Varför förstå grupper?

1. Varför förstå grupper? Hilmar Thór Hilmarsson

2. Test – myter om grupperRickard Zachrisson känd för att ha medverkat vid att ta fram UGL i Sverige En grupps bästa storlek är fem – sex personer Sant Falskt Det går inte att arbeta i för stora grupper Sant Falskt Det går att skilja sak och person i grupper Sant Falskt Det är alltid bra med att bygga klimat i en grupp Sant Falsk Man ska inte ”bestraffa medlemmar i en grupp” Sant Falskt Grupper behöver arbeta med sina processer, Sant Falskt följa upp sitt arbeta och dra slutsatser av det Försök att undvika konflikter – håll er till sakfrågorna Sant Falskt Det går fort att bli ett team om alla verkligen vill Sant Falskt

3. Syfte med föreläsning • Definiera en grupp och olika slags grupper • Hantera en stor grupp genom att aktivt jobba med mindre grupper ”Gruppens själ”: • Normer • Roller • Kommunikationsnätverk/Ömsesidighet

4. Vi lever hela vårt liv i grupper Vi lever minst 40 timmar vecka – med vår arbetsgrupp, nästan lika mycket som med familjen. Historia: sjukgymnasten som alltid kom för sent Kanske slutar vi se enbart till individ orsaker – ”syndabockar” när saker går fel och kan blicka över gruppen och sätta in åtgärder på gruppnivå. .

5. Uppfattning om människan; vad är en människa? Enskild varelse – individ, unik ”Var och en är sig själv närmast” ”Det är alltid individer som beter sig” (Skinner) Gruppvarelse ”Man blir som man umgås” ”En människa är inget annat än skärningspunkten mellan de olika sociala grupper som hon ingår i” (Cooley) Gruppens funktion – för individen och samhället; För individen; källa till vår identitet/självbild, hjälper individen att förstå och förklara verkligheten, socialisation sker i gruppen. För samhället; länk mellan samhället, (organisationen) och individen när det gäller samhällets fortlevnad och reproduktion. Struktur och kultur överförs från samhället till individen via gruppen

6. Grupp dynamik • Alla grupper utmärks av att de är dynamiska: • Grupprocesserna har en stark inverkan på individerna (Forsyth, 2005) • Gruppen är mer än bara summan av sina delar (Lewin, 1951) • Grupper är levande system som utvecklas över tid (Tuckman, 1965)

7. 5 egenskaper hos grupper • Uppgift och mål • Samspel/närhet • Historia – fungerar över tid • Urskiljbar/observerbar • Ledarskap formellt och informellt

8. Om att vara gruppmedlen • Vi ändrar beteende beroende på den grupp vi tillhör: De fem faktorena samvarierar och skapar ett tryck. • Påverkan på vårt beteende är starkt

9. Vad är en grupp? Familj - släktträff ”En grupp är två eller fler individer som sammanbinds av en social relation” (Forsyth, 2005) Undervisning

10. Olika definitioner Definition av grupp; ”…medlemmarna kan samspela direkt med varandra, ansikte mot ansikte”. ”En grupp består av ett vanligtvis mindre antal människor som samspelar med varandra utifrån roller som via normer reglerar handlingarna i det system som gruppen utgör; individerna upplever sig normalt som en enhet med i viss utsträckning gemensamma mål och det som sker i gruppen karaktäriseras av en ömsesidig påverkan”.

11. En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation” En grupp består av nätverk och sammanbinds med känslomässiga band (Forsyth, 2006) De kan vara starka som i en familj. De kan vara svaga som en informell grupp.

12. En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation” • Social interpersonellt samband – inte bara kategorier • Ex Kategorier: : Spelare, Stockholmare, Blyga • Ex interpersonellt samband: Kommunicerar, nå mål, organisering, ömsesidigt inflytande

13. Olika definitioner av grupp En grupp är två eller fler individer som sammanbinds av en social relation” (Forsyth, 2005) Alla definitioner har det gemensamt: Två eller flera individer Förenade med varandra – ingår i nätverk Sociala relationer som utgår från: Kategorisering, Kommunikation, Inflytande Interaktion, Beroende, Psykologisk betydelse Gemensam identifikation, Gemensamma mål, uppgifter Struktur, System (Forsyth, 2006)

14. Kategorisering av grupper • Miljontals grupper i världen, men de kan kategoriserar till två kategorier: • Cooley (1907) gjorde en åtskillnad mellan primära och sekundära grupper

15. En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation” • En grupp kan bestå av en två, tre eller flera tusen individer (Simmel, 1902). • De flesta grupper är dock små – två till sju medlemmar (Forsyth, 2005) • James forskning (1951) 7405 grupper – medelstorlek 2, 3 medlemmar.

