290 likes | 488 Views
FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR. AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008-04-24 Hans Bergh, bergh@kth.se Mark och vattenteknik. VATTEN (globalt). RESURS Dricksvatten (10 %)
E N D
FLUIDMEKANISKA TILLÄMPNINGAR AH1010 Fysik för den byggda miljön , 2008-04-24 Hans Bergh, bergh@kth.se Mark och vattenteknik
VATTEN (globalt) • RESURS • Dricksvatten (10 %) • Industri (20 %) • Bevattning (70 %) • Vattenkraft • Transporter • Rekreation • Recipient • .............
Size and numbers • Inland lakes comprise about 0.02 percent of the water in the hydrosphere • Rivers comprise 0.00008 percent • 1.6 percent immobilized as ice • Volume: • Total of all lakes: 280 000 km3 • Freshwater lakes: 150 000 km3(53.6%) • Salt lakes: 125 000 km3 (44.6%) • Reservoirs: 500 km3 (1.8%)
RISKFAKTOR • Höga flöden översvämningar: naturliga resp orsakade av dammras • Transporterar föroreningar • (Konkurrens om tillgång till vatten, orsak till konflikter)
JORDENS VATTENTILLGÅNGAR • Ytvatten • sötvattensjöar 0,009* • vattendrag 0,000 • saltvattensjöar 0,008 • Grundvatten 0,614* • Markvatten 0,005 • Istäcke och glaciärer 2,147 • Atmosfären 0,000 • Världshaven 97,217 • Totalt 100,000 % av totalvolym
Vattenbalansekvationen • P = R + E + S (L 3 L -2 T -1 = L/T) • P = nederbörd (mm/år) • R = avrinning (mm/år) • E =avdunstning + transpiration från växter (mm/år) • S = förändring av den vattenmängd som magasineras i sjöar, som grundvatten eller som snö (mm/år) • Exempel: Östra Svealand Svenska fjällen • P = 600 mm/år P = 1 200 mm/år • E = 400 mm/år E = 200 mm/år • R = 200 mm/år R = 1 000 mm/år
HÖGA FLÖDEN - ÖVERSVÄMNINGAR • Vattenföringen i ett vattendrag varierar under året. De högsta vattenföringarna uppträder i större delen av Sverige i samband med snösmältningen (april - juni), vårflod. Genom frekvensanalys av de årliga högsta värdena kan man beräkna • Återkomsttiden = den tid det i genomsnitt tar för att en viss vattenföring ska överskridas = inverterade värdet av sannolikheten för att en viss vattenföring ska överskridas under ett år • Vattenföringar med återkomsttiden 100 resp 1 000 år, dvs varje år så är sannolikheten 1 resp 0,1 % att de ska överskridas, kallas 100- resp1 000-årsfloden.
SVERIGES ELPRODUKTION • Vattenkraft: 45 - 50 % • Kärnkraft: 45 - 50 % • Fossila bränslen: 5 - 10 % • Vindkraft: 0,5 %
PRINCIPER FÖR VATTENKRAFT • Vattenkraft = potentiella energin hos vattnet utnyttjas genom omvandling till elektricitet då vattnet passerar en turbin som driver en generator • Genererad effekt P = η ρ g Q H (kW)
P = effekt (kW) • η = turbinens verkningsgrad (-) • ρ = vattnets densitet (t/m 3) • g = tyngdaccelerationen (m/s 2) • Q = vattenföring (m 3/s) • H = fallhöjd = nivåskillnad mellan övre och nedre vattenyta (m)
VATTENKRAFT • Några egenskaper • Lagring av energi (vatten) för användning under vinterhalvåret • Lättreglerbar, kompletterar kärnkraften (och vindkraften) • Förnybar • Inga emissioner • Överdämning av stora omr den ovanför dammarna, stora vattenst ndsvariationer • Torrläggning av vissa älvsträckor
