IUP med skriftliga omd men

1. IUP med skriftliga omd�men Erfarenheter fr�n Ronneby Ingrid Hansson, utvecklingsledare

2. Grundskolans kommunala organisation: 7 rektorsomr�den, 16 skolor

3. Utvecklingsdialogen 2005 - 2007 IUP

4. Utvecklingsledare ?

5. Litteratur Gunilla Molloy: Reflekterande l�sning och skrivning Per M�hl: Vad kr�vs nu? Helena Korp: Kunskapsbed�mning � hur, vad och varf�r Lars Lindstr�m, Viveca Lindberg: Pedagogisk bed�mning Skolverket: Att bed�ma eller d�ma Grundskoletidningen: Om sambandet bed�mning- l�rande Grundskoletidningen: Bed�mning av kvalitativ kunskap

6. Utvecklingsledare Utvecklingsgrupp Styrgrupp

7. F�rel�sare Birgitta H�gberg, Peter Fagerlund Bo Sundblad Bengt Selghed Steve Wretman Peter Fredriksson Per M�hl Torbj�rn Hortlund

8. Vad sade de? Det beh�vs en kognitiv omstrukturering: Man m�ste m�blera om i hj�rnan, f�rst� p� ett nytt s�tt innan man kan f�r�ndra sitt arbetss�tt. Eleverna ska ha inflytande �ver sitt l�rande i f�rh�llande till m�len Eleverna m�ste f� m�nster IUP:n ska vara som en kompass. F�r att ha nytta av en kompass m�ste du veta var du �r och vart du ska. L�rarna beh�ver ett gemensamt spr�k

9. Processen i Ronneby �mnesgrupper : ALLA L�RARE ALLA SKOLOR viktig kunskap i �mnet kriterier planeringar bed�mningar Sp�rgrupper: ALLA L�RARE i de tre sp�ren Den r�da tr�den Rektorsgruppen: Den r�da tr�den �L�rande samtal� Utvecklingsgruppen : Representanter f�r skola/arbetslag styrgruppen: 7 rektorer, utvecklingssamordnare, utvecklingsledare bed�mningsniv�er kriterier f�r sociala utvecklingen mall f�r IUP-dokument och �tg�rdsprogram planering av processen, studiedagsinneh�ll Utvecklingsledaren: formativ bed�mning skriftliga omd�men/IUP f�r�ldrainformation

10. Den m�dosamma v�gen Mejl fr�n l�rare i mars 2006:�Det rasslade till lite hos oss och vi b�rjade s� sm�tt f�rst� hur vi skulle g�ra men arbetet k�nns fortfarande som ett o�verstigligt berg�

11. P� r�tt v�g! utv�rdering av �mnesarbete stadievis ht 06 (196 l�rare) Genom diskussionerna i gruppen har jag utvecklat min syn p� l�rande: Inst�mmer helt eller delvis 80% Tar helt eller delvis avst�nd 16% Jag har blivit mer medveten om olika kunskapskvaliteter: Inst�mmer helt eller delvis 88% Tar helt eller delvis avst�nd 11 %

12. Helena Moreau och Steve Wretman om syftet med bed�mning �Det �r genom bed�mning som l�rare och elev kan synligg�ra elevens l�rande och l�rprocess. N�r undervisningen inte inneh�ller bed�mande moment �r risken stor att b�de l�rare och elev blir �blinda�. Man ser inte var man �r, vet inte vart man ska och kan d�rf�r inte heller ta ut den riktning som man forts�ttningsvis ska g� i��

13. Steve Wretman: Det finns elever som �r p� promenad med l�raren. Det finns elever som �r p� vandring mot ett m�l

14. Exempel p� skriftligt omd�me i svenska f�r ht �k 2

15. L�rarens kommentarer i omd�met Du h�ller p� att l�ra dig l�sa. Du ljudar ihop korta ord, t.ex. sak, rita, vet. Du klarar att l�sa korta, k�nda ordbilder direkt, t.ex. kan, vi, har. Du �r snart s�ker p� alla bokst�verna. Du tycker om att l�sa och �r glad och positiv n�r du jobbar. Du har b�rjat skriva korta meningar p� egen hand, men beh�ver hj�lp med att f� med alla ord n�r du skriver. LUS 8 Du f�ljer �rskurs 1 i l�s- och skrivinl�rning.

16. Elevens utvecklingsplan Uppf�ljning av mina m�l fr�n f�reg�ende utvecklingsplan�. Detta �r jag bra p�.. Detta beh�ver jag bli b�ttre p充. M�l att uppn�: Vara s�ker p� alla bokst�ver LUS 9 ( klara att ljuda ihop �ven l�ngre ord) Kunna skriva n�gra meningar sj�lv s� att andra f�rst�r, t.ex. i dagboken Detta ska jag sj�lv g�ra: Jag ska l�sa sm�b�cker varje dag, b�de i skolan och hemma. Detta ska vi g�ra hemma (v�rdnadshavare): Vi ska lyssna p� X varje dag n�r han l�ser sina sm�b�cker. Detta ska skolan g�ra: X ska forts�tta med svenska som andraspr�k 2 x 40 min/v X ska forts�tta vara med �k 1 vid l�s- och skrivinl�rning. X ska f� l�xhj�lp n�gra dagar i veckan.

