Barnfattigdom i Malmö och riket 2000 – 2009. Andel av samtliga barn.

1. Två rapporter till Malmökommissionenhttp://www.malmo.se/Kommun--politik/Kommission-for-ett-socialt-hallbart-Malmo/Underlag-och-rapporter.htmlLokalahandlingsstrategier mot barnfattigdomAnna Angelin, Socialhögskolan, LUTapioSalonen, MAHSkäliglevnadsnivåiMalmö - Om handläggning och bedömning av socialbidragsärendenTorbjörnHjort, Socialhögskolan, LU

2. Barnfattigdom i Malmö och riket 2000 – 2009.Andelavsamtliga barn.

3. Stor-Malmö : 25,4 % Jämfört med: Riket 13,0 % Stockholm 15,3 % Göteborg 18,8 %

4. Barnfattigdom i Malmö efter stadsdelar 2009.

5. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket efter föräldrars bakgrund och familjeförhållanden år 2009. I procent.

6. Ekonomiskt bistånd i Malmö fram till 2011. Miljoner SEK i ekonomiskt bistånd I Malmö 1999 – 2011. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter biståndsmånader/år 2001-2011. Långvariga: 2000 40 % 2011 44 % HÄLSA OCH SAMHÄLLE

7. Konsekvenser av barns fattigdom • Studiens forskningsöversikt kring barnfattigdom visar på förhöjda risker förframtidaohälsa, arbetslöshetegetsocialbidragstagandeochlägreutbildningsnivå. Barn somvuxituppihushåll med långvarigtsocialbidragstagandeindikerarhöga risker förogynnsammalevnadsvillkor • Närsåmångasom en tredjedelavMalmösframtidavuxnaharvuxituppifattigdomärdetcentraltattförhålla sig till vilkenbetydelsedettafårförstadensutvecklingochframtidsvisionenom en socialthållbarochjämlikvälfärd. • Vadär den långsiktigakostnadenfördessafaktorer?

8. Intervjuer med socialtjänsten i Malmö Intervjubaseradstudie: 10 handläggareoch 10 cheferinomvarjestadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer.  Treövergripandeteman: 1. Organiseringochhandlingsutrymme, såvälvadgällerverksamhetsomenskildhandläggare. 2. Uppfattningaromriksnormen: nivåer, konstruktionochutveckling. 3. Förhållningssätt till ansökningaröver norm.

9. Zzrit am irillam dunt ipsummodio Duisl utet sequi tio con henim quat augueraessis Eum dolendre Commolorem zzrit lorem

10. Text i en kolumn

11. En oskälig levnadsnivå • Riksnormenansesav de flestavaraförlågochfrämstanpassadförkortvarigabidragsbehov. • Mångaanserattnärdetgällerlångvarigabidragsbehovgaranterarriksnormeninte en skäliglevnadsnivå • De intervjuadeanserattnormenför de långvarigahushållenbordesesöverdå den intetillgodoser en skäliglevnadsnivå.

12. Tillfällig kris eller långvarig försörjning • Fleraav de intervjuadebetonarattfaktiskarimligalevnadskostnaderinteöverensstämmer med beräkningarnaeftersomdessabyggerpåföreställningenomsocialbidragetsometttillfälligtkrisstöd. De somrealistiskt sett ärheltchanslösapådagensarbetsmarknaduppmärksammasocksåavfleraeftersom de troligenalltidkommerlevapåförsörjningsstöd. Systemetuppfattasintevaraanpassat till de livssituationerdärsocialbidragstagandetärlångvarigteller “permanent”. • Fleraavdemuttryckersåvälbeundransomförundranöverattklienternakanfådetattgå runt. • Svårastattklara sig pånormenharbarnfamiljerna, särskiltensamståendemammor.

13. Ett ökat fokus på barnfattigdom och barnperspektiv • Den generella uppfattningen är att barnperspektiv blivit allt mer framträdande inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad. • Barn urskiljssom en särskildkategorisocialbidragsmottagaresomskallhållas ”skadelösa” sålångtsommöjligt. Oftamotiverasdettautifrånmoraliskagrunder. ”Barnenäralltidoskyldigaom man sägerså”. • Barn beskrivssomberättigademerhänsyn, mergenerositetochmerutredningavseendeindividuellabehov.

14. Attökaskäligheten. Strategierföratttillförsäkra en skäliglevnadsnivå • Beviljaansökningar ”över norm” därmöjlighetfinnsattgodtaskäligautgifterförlivsföringeniövrigt. Dessafår en kompensatoriskfunktiondär man serattfamiljeninteklarar sig pånormenochdärförbeviljar extra föransökningaromsakersomegentligeningårsom en post i den ordinarieriksnorment.ex. fritidochkläderför barn. • Görahembesökförattkunnagöra en bedömningavbehovavhemutrustning, samtalakringbarnensbehovavt.ex. fritidsaktiviteterochfå en helhetsbildavbarnets situation. • Ifallfamiljen haft bistånd under längretidansesbeviljandenöver norm rimligaochnödvändigaochbiståndsbedömningenblirmer ”liberal”.

15. Risker med ”över norm” beviljanden • Riskenförgodtyckligabeslutökar. • Extra ochtidskrävandearbetsbördaföratthandläggadessasamtkontrollavkvittonefteråt. • Spridningsriskdärandrabiståndstagandefamiljerfårvetavadandrafått till sina barn ochhushållochdåanser sig berättigadedetsammairättvisansnamn.

