Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag : rädda civilisationen ! av Lester R. Brown

1. Kort presentation av Plan B 4.0 Uppdrag: räddacivilisationen! avLester R. Brown

2. Huvuddrag Högtidför Plan B Civilisationenärillaute • Plan B harfyramål • Hungernbrerutsig • Stabiliserafolkmängdenochutrotafattigdomen • Livsmedelsprisernaökarsnabbt • Återställajordensekologiskasystem • Hurhamnade vi här? • Matbristensgeopolitik • Plan B-budgeten • Hotandepåfrestningar • Stabiliseraklimatet • Maten– den svagalänken? • Koldioxidskatt • Alle man pådäck! • Sönderfallandestater • Hoppfullaexempel • Omslagspunkter Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

3. Hungern brer ut sig Hungern och undernäringen i världen minskade under senare delen 1900-talet – men efter att ha sjunkit till 825 miljoner i mitten av 1990-talet började antalet hungriga öka igen och nådde 915 miljoner år 2008. År 2009 hade antalet passerat 1 miljard. Om vi fortsätter som hittills ifråga om jordbruk, befolkning och energi kommer minst 1,2 miljarder att vara hungriga år 2015. Photo Credit: iStockPhoto / Claudia Dewald

4. Snabbt stigande matpriser • Åren 2006-2008 tre-dubbladesprisetpåspannmålochsojabönor. Vetepriserna • Effekternablevglobala, men de fattigadrabbadeshårdast. • - De fattigasteanvänderofta50-70 % avinkomsten till mat. • - Om prisetpåspannmåltre-dubblassåtre-dubblasocksålivsmedels-kostnaderna, särskiltförfattigaiu-länder. Rispriserna • Den värstaekonomiskakrisen sedan depressionenficknerprisernaigen, men de liggerändåkvarklartöversinahistoriskamedeltal. Källa: futures.tradingcharts.com

5. Hur hamnade vi här? • Förrkundematprisernanå en topppågrundavnågonenstakahändelse, somt.ex. missväxt. Men de återgickvanligen till sinanormalavärdenefternästaskörd. • Den nuvarandeprisstegringenberorpålångsiktigatrendersombegränsarutbudetochökarefterfrågan. Photo Credit: iStockPhoto / Tobias Helbig

6. Utbudet begränsas • Detfinnsintemycketoanvändodlingsbar mark kvar – ochsamtidigtförsvinneråkermark till andraanvändningsområden. • Detgårinteattökabevattningen, eftersom man redanpumparuppförmycketgrundvattenochöverutnyttjarfloderna. • Skördarnasavkastningökarlångsammare. • Jordarnaeroderasochöknarnaväxerp.g.a. avskogningochförhårdbetningochplöjning. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

7. Efterfrågan ökar • Jordensbefolkningökar med 79 miljonervarjeår. • Runt 3 miljardermänniskorförsökerklättrauppförnäringskedjanochätamerspannmåls-intensivaköttprodukter. • Livsmedelstårnumera mot fordonsbränslen: Närproduktionenavbiobränslenökarmåstemänniskornakonkurrera med bilarnaomskördarna. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

8. Mat står mot bilbränslen Omvandlingavmajstill etanol1980-2009 i USA • Ökandeoljepriserhargjortdetlönsamtattomvandlaspannmål till bränsle. • USAs snabbaomställ-ning till etanolproduktiongjordeatt den globalaefterfrågeökningenpåspannmåldubbladesochvärldensspannmålsprisersteg Den spannmålsomkrävsföratttillverka 100 liter etanolskullekunnalivnära en person iettheltår. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss

9. Livsmedelsbristens geopolitik • I slutetavår 2007 drevsprisernauppytterligarenärutbudetpåvärldsmarknadenminskadesavattledandespannmålsexportörersom Vietnam begränsadeellerstoppade sin export. • Stigandespannmålspriserorsakadeupploppochoroligheteridussintalsimporterandeländer. • Dettabidrog till attHaitisregeringföll. • Rika ländersomärberoendeavspannmåls-import börjadeköpaellerarrenderastora land-områdenutomlandsförattodla mat åt sig själva. Photo Credit: iStockPhoto / Niko Vujevic

