per verk på samma inloggning

  27. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Överföringar kan ske mellan egna verk och till andra: Klicka på kontonummer (NV, mäklare samt alla 230 verk i systemet har egna kontonummer). Skriv in antal certifikat för överföring. Bekräfta Förslag om överföring. Skriv in antal. Bekräfta. Efter överföring registrera priset.

  28. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Rapportering den 31 mars • Logga in och notera förra årets utsläpp (belastning beräknas). Bekräfta. • Antal certifikat som verket har visas på kontot • Antal certifikat (reningskvoten) som kommer att dras den 2 maj visas på skärmen Den 30 april • NV kommer annullera det antal certifikat som motsvarar reningskvoten (”autogiro”) • Ev. överblivna certifikat står kvar alt. andel av reningskvot

  29. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp

  30. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Mätning och verifiering av utsläpp • Generella föreskrifter • Ackrediterad mätning på såväl inkommande som utgående • Dagens standard på utgående är utgångspunkt i arbetet med föreskriften • Ackrediterad kontrollör som verifierar • Samhällsekonomisk konsekvensanalys • Hänvisning i lag eller föreskrift till retentionsfaktorer som används

  31. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem

  32. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Efterlevnad och sanktionssystem • 31 mars: Rapportering och verifiering klar • 30 april: Annulleras certifikat på kontot av NV • Om certifikat saknas ska • alt 1: kvotpliktsavgift betalas (150-200 % medelvärde pris på certifikat) • alt: 2 fast sanktionsavgift med > 5 ggr högre än pris • Före den 1 september: Om certifikat saknas: Myndigheten prövar frågan sanktionsavgift och efterköp ska utfalla. Kan överklagas.

  33. Förslaget införs med följande åtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency • Lag om kvävecertifikat för tillståndspliktiga kommunala reningsverk inom BSAP-området införs till den 1 januari 2016 • Förordning/generella föreskrifter om ackrediterade mätmetoder för kväve, verifierade kväverapporter vid reningsverk samt retentionsfaktorer införs till den 1 januari 2015

  34. Förslaget införs med följande åtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency • Ett informativt styrmedel införs den 1 juli 2014 eller så snart beslut är fattat om CEASAR:s införande • Genomsnittliga värden för reningsgrad och utgående koncentrationshalt för kväve för verksamheterna i systemet • De 10 % bästa verksamheterna samt ledord som beskriver använd teknik

  35. CEASAR - Likheter med andra system Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency CDM inte samma sak – är frivilliga projektbaserade krediter om additionella (förväntade) reduktioner: CEASAR är verifierade reduktioner som har skett, är obligatoriskt Handel med gratis tilldelade utsläppsrätter – vissa likheter i fördelningseffekter. Skillnaden: certifikat är handel med reduktioner istället för utsläpp Elcertifikat – nästan samma sak men säljare (som genererar) och köpare är förutbestämda kategorier Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 är principiellt likadant system

  36. Förutsättningar vid utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency USEPA: mål att fasa ut produktion av blyad bensin på 5 år. USEPA övervägde nya föreskrifter. Oblyad bensin kräver ny teknik vid tillverkning - raffinaderierna satte sig hårt emot med lobbying mot tidsplanen 5 år Risk för överklaganden av föreskrifter (statistiskt 80 % av USEPAs föreskrifter överklagas) - Lång genomförandetid! Planen 5 år håller inte: Raffinaderier olika förutsättningar (nya – äldre, stora – små)

  37. System liknande CEASAR: Utfasningen av blyad bensin i USA 1982-1987 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Införande av generell kravnivå med en taksänkning för sektorns genomsnittliga blyinnehåll (gram per gallon) i bensinen De raffinaderier som producerar bensin med högre blyinnehåll än ”taket” måste köpa blyrätter De raffinaderier som producerar bensin med lägre blyinnehåll än taket kan sälja blyrätter

  38. USEPA: Taksänkningsbana 1982-1987 för blyinnehåll i bensin (gram per gallon) 1,2 x Grams per gallon 1,0 0,8 0,6 x 0,4 0,2 0,0 83 84 85 86 87 År Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  39. Hur gick det? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1982: systemet startar. Raffinaderier med redan ny teknik ställde om snabbt Flexibiliteten gjorde att små och äldre raffinaderier (med höga gram per gallon) kunde köpa blyrätter och ställa om i den takt de förmådde Priset på blyrätter tillsammans med generella kravnivån skapade incitament för att anamma ny teknik i små och äldre raffinaderier 1985: Stora handelsvolymer. Branschgenomsnittet gick förbi taksänkningsbanan 1987: Blyet utfasat, systemet avslutas

  40. Utvärderingen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency • Den generella kravnivåhöjningen gällde för alla och gav klara besked för åtgärder och investeringar • Snabbare genomförande än med föreskrifter • Mindre motstånd från branschen än föreskrifter • Lyfts ofta inom forskningen som ett framgångsrikt exempel tack vare det snabba genomförandet och helhetsgreppet om utfasningen av bly • Beräknade besparade kostnader för branschen 1982-1987 ca 3-4 miljarder

  41. Certifikatssystem (CEASAR) för kväve Samhällsekonomisk konsekvensanalys

  42. [1]Beräknat på 30 år för referensalternativet, 20 år för avgiftssystem och 15 år för certifikat. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  43. Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  44. Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  45. Certifikatsystem vs avgiftssystem Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  46. CERTIFIKATSSYSTEM AVGIFTSSYSTEM Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency TACK!

  47. Styrmedel för MKN fosfor i Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet är 15 400 kg/år som fördelas på 13 huvudavrinningsområden och två kustområden. Göta Älv har delats upp i 14 områden Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l

  48. 1 2 3 MKNÖ Övervattnet 4 5 Nervattnet MKNN Huvudavrinningsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  49. 1 2 Grönlän 3 MKNÖ Rödlän Övervattnet 4 5 Nervattnet MKNN Huvudavrinningsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

  50. Västerhavets distrikt Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 113 avloppsreningsverk med fler än 2 000 anslutna personekvivalenter 13 huvudavrinningsområden och två kustområden med KARV Göta Älv har delats upp i 14 områden Genomsnittlig utgående halt 0,24 mg/l fosfor Reduktionsbehovet för avloppsreningsverken i distriktet enl. ÅP är 15 400 kg/år Genomsnittlig utgående halt efter reduktion 0,17 mg/l

More Related