1 / 13

Vad menar vi med begreppet behov?

Vad menar vi med begreppet behov?. Hälso- och sjukvårdslagen. God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård

elyse
Download Presentation

Vad menar vi med begreppet behov?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Vad menar vi med begreppet behov?

  2. Hälso- och sjukvårdslagen God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.

  3. Etiska plattformen • MänniskovärdesprincipenAlla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor. • Behovs- och solidaritetsprincipenDen som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först. • KostnadseffektivitetsprincipenAv likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden.

  4. Nationella prioriteringsordningen • Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. • Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. • Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. • Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada.

  5. God Vård • Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård • Säker vård • Patientfokuserad vård • Jämlik vård • Effektiv vård • Vård i rimlig tid

  6. Många tolkningar av behov…. • Befolkningens förväntningar, önskningar eller synpunkter? • Behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från professionens bedömning? • Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan? • Vårdens utbud? • Den vård som producerats och konsumerats av patienter?

  7. Nätverkens definition av behov är • Behov på strategisk befolkningsnivå • Uttryckt i behov av hälsa

  8. Viktiga områden att fördjupa sig i • Möjliga områden att samverka kring: • Äldres hälsa? • Komplexa tillstånd, multipla problem? • Psykisk ohälsa? • Livsstilsrelaterad hälsa? • Barn och ungas hälsa? • Fler….?

  9. Identifiera behoven hos befolkningen • Hur många är de? Vilka är de? Hur lever de? Vad gör de? Hur mår de? Vad vill de ha? • Demografi; ålder och kön. • Levnadsvillkor; inkomstnivå, bostadsförhållanden, social och fysisk miljö. • Livsstil; Tobak, droger, kost och motion. • Sjukdomsbörda ur ett befolkningsperspektiv (dödlighet, funktions- och livskvalitetsbrister) • Vilka sjukdomar orsakar sjukdomsbördan • Hur uppkommer dessa sjukdomar och vilka faktorer påverkar att de uppkommer? • Vilka faktorer i omvärlden påverkar behoven?

  10. Liss behovsmodell

  11. Att identifiera och åtgärda 1. Aktuellt hälsotillstånd 2. Önskvärt hälsotillstånd (mål) 4. Åtgärd ? 3. Hälsogap (behov) 5. Hur 6. Av vem

  12. Från hälsobeskrivning till behovsanalys • Vilka mål ska sättas? Vilka metoder finns det för att nå målen? Vad kostar det? Vilka resurser finns? • Identifiering av hälsogap (behov). • Formulering av önskvärt hälsoläge/mål. • Bedömning av åtgärder/resurser som behövs för att åtgärda hälsogapet. • Prioritering mellan områden och åtgärder. • Bedömning av effekter/minskade hälsogap (hälsoekonomi).

  13. Uppföljning • Uppföljning av politiskt fattade beslut om • Inriktning • På lång sikt • Minskade hälsogap. • Effekter på folkhälsan • Och på kort sikt • Medicinska resultat. • Patienttillfredsställelse • Upplevd hälsa • Synpunkter på vården

More Related