Högskoleverkets analysavdelning Helen Dryler Magdalena Inkinen Ann Catrin Lagerkvist

1. Forskarkarriär för både kvinnor och män?– statistisk uppföljning och kunskapsöversiktHögskoleverkets rapportserie 2011:6 R Högskoleverkets analysavdelning Helen Dryler Magdalena Inkinen Ann Catrin Lagerkvist

2. Rapportens två delar • Statistiska analyser • Hur ser forskarkarriären ut för kvinnor och män? • Kunskapsöversikt • Hur kan eventuella könsskillnader förklaras?

3. Bakgrund 1: Kvinnor och män i högskolan år 2009 Kvinnor Män • Professorer 20 % 80 % • Lektorer 42 % 58 % • FoAss/Bitr. lektorer 43 % 57 % • AFU + TA 45 % 55 % • Adjunkter 57 % 43 %

4. Bakgrund 2: En historisk förklaring År doktorsexamen 1985 1990 1995 2000 2005 2009 Andel kvinnor 21 % 27 % 32 % 39 % 45 % 51 %

5. Statistiska analyser Snedrekrytering till forskarkarriär på grund av kön? Vad sker i själva övergången mellan doktorsexamen och anställning som forskarassistent eller biträdande lektor och professor? Longitudinellt upplägg: Vi följer samma individer från doktorsexamen och fram till anställning i högskolan.

6. Datamaterial • Individbaserade registeruppgifter (från SCB:s olika register om personal etc.) • Samtliga doktorsexaminerade 1980–2007 (< 60 år) • 44 715 doktorer- 15 710 kvinnor- 29 005 män

7. Resultat: forskarassistent/biträdande lektor Doktorsexaminerade 2000–2003; övergång till forskarassistent/bitr. lektor inom sex år: • Ganska lika mellan kvinnor och män på totalnivå • Humaniora + Naturvetenskap: lika mellan kvinnor och mänLantbruksvet. + Medicin: övergången större bland kvinnorTeknikvet. + Samhällsvet.: övergången större bland män • Doktorsexamen före 35 år: Större andel av männen har anställts som FoAss/bitr. lektor. • Doktorsexamen 35–59 år: Större andel av kvinnorna har anställts som FoAss/bitr. lektor.

8. Resultat: professor Doktorskohorterna 1980–1997: uppföljning 12 år efter examenDoktorskohorterna 1980–1991: uppföljning 18 år efterexamen • I nästan samtliga doktorskohorter har männen anställts som professorer i större utsträckning än kvinnorna. • Viss förbättring över tid: könsskillnaden är något mindre i doktorskullarna 1992–1997 jämfört med tidigare doktorskullar. • Män har blivit professorer i större utsträckning än kvinnor inom fem av sex ämnesområden; medicin undantag (där är det lika). • Doktorsexamen före 35 år: klart större andel av männen än av kvinnorna har anställts som professor. • Doktorsexamen 35–59 år: blandande resultat

9. Professor inom 12 år – disputationsålderdoktorskohorterna 1992–1997

10. Kunskapsöversikten Varför når inte kvinnor med doktorsexamen de högsta positionerna i akademin i lika hög grad som män med motsvarande examen?

11. Fyra aspekter i fokus Könsskillnader när det gäller • vilka som lämnar akademin • publiceringsgrad • beviljning av forskningsbidrag • anställning och befordran.

12. Urval av forskning och studier • Både forskning och utredningar/rapporter etc. • Tyngdpunkt på de tio senaste åren • Både svenska och utländska studier • Enbart empiriska studier • Särskilt studier med förklarande syfte

13. Att lämna/stanna kvar i akademin • En större andel män än kvinnor lämnar akademin. • Kvinnor verkar i högre grad än män lämna akademin p.g.a. missnöje med arbetssituationen – män för att de har andra karriärplaner. • Det saknas kunskap om varför kvinnor och män stannar kvar i akademin och vilka mål de har med sin karriär.

14. Vetenskaplig publicering • Män publicerar mer än kvinnor – men inte med högre kvalitet • Oklart om kvinnor missgynnas vid bedömning av manuskript och beslut om publicering • Små skillnader i tid till forskning – i Sverige • Olika forskningsvillkor för kvinnor och män • Olika resultat när det gäller familjens betydelse

15. Beviljning av forskningsbidrag • Vissa könsskillnader i beviljningsgrad • Kvinnor söker i mindre grad och mindre belopp • Kvinnor och män har olika akademisk ställning, karriärålder och meriter • Ett fåtal studier visar att kvinnor diskrimineras vid bedömningen • Oklart om kvinnor missgynnas av bedömningskriterierna

16. Anställning och befordran • Kvinnor avancerar i mindre omfattning än män • Oklart om sökbeteendet skiljer sig åt • Delade meningar om huruvida kvinnor diskrimineras i anställningsprocessen • Kvinnor och män har olika meriteringsmöjligheter • Ingen enighet om familjens betydelse: resultaten skiljer sig åt

17. Vad saknas det kunskap om? • Kvinnors och mäns sökbeteende • Förekomsten av diskriminering vid publiceringsbeslut, beviljning av forskningsmedel och anställningar/befordringar • Familjens betydelse för kvinnors och mäns karriärer • Kvinnors och mäns forskningsvillkor och meriteringsmöjligheter