17. Utg�ngspunkter f�r IUP:n Allm�nna r�den s.10 Rektor ska ge skolans l�rare f�ruts�ttningar f�r ett gemensamt f�rh�llningss�tt till arbetet med IUP:n Skolans l�rare b�r ha gemensamma rutiner och former f�r dokumentation utveckla och anv�nda ett gemensamt och sakligt spr�k i dokumentationen

18. Anv�nd ett sakligt , inte v�rderande spr�k! Du anv�nder dig av det svenska spr�ket p� ett korrekt s�tt. Ditt rika ordval g�r att det du skriver intresserar l�saren. Kanontjej! Du �r en s�n tjej som g�r mitt jobb v�ldigt kul. Du g�r alltid ditt b�sta och simmar mycket bra.

19. B�rja med att skriva om elevens styrkor, beskriv d�refter vad eleven ska utveckla Du har g�tt fram�t i din l�sning och det �r viktigt att du forts�tter att l�sa regelbundet f�r att �ka l�sf�rst�elsen. Du �r pigg och aktiv, du sk�ter l�xl�sningen perfekt och p� provet hade du ett fantastiskt bra resultat 97,5/100= MVG. �va p� att uttrycka dig fritt i tal och skrift p� spanska och f�rs�k hitta fler utmaningar, som t.ex. att g� in p� spanska webbsidor och se hur mycket du f�rst�r. 3. Det �r j�tteroligt att se vilka framsteg du har gjort! Du tar till dig information som ska underl�tta din inl�rning och du �r inte r�dd f�r att skriva lite st�dord i boken. Att f�lja med vid genomg�ngar �r f�rsta steget vid inl�rning av nya moment. D�refter ska du jobba vidare p� egen hand. Be om hj�lp n�r det beh�vs, men inte f�rr�n du har l�st igenom information och viktiga fakta som st�r i boken. Du beh�ver tr�na mer p� algoritmerna ( s�rskilt division) f�r att �ka s�kerheten och p� sjuans och �ttans tabell. Att utveckla probleml�sningstekniken �r ocks� ett av m�len.

20. Citat ur elevs loggbok den 27/1 2006 �.Men jag m�ste bara s�ga en sak, typ alla l�rare s�ger vad man �r bra p�, vad man jobbade bra med p� lektionen. Vad ska man med det till? Man vet ju sj�lv n�r man gjort n�got bra.. Det �r b�ttre ni s�ger vad man �r d�lig p�, s� man kan f�rb�ttra. I alla fall vill jag att ni ska s�ga det till mig. Det �r som n�r man rider lektion. Om dom s�ger vad man �r bra p� s� kan man aldrig utvecklas och bli b�ttre. D� ligger man p� samma niv� hela tiden. Och hur kul �r det? Det �r inte det minsta kul. S� sn�lla, s�g vad jag beh�ver �va p� f�r att bli b�ttre.

21. Bed�mningsmatris f�r historisk intervju

22. Diskussionsfr�gor med utg�ngspunkt fr�n skriftliga omd�men: Vilka kommentarer siktar p� framtiden? Vilka kommentarer handlar om l�randet? Vilka kommentarer handlar om g�randet? �r spr�ket sakligt beskrivande eller v�rderande? T�nk dig in i f�r�ldrarnas situation: Vilka kommentarer ger information s� att delaktigheten vid uppr�ttandet av en IUP underl�ttas?

23. Gruppsamtal kring IUP X-skolan Hur f�rbereder du IUP:n med dina elever? Hur delaktiga �r de i bed�mningarna? Hur f�rbereder du f�r�ldrarna inf�r utvecklingssamtalet? Vilka erfarenheter har du av engagemang fr�n barn och f�r�ldrar vid utvecklingssamtalet? �r IUP:n tydlig med skolans ansvar f�r att eleven skall n� m�len? Hur h�ller ni IUP:n levande till n�sta utvecklingssamtal?

24. Gl�m inte!�Ordet elev kommer av franskans �lever som betyder lyfta, uppfostra. Det som �lyfter eleven� best�r av f�ljande delar: tydliga m�l, utmanande undervisning, elevens eget arbete, samarbete med andra, synligg�rande bed�mningar. Alla delar m�ste fungera i balans med varandra. Fattas en del f�rsvagas lyftkraften.� Ur Om sambandet mellan bed�mning och l�rande Steve Wretman

25. Var �r vi nu? Vi r�r oss fram�t men det finns st�testenar i Ronnebys process L�rarnas medvetenhet om kursplanerna och str�vansm�len har �kat F-9-perspektivet Elevers och f�r�ldrars kunskap om m�len har �kat Mer formativ bed�mning och elevdelaktighet H�llbar, uth�llig struktur Alla l�rare p� alla skolor med i processen, men hur blir det med skolornas friutrymme? Digitalt verktyg , men l�rares ovana vid datoranv�ndning och tekniskt strul Mer pedagogiska diskussioner i l�rar- och rektorsgrupperna, men vardagsproblemen tar mycket tid �kat fokus p� �mnena, men risk att tematisk undervisning minskar Hur blir det kvalitet i omd�mena f�r en l�rare med 150 elever? Bed�mning sv�rare �n m�tning Dokumentationen tar mycket tid