10. En nylösning: odlautomlands … • Libyenplanerarattodlavetepå 100 000 hektariUkraina. • Sydkoreahartecknatavtalomattfåodlavetepå 690 000 hektariSudan. • Ettkinesisktbolagharförsäkrat sig om 2,8 miljonerhektariDemokratiskarepublikenKongoförattproducerapalmolja. • Totaltärett50-tal storaavtal till ettvärdeav20-30 miljarderdollar klara, ellerpågång. Photo Credit: iStockPhoto / Darko Dozet

11. Detta skapar risk för konflikter • Markförvärvenskeroftaifattiga, hungrandeländersom Sudan ochEtiopien. • Avtalenträffasöverhuvudetpålokalabönder. • Vissaländertänkerta in egnalantarbetarevilketkanunderblåsadetfolkligamotståndet. • Men ävendessaförsökatttryggamatförsörj-ningenkan visa sig värdelösaomvärldenintetar tag i de långsiktigatrendernaochde hotandepåfrestningarna. Photo Credit: iStockPhoto / Klaas Lingbeek- van Kranen

12. Hotande påfrestningar Oljetoppen Klimatförändringen Bristen på vatten …förebådarattlivsmedelsproduktionenbegränsasytterligare, prisernastigerochden politiskaoronökar, ifall vi inteklararatthanteradessapåfrestningar.

13. Oljetoppen • De 20 störstaoljefältenupptäcktesmellanår 1917 och1979. • Sedan 1981 hargapetmellanolje-utvinningenoch de nyaupptäckternablivitstörreochstörre. • Störstadelenav den lättåtkomligaoljanärredanuppumpad. Näroljeproduktionenminskarmåsteländernakonkurreraomettminskandeutbudavolja. Detblirmycketsvårareattöka en energislukandejordbruksproduktionnäroljeprisetstigerochutbudetminskar. Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2

14. Bristen på vatten • Förbrukningentredubbladesår 1950 – 2000. • 70 % avalltsötvattenanvänds till bevattning. • Överanvändningleder till attsjöarförsvinnerochattfloderintenårfram till havet. • Närakvifärertömssjunkergrundvattnetochbrunnarnasinar. • 175 miljonerindieroch 130 miljonerkineser lever avspannmålsomproducerasgenomatt man pumparuppförmycketgrundvatten. Eftersom man nu pumparuppalltförmycketgrundvattenimångaländersamtidigt, skulleutplåningenavgrundvattendepåerna (och de minskandeskördarna) kunnauppträdavidungefärsammatidpunktöveralltochskapa en matbristsomkanbliomöjligatthantera. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

15. Ettskakande fall: Saudiarabien • Saudiarabienharkraftigtsubventioneratveteproduktionenochdärigenomvaritsjälvförsörjandeimerän 20 år. • Med oljeborrningsteknikerkunde man bevattnaöknenfrån en akvifärsomintefyllspå. • År2008 meddelade man attakvifärenvarnästantömdochattveteproduktionenmåstefasasutheltsenastår2016. • Saudiarabienkommeratttvingasimportera all spannmål till sin befolkningpå 30 miljoner. Saudiarabienärdetförstalandetsomofficielltmeddelatattöverpumpningenkommerattkrympaspannmålsskörden. Photo Credit: NASA

16. Klimatförändringen • Sedan industrialiseringensbörjanharkoldioxid-halteniatmosfärenökatfrån 277 ppm (miljon-delar) till 389 ppm. • År2008 lågkoldioxidutsläppenfrån de fossilabränslenapå 7,9 miljarder ton kol. • Utsläppenfrånavskogningvar 1,5 miljarder ton kol. • Transporternaochelproduktionenär de störstakällorna till koldioxidutsläpp, ochvärstärkolkraftverken, allakategorier. • Jumerkoldioxidiatmosfären, destohögre global temperatur. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

17. Global medeltemperatur och atmosfärens koldioxidhalter 1880-2008

18. Klimatförändringen • Jordensmedeltemperaturharökat0,6 grader sedan år1970. • Högretemperaturerskaparstarkarestormarochförvärrarvärmeböljorsomorsakarmissväxt. • IPCC förutsägerattjordensmedeltemperaturkommerattstiga med mellan 1,1 och 6,4 grader dettasekel. • Men den nuvarandetrendenärvärreändessaförutsägelser. Förvarje grad somtemperaturenökaröver den normala under växtperiodensjunkeravkastningen med 10 % förvete, risochmajs. Photo Credit: iStockPhoto / dra_schwartz