16. Att kompensera och normalisera • Andravägarattminskabarnfattigdomenochökaskälighetäroftaavmerkompensatoriskochnormaliserandekaraktär, t.ex. attgebättremöjligheter till datorersamtkostnadsreduceradkulturochfritid. • Att bevilja pengar till fritidssysselsättningar eller cyklar för barn.

17. Hur vill man reducera barnfattigdom och ge en skäligare levnadsnivå? • De intervjuade anser att den bästa insatsen mot barnfattigdom är att verka för att öka föräldrarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Man vill arbeta aktivt med detta på ekonomiskt bistånd. • För att kunna göra detta inom ekonomiskt bistånd krävs ökade resurser, mindre personalomsättning samt tid och utrymme inom tjänsten för aktivt socialt arbete med fokus på arbete mot självförsörjning. Detta saknas i hög grad idag.

18. Att reducera barnfattigdom och tillförsäkraen skäliglevnadsnivåär sammanfattningsvis en ytterst svår utmaning för socialtjänsten Socialtjänsten saknar resurser, tid och utrymme att arbeta med det lagstadgade uppdraget och sin egen önskan att arbeta mot att stödja barnfamiljers väg mot självförsörjning. Svårigheterna begränsas dock inte till att handla om enskilda tjänstemäns arbetssituation utan måste förstås mot bakgrund av en långt större utmaning och problematik där de grundläggande socialpolitiska förhållandena innebär:

19. Stor andel långvariga biståndshushåll • Socialbidragetsutformningharkonstrueratsförattutgöra en tillfälligövergångslösning under de merkortvarigaekonomiskakrisersomkanuppståietthushåll. Långvarigasocialbidragstagareslevnadsnivåblirdärmedmycketlåg. • De långvarigasocialbidragshushållenökariomfattning. Under 2011 var nära 45 procent av biståndshushållen i Malmö långvariga.

20. Arbetslinjen kommer inte uppnås av många barnfamiljer • Detrådandepolitiskaparadigmetförespråkartydligt den såkalladearbetslinjensomfrämstalösningför den sominteklarar sin egenförsörjningochharförsörjningsstöd. • Mångabarn lever varaktigtihushålldärföräldrarintekanarbetaellervarsarbetskraftinteefterfrågas. Sannolikhetenfördessafamiljerattkunnalämnaförsörjningsstödetärmångagångerytterstlåg. • Hurförhåller vi osstill attförsörjningsstödetmångagångerintegerdessabarnfamiljer den skäligalevnadsnivå de ärberättigadeochattdettaintekommerförändrasförränderasföräldrarfår den anställningsommångagångeräridetnärmasteouppnåelig?

21. Den centrala frågeställningen Det finns alltså en bred vetenskaplig evidens för att långvarig fattigdom och socialbidragstagande innebär avsevärda framtida risker för barns välfärdsutveckling. Detta innebär ett individuellt lidande men även betydande samhällskostnader. Då kan vi fråga oss: • Ärdethållbartochskäligtattha en beräkningsgrundförförsörjningsstödetsomfrämstärutformatförkortvarigabehovsamtidigtsom den socialpolitiskafunktionenavförsörjningsstödet haft en utvecklingdär en storochökandeandelirealitetenärochtroligenkommerfortsättavaralångvarigabiståndstagare? • Hur förhåller vi oss till skäligheten i detta när många av dessa Malmöhushåll är barnfamiljer?

22. Vad kan Malmö då göra för att reducera barnfattigdom? • Fastställaen norm på 2500 kr per åravseddförfritidsaktivitet, fritidsutrustning, kollovistelseochdyliktför barn ihushåll med långvarigtförsörjningsstöd. • Inkludera kostnad för internet i normen för försörjningsstöd. • Låtaföräldrarifamiljer med långvarigabidragsbehovsomläser in betygpågymnasienivåbehållaförsörjningsstöd. • Ta fram en en kommunalstrategisk plan mot bekämpandetavbarnfattigdom. • Inrätta en kommunal barnombudsman i Malmö. • Öka möjligheter för socialtjänsten inom ekonomiskt bistånd att arbeta med klienter mot självförsörjning.

23. Uppfattningaromriksnormen • Halkatefterallmännainkomstökningar • Byggdpå en idéomkortvarighet • Fattigdomsförstärkande • Svårtatthanterasomhandläggare

24. Ansökningaröver norm • Ansökningarvarierarberoendepåsammanhang • Variationeriarbetsgruppen • Handlingsutrymme – moralisktrespektavstånd • Vadärettprofessionelltbeslut? • Vemsnarareänvad? • Förebyggandeochfostrandeavslag • Barnperspektiv

25. Insatser för att bekämpa barnfattigdom • Ett statligt eller kommunalt ansvar? • Strategier för att reducera barnfattigdom: • Lindra effekter – åtgärda orsaker? • Reaktiva eller proaktiva insatser? • Selektiva eller generella åtgärder? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

26. Rekommendation Halveringavbarnfattigdomenfram till 2020. HÄLSA OCH SAMHÄLLE

27. Prognos Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö baserat på oförändrad respektive halverad nivå fram till år 2020. HÄLSA OCH SAMHÄLLE