VATTENKRAFT - Sverige ENERGIPRODUKTION (TWh/år) Teoretiskt tillgänglig vattenkraft: 200 Praktiskt och tekniskt utbyggbar vattenkraft: 130 Ekonomiskt utbyggbar vattenkraft: 1930: 33 1945: 41 1960: 87 1975: 95 2005: ca 100 Utbyggd vattenkraft (2004): ca 60
BAKGRUND TILL ÖVNINGSUPPGIFT BEVARANDE(KONSERVERINGS) LAGARNA FÖR FLUIDER BEVARANDE AV Massa: Kontinuitetsekvationen (Kap 15.6) Q = V1 A1 = V2 A2 (L 3 T -1 = L T -1 L2) Q = flöde, vattenföring (m 3/s) V = medelhastighet (m/s) A = tvärsnitssarea (m 2)
Energi: Bernoullis ekvation (Kap 15.7) y = nivå i ett höjdsystem (m) p = tryck (Pa) V = medelhastighet (m/s) ρ = densitet (kg/m 3)
TILLÄMPNINGAR Kontinuitetsekvationen • Flödesutjämning, magasinering, reglering sjöar och floder för bevattning eller vattenkraft, vattenförsörjningssystem, hantering av • avloppsvatten mm • Tillrinning = Avrinning + Magasinering (L3) • Saltvattenutbytet i Östersjön genom Öresund • Födesmätning genom mätning av salthalter (utspädningsmätning)
Tillförd mängd i sektion 1 = mängd som passerar sektion 2 C0 Q0 = C2 (Q + Q0) ≈ C2 Q (Q>>Q0 ) (M L-3 L3 T-1 = M T-1) Q = flöde som ska mätas (m 3/s) Q0 = tillfört flöde i sektion 1 med hög koncentration av något spårämne (salt) (m3/s) C0 = saltkoncentration i det tillförda flödet ( kg/m3) C2 = uppmätt saltkoncentration längre nedströms (kg/m3)
Bernoullis ekvation • Dimensionen L kan tolkas som energi per tyngdenhet vätska • “Acceleration = trycksänkning”. Kan orsaka lyftkrafter (rörledning p flod- eller havsbotten, hustak mm) eller sidokrafter. • I praktiken måste man i allmänhet ta hänsyn till friktionsförluster, Energiekvationen. En term tillkommer d i högra ledet och uttrycker att en viss del av den mekaniska energin omvandlats till värme som inte kan återvinnas i de processer som vi studerar i denna kurs.
Impulssatsen • Tillämpning förutsätter inte kännedom om strömningsmönstret i detalj • Snabb stängning av ventil i ledning: tryckslag, “vattenhammare
ΔV =hastighetsminskningen = vattnets hastighet före stängning om ventilen stängs helt (m/s) Δt =tid för stängningen (s) L =ledningens längd (m) A =ledningens/ventilens tvärsnittsarea (m2) Δp =tryckökning på grund av vattenmassans uppbromsning (Pa) ρ =vattnets densitet (kg/m3)
Tryckökningen varierar under uppbromsningsförloppet. Det beräknade värdet är ett medelvärde, det maximala är 1,5 à 2ggr större. Detta kan inte beräknas på teoretisk väg utan måste bestämmas genom mätningar. • Ovanstående ansats förutsätter att vattnet uppträder som en stel kropp. Vid “momentan” stängning (Δt → 0) måste vattnets kompressibilitet och ledningsväggens elasticitet beaktas.
HYDROSTATIK • Stillastående vätska: • Inga skjuvspänningar existerar trycket verkar vinkelrätt mot ytor och tänkta snitt genom vätskan • Vattentrycket i en punkt är lika stort i alla riktningar Tryckets storlek är (hydrostatisk tryckfördelning), p = ρ g h (M L-3 L T-2 = M L-2 T-2) p = tryck (övertryck i förhållande till atmosfärstrycket = relativa trycket) (Pa) ρ =vätskans densitet (kg/m3) g =tyngdaccelerationen (9,8 m/s2) h=avstånd under vattenytan (m)