19. Smältande is • Himlensreservoarerförsvinner: • Bergsglaciärernaihelavärldensmälterbortsnabbt. • Himalayas glaciärerförserAsiensstorafloder med vatten under den torraårstiden, vilketärlivsviktigtförjordbruket. • Om dessaglaciärerfortsätterattsmältaidagenstaktkanflodersomGulafloden, Chang Jiang, Ganges och Indus torkaut under torrperiodenochvete- ochrisskördarnaminskadrastiskt. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

20. Smältande is • Haven stiger: • LandisarnapåGrönlandochVästantarktissmälteri en alltsnabbaretakt. • Tillsammansinnehåller de tillräckligtmycketvattenföratthöja haven med 12 meter. • En 10-meters havshöjningskulleöversvämmakustområdendärmerän 600 miljonermänniskoridagharsina hem. Riskenärstorattklimatförändringenkanväxabortomall kontroll. Detkanbliomöjligtattstoppatrendersomstigandetemperaturer, isavsmältningochhavshöjning, vilketskullehotalivsmedelsförsörjningenochskapagigantiskaflyktingströmmar. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

21. Är maten den svaga länken? • Livsmedelsbristharorsakatattmångacivilisa-tioner, somt.exmajakulturen, gått under. • Skullematenkunnavara den svagalänkenävenfördagenshögtutveckladesamhällen? • Vi harintelyckatsvända de trendersom under-minerarlivsmedelstryggheten. I ställethar vi lagt till nyapåfrestningar. • Närproblemenökarkantrycketpåalltflerregeringarblisåhårtattvissaländer faller sönder. Photo Credit: iStockPhoto / Steven Allan

22. Sönderfallande stater • En stat kollapsaromdessregeringtapparkontrollenöversittterritoriumochintelängrekangaranterainvånarnastrygghet. • Snabbtväxandebefolkning, ökande hunger ochfattigdom, utarmningavresursernaochpolitiskoropressarefterhandalltflerstater(somAfghanistan, Haiti ochSudan) mot sammanbrott - ochdettaminskarstabilitetenihelavärlden. Hurmångasönderfallandestaterklararvärldeninnan den globalacivilisationenbörjarupplösas? Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh

23. Omslagspunkter • Hinner vi hejda de bräckligastaternassönderfallochökalivsmedelstrygghetentillräckligt fort, såatt global politiskinstabilitetkanundvikas? • Hinnervi stoppaavskogningen, innan Amazonas regnskogtorkarutochbrinnerupp? • Hinnervi stängakolkraftverkentillräckligtsnabbtförattundvikaattlandisarnapåGrönlandochVästantarktissmälterbortomåtervändo? • Hinnervi skäranerkoldioxidutsläppen fort nogförattundvikaatttemperaturenstigerokontrollerbart? Business- as-usual fungerarinte – detärhögtidför Plan B. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

24. Plan B har fyra mål Stabiliserafolkmängden. Utrotafattigdomen. Återställajordensekologiska system, somjuärekonominsbas. Stabiliseraklimatet. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

25. Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen • Allmängrundläggandeutbildning • Avskaffandeavanalfabetism bland vuxna • Skollunchprogrami de 44 fattigasteländerna • Mödra- ochbarnavårdsinsatseride 44 fattigasteländerna • Reproduktivhälsaochfamiljeplanering • Allmängrundläggandehälsovård Årligatilläggsanslag, totalt: 77 miljarder dollar Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock

26. Återställajorden Återställajordensekologiska system, somjuärekonomins bas. • Planteraträdochåterställaskogar • Bevaraochbyggauppjordar • Skyddaden biologiskamångfalden • Återställafiskbestånden • Stabiliseragrundvattnen • Planteraträdförattbindakoldioxid Årligatilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

27. Plan B-budgeten Årligatilläggsanslagsombehövs (miljarder dollar) Grundläggandesocialamål77 Återställandeavjorden 110 Total Plan B-budget 187 Somjämförelse: dettaär en åttondelavvärldensårligamilitärutgifter... Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill

28. Stabiliseraklimatet Skärner de globalanettoutsläppenavkoldioxid med 80 % föreår2020. Trekomponenter: • Bytutfossilabränslen mot förnybara. • Stoppaavskogningenochplanteraträdförattbindakoldioxid. • Förbättraenergieffektivitetenochstruktureraomtransportsystemen. … såatt vi hindraratt den globalakoldioxidhaltenöverstiger400 ppmochpåsåsättminimerardenkommandetemperaturhöjningen. Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo

29. Förbättra energieffektiviteten • Byggnader • Bättreisoleringochmereffektivaapparaterkanskäranerenergibehovet med 20-50 %. • Belysning • En världsomfattandeövergång till högeffektivalågenergilamporskulleskäranerenergi-förbrukningen med 12 % vilketmotsvarar 705 avvärldens 2670 kolkraftverk. • Apparaterochvitvaror • Japans Top Runner Programanvänderdagensbästatekniksomminimikravpåmorgondagensprodukter, vilketger en enormenergibesparing. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

30. Förbättra energieffektiviteten • Industrin • Detfinnsstoramöjligheterattminskaenergi-behovetför de värstautsläpparnaavkoldioxidinomindustrin (kemi, petrokemi, stålochcement). • Transporter • En omläggningavtransportsystemet mot merajärnväg, spårvägochsnabbabusslinjerskullesparaenergiochsamtidigtgöratrafikensäkrareförcyklisterochfotgängare. • Övergångfrånolja till el gerstoraenergivinster. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

31. En ny struktur på bilmarknaden • Laddhybriderärelhybridbilar med batteriersomkanladdasfråndetvanligaelnätet. Om de laddas med utsläppsfriel frånvind- ochsolenergikanpendlingochkortabilresorgörasutankoldioxidutsläpp. • Om man kombinerarladdhybrider med kraftigtutbyggdvindkraftkanbatteriernaladdaspånatten till mycketlågkostnad. Photo Credit: iStockPhoto / mm88

32. Energieffektiviseringen i Plan B Förbättrad isolering i byggnader (7 EJ) Effektivare belysning (20 EJ) Förväntad efterfrågan enligt IEA Höjd effektivitet hos apparater (20 EJ) Höjd effektivitet i industrin (31 EJ) Omstrukturering av transporterna (79 EJ) Efterfrågan efter energieffektivisering enligt Plan B Källa: EPI och IEA 1 Exajoule =1000 000 000 000 000 000 joule = 1 triljon joule

33. Byt ut fossila bränslen mot förnybara • Vind • Sol • Geotermiskenergi • Andra: småskaligvattenkraft, våg- ochtidvattenkraft, biomassa Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner

34. Vindkraft • Hörnsteni Plan B. Installeradvindkraftskapacitetivärlden, 1980-2008 • Förekommerrikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulleensammaklarahela USAs energibehov. • Finns ivarjeland. • Alltbilligare. • Plan B-måletärattvärldenår 2020 ska ha 3 miljoner MW iinstalleradkapacitet. • Dåbehövs 1,5 miljonerturbinerpå 2 MW varderaföreår 2020. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

35. Solkraft Världenssamladeproduktionavsolceller1975-2008 • Dagensteknikerinne-fattarsolceller, solvärme-kraftverksamtsolfångareförvärmeochvarmvatten. • Den solenergisomträffarjordenpåbara 1 timmemotsvarardetglobalaenergibehovetförettheltår. • Plan B-måletäratt den installeradekapacitetenförsolenergi (värmeoch el) skaöverstiga 1 miljon MW år 2020. Photo Credit: iStockPhoto / Ekaterina Romanova

36. Geotermisk energi • Värmenijordskorpansöversta10 km innehåller50 000 gångersåmycketenergisom de totalaglobalareservernaavoljaochgas. • Plan B-måletärattökaden geotermiskavärme-produktionen5 gånger till 500 000 MW värmeoch den geotermiskaelproduktionen 20 gånger till 200 000 MW till år2020. Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo

37. Världens fördelade elproduktion år 2008 jämfört med Plan B ekonomins 2020 Procent Förnybar utom vattenkraft 4,1 Biomassa 5,6 Vattenkraft17,5 Geotermisk 6,3 Sol 13,5 Kärnkraft 13,7 Vind 37,7 Fossilgas 19,1 Olja 5,2 Vattenkraft20,8 Kol 40,3 Kärnkraft 11,4 Fossilgas 4,8 2008 2020 Källa: EPI och IEA

38. Stoppanettoavskogningenochplanteraträd • Om nettoavskogningenkanstoppas till år2020 kommer de årligakoldioxidutsläppenattminska med 1,5 miljarder ton kol. • Om vi planterarträdochinförmerskonsamjordbearbetningochmarkanvändningkan vi bådestabiliserajordarnaochbindakol. Om vi kombinerardessametoder med våramålför den förnybaraenergiproduktionenkan vi minskanetto-utsläppenavkoldioxid med 80 % till år2020. Photo Credit: iStockPhoto / AVTG

39. Plan B-målenförminskningavkoldioxidutsläppen till år 2020 (Miljoner ton kol) Återstående utsläpp 1680 Förnybar energi i stället för fossila bränslen vid produktion av el och värme Jordbruk för att binda kol 600 3210 Trädplantering för att binda koldioxid 860 1500 1400 Omstrukturering av transportsystemet Slut på avskogningen Minskad kol- och oljeanvändning i industrin (100) Utgångsvärdet för utsläppen: 9350 miljoner ton kol (år 2006)

40. Görkoldioxidutsläppendyrare • Problem: Prisetpåfossilabränslenuttryckerintevad de egentligenkostar. Kostnadenförklimatförändringeningår till exempelinte.Marknadentalarinteekologisksanning. • Lösning: Skatteväxling! • Plan B föreslårsänktainkomstskatteroch en samtidigskattehöjningpåkoldioxidutsläpp med 20 dollar per ton varjeår, såattskattenblir 200 dollar per ton år 2020. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

41. Snabbasttänkbaramobilisering • Påbaranågrafåmånaderlyckades USA mobiliseraochtotaltstruktureraom sin eko-nomi, närlandetgav sig in iandravärldskriget. • Atträddacivilisationenkommerattkräva en likabrådskandeinsats, men i mycketstörreskala. • Vi har den tekniksombehövsförattgenomföra Plan B – nu behövsbara den politiskaviljan. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

42. Hoppfullaexempel Länderochstäder runt omivärldenvisarvadsomredanidagkangöras: • I Köpenhamncyklar 36 % av de arbetande till jobbet. • Iran skarner sin befolkningstillväxtfrån 4,2 % år 1980 till 1,3 % år 2006 med hjälpavutbildning, hälsovårdochfamiljeplanering. • Kina har27 miljonersolfångarepå taken. Den energisomtillgodogörsmotsvararenerginfrån 49 kolkraftverk. • Japans höghastighetstågtransporterarhundratusentalspassagerarevarje dag med förseningarsommätsisekunder. Photo Credit: iStockPhoto / Sander Nagel

43. Hoppfullaexempel • Sydkorea, somefterkoreakrigetvarheltskoglöst, haråterskapatskogarpå 65 % avlandets areal. • PåFilippinernafår 19 miljonermänniskor sin el frångeotermiskakraftverk. • USA minskadejorderosionen med 40 % på 25 årgenomattläggaigenåkrarochinföravarsammarejordbearbet-ning. Samtidigtökadespannmålsskörden med 20 %. • Tysklandminskade de årligautsläppenavkoldioxid med 20 miljoner ton ochskapade 250 000 jobb med hjälpav en systematiskskatteväxlingfrånarbete till energi, somgenomfördes under åren 1999 till 2003. • Danmarkfårmerän 20 % av sin el frånvindochsiktarpå 50 %. • Planer påmerän 100 kolkraftverki USA harlagtspåhyllan sedan år 2001. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

44. Låtosskommaigång Atträddacivilisationenäringensoffliggarsport. Lester R. Brown • Vad du kangöra • Lär dig meromdessafrågorochhjälpandraattocksågöra det. • Hjälp till attspridainformationen: skriv till makthavarna, skickainsändare till tidningar, använd internet. • Engagera dig politiskt: låt de folkvaldavetavadsomärviktigast. • Ta tag i en frågasomintresserar dig, som till exempelattstängaVattenfallskolkraftverk, införaskatteväxling, ellermotarbetabiobränslensomhöjerlivsmedelspriserna. Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

45. Valet ärvårt Skall vi fortsätta med ”business-as-usual”, d.v.s. med en ekonomi som förstör naturens ekosystem tills vi utplånar oss själva? Eller... skall vi använda Plan B och bli den generation som lägger om riktningen och ser till att hållbara framsteg räddar civilisationen? • Valet är vårt, men det kommer att vara avgörande för livet på jorden i all framtid. Photo Credit: iStockPhoto / kycstudio

46. Svenskaöversättningarav Plan B 2 – 4 kanladdasnerfrittfrånvårwebbplats www.svenskaplanb.se AllaböckerochrapporterfrånEarth Policy Institute kannedladdasfrittfrån www.earthpolicy.org Presentationenöversattav Lars Almström