16. Typ av grupp Egenskaper Exempel Primär grupp Små, långvariga grupper som kännetecknas av ansikte mot ansikte interaktioner och hög grad av samhörighet, solidaritet och indentifikation. Familjer, nära vänner, grupper med nära vänskapsband, gäng, militära elitförband. Sekundär grupp Större, mindre intima, mera målfokuserade grupper som är typiska för komplexa samhällen. Arbetsgrupper, idrottsföreningar, församlingar, fackföreningar. (Cooley, 1907)

17. Typ av grupp Egenskaper Exempel Planerad grupp Medvetet skapad av medlemmarna eller av en externa akutoritet, vanligtvis för en specifikt syfte eller syften. Concocted Planned by individuals or authorities outside the group. Produktionslinjer, militära enheter, besättningar, , team inom sporter, Founded Plannera av en eller flera individer som kvarstår i gruppen. Studiegrupper, mindre företag, expeditioner, klubbar, föreningar. Emergent groups Grupper som formas spontant när individer ser att de upprepade gånger möts i grupper med samma människor och i samma sammanhang. Circumstantial Emergent, unplanned groups that arise when external, situational forces set the stage for people to join together, often only temporarily, in a unified group Waiting lines (queues), crowds, mobs, audiences, bystanders Självorganiserade Emerge when interacting individuals gradually align their activities in a cooperative system of interdependence. Study groups, friendship cliques in a workplace, regular patrons at a bar

18. En grupp är två eller flera individer som är förenade med varandra genom sociala relationer” • De flesta stora grupper består av mindre grupper (Forsyth, 2006) • När en grupp ökar i storlek så blir de mera komplexa (Hare, 1976) • Grupper tenderar att: ”gravitate to the smallest size, two” (Hare, 1976, s 215)

19. Formell grupp - subgrupp • I en grupp av 10-20-30 medlemmar uppstår alltid informella grupper - subgrupper • Uppstår ur ett mänskligt behov av mänskligt närhet – sociala, psykologiska behov (Mattiason, 1995) • Släkten – kontra - Familjen • Alla måste vara som en enda stor familj: • Splittring – vi och dom

20. Hur är denna kunskap användbar? ”Den där projektgruppen fungerar inte. Fastän jag gör allt för att komma framåt så finns det inte något samarbete.” Antagande: Det går inte att lösa konflikten. Det är fel på den här gruppen. De är hopplösa.” I de flesta grupper bildas mindre grupper – och i många fall så är de inte mer än två tre, stycken. Antagande baserat kunskap om grupper: Jag kan identifiera de personer som utgör subgruppen – ofta två eller tre personer och ha enskilda konflikthanteringssamtal med med dessa medlemmar.

21. Vilka av dessa är grupper? Fotbollslaget i Kåleröd Människor i en busskö Vi som sitter på den här föreläsningen Gänget som fikar på jobbet Kalle och Olle som alltid måste jobba tillsammans Gruppen som tar fram ett förslag till projektplan Vi som sitter på informationsmötet om förändringen De tre besvärliga i vår grupp som alltid måste kritisera

22. Praktiska sätt att arbeta med gruppen – storlek (Maltén, 1998) Bok: Kommunikation och konflikthantering

23. Gruppens storlek Lite samspel = 2 - 3 Störst aktivitet = 4 – 5 Lösa problem = 4 – 7 Undergrupper=8–mer Starka starkare Svaga svagare

24. Placering Tätare placering bättre kontakt Undvik tomma stolar

25. Om tider och Pauser 45 min = max. konc. Bensträckare. Vädra! Håll inte på mer än två timmar!

26. Syfte – vad vill jag • Informera • Fatta beslut • Lösa problem • Diskutera: Få synpunkter, tänka ut frågor, förstå ett problem

27. På vilket sätt är detta användbart? Hur många? Vilket är mitt mål? Hur ska de sitta? Hur länge? Tillämpning: Gruppen – bättre hälsa på vår arbetsplats Projektet: Ta fram en blankett för klagomål Avdelningsmöte: Diskutera stor förändring Avdelningsmöte: Informera nya rutiner städning

28. GRUPPSTRUKTUR Hilmar Thór Hilmarsson

29. Grupper – har en ”själ” • Grupper är inte oorganiserade, slumpmässiga samlingar av individer utan organiserade system av interaktioner och relationer som regleras av gruppstrukturen. • De tre viktigaste elementen i en gruppstruktur är: • normer • roller • nätverk

30. Vilka normer? Hur ser roller ut? Kommunikationsnätverk?

31. Gruppens samspel • Medlemmarna organiserar sig i förhållande till varandra • Det bildas undergrupper …………………………………………………………. De tre kännetecken på en grupp • Det utvecklas styrande roller • Samspel regleras av sociala normer • Samspel mellan medlemmar i gruppen skapar ett kommunikationsmönster • Det sker en utveckling (Granér, 1994)

32. Verkliga grupper Riktiga grupper skiljer sig från pseudogrupper – ex. en mängd människor som står i en kö: Genom: Beroende: Gruppens medlemmar behöver varandra för att nå sitt mål. Grupp identitet: Individerna upplever att de hör samman. Grupp struktur: Varje medlem i gruppen har en roll.

33. De tre delarna När du analyserare en grupp utifrån: Normer Roller Kommunikationsnätverk Får du en tydlig bild av gruppen

34. Vad är normer? • Normer: Samstämmiga och ofta underförstådda regler som beskriver vilka beteenden som bör ske och inte bör ske i ett givet sammanhang.

35. Varför behöver vi förstå normer? 1. Slipper frustration när du ”förstår” det dolda spelet och kan anpassa ditt beteende 2. Du kan utveckla strategier för ändra normer om du förstår hur de uppstår. 3. Du har lättare att förstå, hantera grupprocesser när du börjar med att gå med gruppen – sedan följer med i förändringen.

36. Du vill få gruppen ska känna mer gemenskap • På din nya arbetsplats så tar man aldrig pauser. Du märker att det behövs. Vad ska du tänka på? • Du märker att flera i din arbetsgrupp är skvallriga: Hur gör du för att påverka dem? • Ni har helt olika uppfattningar om vad som är god vårdkvalitét. Hur ska du få gruppen att tro på den inriktning som du vet fungerar bäst?

38. Normer • Normer utvecklas över tid när medlemmar i gruppen anpassar sitt beteende mot andra. Det sker spontant – och indirekt utan medvetenhet. • Normer imiteras inte utan internaliseras (Sherif, ….) Sådana normer är framförallt: • Överenskommna • Dolda • Självgenererande • Stabila

39. Vilka av dessa är normer? Vad är normen?samstämmiga, dolda, självgenererande och stabila • När chefen står upp under fikapausen på en utbildning gör alla medlemmar i gruppen det. • Jag tycker att vi ska samarbeta i den här gruppen säger Olle på ett möte. • Det sitter i väggarna: det har alltid varit bråk om våra arbetstider. • Någon borde faktiskt säga till honom att inte fjäska för chefen muttrar Eskil vid fikarasten. • Karin är positiv mot alla sina kollegor den första månaden. • Göran ber alla att ta fram förslag på hur gruppen ska förbättras –ingen gör det. • När Kerstin är färdig med sin utbildning – där hon höjt sin kompetens – märker hon att de andra i gruppen drar sig för att samarbeta med henne.

40. Exempel på ”bilder” av grupper • Den här arbetsgruppen är som en gata i ett radhusområde. Var och en har sin trädgård med staket omkring. Alla är angelägna om att visa sig vänliga och tillmötesgående, men ingen pratar någonsin om något personligt. • Norm: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

41. Ge ett exempel på ett norm: • Rita en bild – en minut på en grupp: • Syfte: när vi ritar frigör vi oss från vårt logiska tänkande • och uttrycker direkt de dolda normer som finns i gruppen • Din familj • Din arbetsgrupp • När du är på semester i ett annat land • Diskutera två och två: vilka normer finns det: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

42. Ge ett exempel på ett norm: • Rita en bild – en minut på en grupp: • Din familj • Din arbetsgrupp • När du är på semester i ett annat land • Diskutera två och två: vilka normer finns det: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

43. Utveckling av normer • Sherif’s studier av utveckling av normer i grupper • Överenstämmelse – göra lika – i handlingar, tankar, och känslor sker över tid.

44. Sherif's (1936) autokinetiska effekt studier Försökspersonen bedömde avståndet till en röd punkt i ett mörkt rum.

45. Den flyttar sig 10 cm. Autokinetisk effekt: den stillastående punkten verkar röra sig.

46. Ser ut som 2,5 cm Jag gissar 5 cm 19 cm Vad händer när människor gör sina bedömningar med andra, och säger sin bedömningar så att andra hör?

47. Person A Konvergens Person B Person C Average distance estimates Ensam Grup´p Session 1 Grupp Session 2 Grupp Session 3 Anpassning – eller samstämighet. Till att börja med så skiljer de sig åt: men när experimentet fortsätter så blir de samstämmiga.

48. X Kumpan Medel av skattat avstånd. Person B Person C Ensam Grupp Session 1 Grupp Session 2 Grupp Session 3 Sherif satte in en medhjälpare “kumpan” i några grupper som överdrev sina skattningar och då anpassade sig de övriga.

49. Person B Person C Medel av skattad avstånd Person D Grupp Session 4 Grupp Session 1 Grupp Session 2 Grupp Session 3 Till och med när medhjälparen ersattes så behölls normen Ny medlem

50. Person C Person D Överslag av skattningar Person F Grupp Session 4 Grupp Session 1 Grupp Session 2 Grupp Session 3 Den överdrivna normen behölls i många generationer av ersättare