1 / 34

” Friska barn lär bättre ”

” Friska barn lär bättre ”. Riksföreningen för skolsköterskor Göteborg 14 april 2011. Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet i Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn

luella
Download Presentation

” Friska barn lär bättre ”

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. ”Friska barn lär bättre” Riksföreningen för skolsköterskor Göteborg 14 april 2011 Henry AscherMD, docent i barnmedicin, universitetslektor Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV Flyktingbarnteamet i Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se

  2. Axel 12 år • Orolig i skolan • Inte tyst i klassrummet • Lyder inte läraren • BÄR KNIV!

  3. Olof 12 år • Ambitiös och duktig • Lär sig fort • Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter • Tappar kunskap, håglös, ledsen • Alltmer ointresserad • Isolerar sig socialt

  4. Från fattigdom och klassamhälle till välfärdsstat och jämställdhet

  5. Skillnaderna mellan fattiga och rika barnfamiljer

  6. Ökande boendesegregation

  7. Är barnfattigdom i rika länder ett hot mot hälsan? • Bland socialt mindre gynnade: • Fysiska hälsoproblem 60 % vanligare • Psykiska hälsoproblem 70 % vanligare • Riskfaktorer för ohälsa 80 % vanligare • Plötslig spädbarnsdöd 3,6 gånger vanligare • Självmordsförsök 2,5 gånger vanligare • Andra former av självtillfogat våld 2,5 gånger vanligare • Barn som inte ammas 3 gånger vanligare

  8. Andel barn i ekonomisk utsatthet efter föräldrarnas bakgrund och familjemönster

  9. Foto: JoakimRoos

  10. Hur mår barnen? Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

  11. Hur går det på sikt? • Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) • Hans Keilson (Holland) • Dalianis-Karambatzakis (Grekland) • Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) • Edith Montgomery (Danmark) • Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten • Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

  12. Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID • ORGANISERAT VÅLD • SORG • UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL • FAMILJ • SOCIALT NÄTVERK • Nivå 3 • KONTEXT • lokalt • nationellt • internationellt • SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) • POLITISK SITUATION I HEMLANDET

  13. Den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil (Anders Hjern) Nivå 1 INDIVID • ORGANISERAT VÅLD • SORG • UPPRYCKNING - ANPASSNING Nivå 2 RELATIONELL • FAMILJ • SOCIALT NÄTVERK • Nivå 3 • KONTEXT • lokalt • nationellt • internationellt • SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. asylprocessen) • POLITISK SITUATION I HEMLANDET

  14. Hur då? • Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”! • Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” • Socialt stöd och kontext i centrum • Helhetsperspektiv Betydelsen av Vardagsmiljön Viktiga Vuxna Samverkan

  15. Linje 1 — Stödjande vardagsmiljöer • Skola • Förskola • Fritidshem • Fritidsgårdar • Fotbollsklubbar, typ... www.allmannabarnhuset.se

  16. Hälsofrämjande faktorer Föräldrar — familj Skola — förskola Fritid, sociala nätverk Framtidshopp http://www.cergu.gu.se/Publikationer/

  17. Mål Stabilisera Återskapa trygghet och tillit Stödja föräldrarna Stöd till ett nytt socialt nätverk Uppmärksamma behov av särskilt stöd

  18. Samverkan i nätverket Skola Elevhälsan Frivillig- organisationer Lokalsamhälle Barn Föräldrar Familj Barn hälsovård BUP Psykiatri Introduktions- enheten Socialtjänst Barnmedicin Primärvård

  19. Samverkan i skolnätverket Rektor Lärare Specialpedagog Barn Föräldrar Familj Skola Elevhälsan BUP Psykiatri Frivillig- organisationer Barnmedicin Primärvård Socialtjänst

  20. Vad kan vi göra? Tillräckligt många vuxna! Bygga bra samverkansstrukturer Arbeta från en gemensam — och levande! —värdegrund Stöd! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran

  21. Axel 12 år • Orolig i skolan • Inte tyst i klassrummet • Lyder inte läraren • BÄR KNIV!

  22. Olof 12 år • Ambitiös och duktig • Lär sig fort • Tilltagande trötthet och koncentrationssvårigheter • Tappar kunskap, håglös, ledsen • Alltmer ointresserad • Isolerar sig socialt

  23. Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna fattigdomsgapet i resp. land: • USA 0,68% • Storbritannien 0,48% • Kanada 0,46% • Sverige 0,07%... Nick Spencer

  24. ”Nobody need wait a single moment before starting to improve the world”

  25. Tack…! • Flyktingskap, migration och hälsa • Utbildning, kurser, Master of Public Health-program • Forskning, doktorandutbildning www.nhv.se

More Related