Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Svenska Eleven skall:

1. Provbetyg – SlutbetygLikvärdig bedömning?En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan, 1998-2006

2. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Svenska Eleven skall: – aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt, – kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, – kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka, – kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater, – kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator, – ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.

3. Provbetyg-Slutbetyg: Elevnivå • De nationella proven är inga examensprov • Helt naturligt att slutbetyg och provbetyg inte är det samma för enskilda elever • Enskilda elever kan ”underprestera” eller ”överprestera” vid provtillfället

4. Provbetyg-Slutbetyg: Elevnivå

5. Provens styrning på elevnivå över tid • De nationella proven inte mer styrande idag än i slutet av 1990-talet.

6. Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå • Viktigt att skilja på elevnivå och skolnivå vad gäller avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg • Avvikelser på skolnivå mäts med nettoavvikelser • Nettoavvikelsen = en skolas genomsnittliga avvikelse mellan slutbetyg och provbetyg

7. Nettoavvikelse: exempel Ex.1: 25% högre, 25% lägre, 50% samma.→ Nettoavvikelse = 0 Ex.2: 40% högre, 10% lägre, 50% samma → Nettoavvikelse = +30%

8. Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå

9. Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå

10. Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå

11. Hur vet vi att skillnader i skolors nettoavvikelser verkligen speglar skillnader i betygsättning? • Elever från skolor med höga nettoavvikelser klarar sig i genomsnitt sämre i gymnasiet jämfört med elever från skolor med låga nettoavvikelser (givet samma slutbetyg) • Elever från skolor med höga nettoavvikelser klarar sig sämre på PISA-testet (matematik) jämfört med elever från skolor med låga nettoavvikelser.

12. Viktiga slutsatser: • Variationen/spridningen i skolornas nettoavvikelser kan ses som en indikator på likvärdighet i betygsättning mellan skolor • Det finns brister i likvärdigheten vad gäller betygsättning mellan skolor

13. Hur har likvärdigheten förändrats över tid?

14. Viktigt Resultat • Likvärdigheten i betygsättning har inte förbättrats, men inte heller försämrats, sedan slutet av 1990-talet.

15. Vilka är det som får högre slutbetyg än provbetyg? • Det är framförallt elever som ej fått ett Godkänt på provet som får ett högre betyg (G) i slutbetyg • I matematik får drygt 70 % av alla elever som ej fått Godkänt på provet ändå ett G i slutbetyg. • För elever med G eller VG på provet är det ca 15-20 % som får ett högre slutbetyg än provbetyg (i matematik).

16. Skillnader mellan ”generösa” och ”restriktiva” skolor Exemplet matematik • Jämförelse av 2 elever med EUM i provbetyg → Eleven på den ”generösa” skolan har ca dubbelt (2 ggr) så stor sannolikhet att få G i slutbetyg • Jämförelse av 2 elever med G i provbetyg → Eleven på den generösa skolan har ca 6 ggr större sannolikhet att få VG i slutbetyg • Jämförelse av 2 elever med VG i provbetyg → Eleven på den generösa skolan har ca 10 ggr större sannolikhet att få MVG i slutbetyg

17. Vilken typ av skolor är det som avviker mycket?

18. Sätter konkurrensutsatta skolor högre betyg i förhållande till provbetygen?

19. Sätter konkurrensutsatta skolor högre betyg i förhållande till provbetygen? • Nej, ingenskillnad mellan skolor i konkurrensutsatta områden jämfört med övriga skolor, vad gäller betygsättning i förhållande till resultaten från de nationella proven.

20. Sätter fristående skolor högre betyg än kommunala skolor utifrån resultaten på de nationella proven?

21. Sätter fristående skolor högre betyg än kommunala skolor utifrån resultaten på de nationella proven?

22. Sätter fristående skolor högre betyg än kommunala skolor utifrån resultaten på de nationella proven? • Ingaskillnader i något ämne mellankommunala och fristående skolor utifrån en enkel analys (gäller både 2005 och 2006) • Ingaskillnader i något ämne utifrån en flernivåanalys där hänsyn tagits till en del bakgrundsfaktorer (gäller både 2005 och 2006) • Det finns en stor variation i nettoavvikelse blandfristående skolor, liksom bland kommunala skolor. De fristående skolorna skall inte generaliseras.

23. Varför skiljer sig Skolverkets resultat från Kalibers? • Kaliber tittar bara på de 10 % skolor som avviker mest. • Skolverkets rapport har tittat på samtliga skolor

26. Slutsats: problemet med likvärdig betygsättning mellan skolor är generellt och har inget att göra med ifall skolan är fristående eller kommunal.

27. Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå

28. Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå • Stödinsatser efter provet

29. Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå • Stödinsatser efter provet • Betygsättning på andra grunder

30. Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå • Stödinsatser efter provet • Betygsättning på andra grunder • Lärare har svårt att underkänna elever

31. Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå • Stödinsatser efter provet • Betygsättning på andra grunder • Lärare har svårt att underkänna elever • Olika tolkningar av mål och kriterier

32. Exempel på mål i svenska ”kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka”