Hälsoekonomisk Teori

1. Hälsoekonomisk Teori Alexis Palma Ph. D.

2. Föreläsning 1 • Ekonomi som ämne • Modeller • Knapphet och alternativkostnad • Effektivitet • BNP • Makroekonomi och hälso- och sjukvården

3. Vad är Nationalekonomi? • Nationalekonomi: • Är en samhällsvetenskapsom studerar hushållning med knappa resurser. • Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och att det därför är nödvändigt att välja. • Mikroekonomi, Makroekonomi • Positiv ekonomi – Normativ ekonomi

4. Modeller Dålig modell av Eiffel Tornet Bra modell av Eiffel Tornet

5. Modell 1 av Glassförsäljningen i Göteborg Det finns ett positivt samband mellan medeltemperatur och glassförsäljning

6. Modell 1 av Glassförsäljningen i Göteborg Det finns ett negativt samband mellan pris och glassförsäljning

7. Viktigt i Nationalekonomi • Resurser är knappa: Mängden varor och tjänster som individerna i samhället skulle vilja konsumera är större än mängden varor och tjänster som kan produceras. Individer och samhället måste därför välja. • Produktionsmöjlighetskurva: Är en grafisk avbild av vad en produktionsenhet, med alla tillgängliga resurser, maximalt kan producera av två olika varor.

8. Produktionsmöjlighetskurva • En sjukgymnast har en egen mottagning i centrala Borås. • Sjukgymnasten har två olika typer av patienter: • Äldre personer som har haft en höftfraktur. Behandlingen av en höftfrakturpatient tar ca. 1 timma. • Individer med ryggbesvär. Behandlingen av en patient med ryggbesvär tar ca. en 0,5 timma. • Sjukgymnasten jobbar 40 timmar i veckan.

9. Antal patienter med höftfraktur 40/1 PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVALutning = - 1/2 40/0,5 Antal patienter med ryggbesvär

10. Alternativkostnad • Alternativkostnad : ärvad resurserna som används i produktionen kunde ha åstadkommit i sin bästa alternativa användning. • Under tiden sjukgymnasten behandlar en patient med ryggbesvär (30 minuter) kan han/hon ha behandlat 0,5 patienter med höftfraktur. • Alternativkostnaden för behandlingen av en patient med ryggbesvär är behandlingen av 0,5 patienter med höftfraktur.

11. Produktionsmöjlighetskurva • En avdelning på ett sjukhus behandlar två olika typer av patienter: • Patienter med lungcancer. • Patienter med bröstcancer. • Den enda inputen är sjuksköterskornas arbetstid. • Vissa sjuksköterskor är bättre på att behandla patienter med lungcancer men andra är bättre på att behandla bröstcancer.

12. Antal patienter med lungcancer PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA Antal patienter med bröstcancer

13. Produktionsmöjlighetskurva • När produktionsfaktorerna är heterogena blir produktionsmöjlighetskurvan konkav. • Man måste uppoffra behandlingen av 2,5 patienter med lungcancer när behandlingen av individer med bröstcancer ökar från 0 till 20. • Man måste uppoffra behandlingen av 40 patienter med lungcancer när behandlingen av individer med bröstcancer ökar från 180 till 200.

14. PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA Antal patienter med lungcancer C A B Antal patienter med bröstcancer

15. Produktionsmöjlighetskurva • Punkt A • Enheten opererar på ett ineffektivt sätt. Det är möjligt att öka outputen med de befintliga resurserna. • Punkt B • Enheten opererar på ett effektivt sätt - allokativ effektivitet. Det finns en alternativkostnad. • Punkt C • Punkten är omöjlig att nå med de befintliga resurserna.

16. Effektivitet • Effektivitet: Rätt grad av måluppfyllelse. • Allokativ effektivitet:Det går inte att öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara. Det finns en alternativkostnad. • Teknisk effektivitet: Att man använder den teknik som ger största möjliga utbyte av de resurser (produktionsfaktorer eller input) som används. • Kostnadseffektivitet:När en produktionsmetod som genererar samma utfall som en annan produktionsmetod men har lägre kostnad.

17. Teknisk effektivitet Tekninskeffektiva

18. Kostnadseffektivitet Kostnadseffektiv Lön: 60 000 Bilkostnad: 0 Totalt: 60 000 Lön: 20 000 Bilkostnad: 10 000 Totalt: 30 000

19. Marknader och aktörer • Varumarknaden: marknadendär varor köps och säljs. • Faktormarknaden: marknaden där produktionsfaktorer (arbete, kapital, jord) köps och säljs. • Finansmarknaden: marknaden där finansiella tillgångar (aktier, obligationer) köps och säljs. • Viktiga Aktörer • Hushållen • Företagen • Den offentliga sektorn • Utlandet

20. Y Y • Företagen hyr produktionsfaktorerna från hushållen. Det blåa flödet, Y, visar inkomsterna som företagen betalar till hushållen. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

21. S T • Hushållen sparar, S, och betalar skatt (netto), T. Företagen lånar en del av vad hushållen sparar för att finansiera sina investeringar. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

22. C C • Hushållen köper varor och tjänster. Flödet, C, visar konsumtionsutgifterna. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

23. I I • Företagen köper investeringsvaror från andra företag. Flödet I representerar företagens investeringsutgifter. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

24. G G • Den offentliga sektorn köper varor och tjänster, G, och lånar eller återbetalar lån om utgifterna överstiger eller är mindre än den offentliga sektorns inkomster. Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

25. X-M X-M • Företag säljer varor och tjänster till utlandet, export, och företag och hushållen köper varor och tjänster från utlandet, import. Netto exporten är X-M Hushållen Offentliga Sektorn Företagen Utlandet Faktormarknad Varurmarknad Finansmarknad

26. S T Y Y • Det blåa och de lila flöden visar de cirkulära utgifterna och inkomsterna. De gröna är de finasiella flödena. Summan av de lila flödena är lika med det blåa flödet. G Offentliga Sektorn Hushållen Utlandet Företagen C Faktormarknad X-M I Varurmarknad Finansmarknad I C G X-M

27. S T Y Y Y = C + I + G + X – M G Offentliga Sektorn Hushållen Utlandet Företagen C Faktormarknad X-M I Varurmarknad Finansmarknad I C G X-M

28. Bruttonationalprodukten Utgiftsmetoden • GDP = C + I + G + (X M) • GDP = 1 372 + 529 + 762 + (1 494 – 1 257) • GDP = 2 900 miljarder SEK

29. BNP och välfärd • Registrering (Hushållet, den svarta sektorn) • Värdering (Den offentliga sektorn) • Kvalitetsförändring • Kostnader (Polisen, sjukvården) • Miljö • Fördelning

30. Hur stor andel av BNP går till Hälso- och sjukvården? (SCB)

31. (SCB)

32. (SCB)

38. Has the costs of the healthcare sector changed..? (As a share of GDP in %)