1 / 40

Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland

Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland. VT-2010 Annika Samuelsson Hygienöverläkare Vårdhygien Östergötland. Normalflora. 5x10 9 Människor på jorden 10 14 Bakterieceller i en människokropp. Hudflora.

marge
Download Presentation

Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland VT-2010 Annika Samuelsson Hygienöverläkare Vårdhygien Östergötland

  2. Normalflora • 5x109 Människor på jorden • 1014 Bakterieceller i en människokropp.

  3. Hudflora. • Stafylokocker –Koagulas negativa stafylokocker (KNS), stafylokockus aureus (25%) • Corynebakterier • Propionebekterier • Candida

  4. Bild: Anita Antonsson-Schüts

  5. Munflora. • Streptokocker • Stafylokocker • Neisseria • Moraxella • Jästsvampar • mm

  6. Tarmfloran • Anaeroba tarmbakterier dominerar: Bacteroides, Fusobakterier, Clostridier mm • Aerobabakterier: E.coli, klebsiella, enterobakter, alfastreptokocker, enterokocker. • Jästsvamp

  7. Multiresitens Antibiotikaresistens i sådan grad att etablerade antibiotika inte kan användas vid behandling eller som profylax.

  8. Multiresitensta bakterier MRB • Methicillinresistenta Stafylococcus aureus (MRSA) • Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) • Multiresistenta gramnegativa stavar (t ex tarmbakterier med ESBL) • Handlingsplan finns på LISA

  9. MRSA • Meticillin Resistenta Stafylokockus Aureus • Meticillin är ett antibiotika med effekt mot Stafylococcus aureus. Det används ej längre, men beteckningen meticillinresistent lever kvar. • Mutation i PBP2 Medför resistens mot betalaktam antibiotika. • Kodas för i Mec A genen.

  10. MRSA • Resistens mot de vanligast använda antibiotika så som Heracillin®, Ekvacillin®, Zinacef®, Tienam® mfl. • MRSA bär ofta även på andra resistens gener vilket ger multiresistens.

  11. MRSA riskfaktorer. • Sår/hudlesion eller eksem • KAD, suprapubis KAD Urostomi, nefrostomi • Drän, trachestomi, tarmstomi

  12. Statisitk från smittskyddsinstituet

  13. MRSA 2005-12-31 • Totalt 108 (51 ursprung från inf) (12 personal) • 15/8 - 5/12: 72 • Stam t149: 47 varav 7 personal • Neonatal US: 2 + 1 anhörig • Övriga: 23 varav 2 personal

  14. Akut mott ViN Med 1 A Akut ViN 20/8 Man -28 21/8 Man -24 29/8 -49 + 4 st (1 personal) bensår abscess grav hudsjd. 16-21/8 5/8-5/9 13-16/8 Med 1 Rehab ViN 7 st (3 personal)16/8 Hud inf 44 US 29/8 Kvinna -49 15 st (3 personal + anhörig) grav hudsjd. Hud-Behandling USGeriatrik USLungmed US 4 st 2 st 3 st HIA LiM, Avd 78, Reumatolog, Vårdcentral, Hud mott ViN, Inf 20 ViN

  15. MRSA kostnad Östergötland • 2005 9.4 milj (7.3 milj för odlingar) • 2006 17.2 milj (8.6 milj för odlingar) • 2007 tom sept 11.6 milj (4.3milj för odlingar) Totalt 38 292 982 kronor Källa: Barbro Isaksson Hygienöverläkare Vårdhygien Östergötland

  16. Behandlingskostnad per dygn/10 dgr Isoxazolylpc 100:-/1 000:- T Linezolid 2 200:-/22 000:- Vancomycin 460:-/4 600:-

  17. När vi får spridning av MRSA • är det ett mått på att vården inte fungerar: • handhygien och rock försummas • trängsel • underbemanning • otränad personal, alla kategorier

  18. Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

  19. Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

  20. Exempel från EARSS websida

  21. Extended Spectrum Beta-Lactamases :ESBL • Samlingsnamn för en grupp bakteriella enzymer som ger nedsatt känslighet för många vanliga antibiotika (t.ex. cefuroxim och cefotaxim) • Återfinns framförallt hos gram- negativa tarmbakterier som t.ex. E-coli, klebsiella och enterobacter

  22. ESBL fortsättning…. • ESBL-stammar kan sprida sina resistensgener till andra bakteriestammar såväl inom som över artgränserna • Riskfaktorer: nyligen avslutad eller pågående antibiotikabehandling (framför allt cefalosporiner och kinoloner), svår sjukdom och sjukhusvistelse.Utlandsvistelse

  23. Statistik från smittskyddsinstitutet

  24. Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

  25. Källa: Karin Strand Smittskydds- sköterska: Smittskydds enheten Östergötland

  26. Vancomycin Resistenta Enterkocker. VRE • Enterokocker är vanligen relativt svårbehandlade bakterier som naturligt är resistenta mot många antibiotika • Van A och Van B gener. Kan spridas mellan olika bakteriestammar och utgör därför en större risk för sjukvården och patienterna.

  27. Sedan 2 år pågår en anhopning av VRE i Stockholm. • Patienter som har vårdats på Huddinge sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset under 2008 och 2009 ska kontrollodlas avseende VRE och dessa screeningodlingar ska pågå tills vidare.

  28. Mikroorganismer smittar oavsett om vi känner till dem eller inte.

  29. Mikroorganismer smittar oavsett om de är multiresistenta eller inte.

  30. Basala hygienrutinerFör att förhindra smitta • från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta) • mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta)

  31. Medicinska skäl avgör var patienten ska vårdas!!! • Man får inte avstå medicinskt indicerade åtgärdar pga bärarskap av multiresitenta bakterier!

  32. Lokala anvisningar (PM)LISA/Vårdhygien • Handlingsplan MRSA • Patient med misstänkt MRSA på akutmottagningen • ESBL - Riktlinjer och handläggning av patienter som är infekterade/koloniserade med ESBL-producerande bakterier • VRE - handläggning av patient

  33. Vid hög risk för smittspridning • Om patienten har hudlesioner såsom eksem, sår, psoriasis, klinisk infektion eller diarré bör patienten isoleras på infektionskliniken om möjligt, i väntan på provsvar.

  34. Vid låg risk för smittspridning • Om patienten är helt hudfrisk och inte har sår eller diarré eller klinisk infektion kan patienten vårdas på hemmakliniken. Patienten ska helst vårdas och behandlas på eget rum men behöver inte vara isolerad i väntan på provsvar.

  35. Screening odlingar Personal och studerande • Aktivt deltagit i vård på vårdinrättning under de senaste 6 månaderna utanför Sverige • ska i samband med (och i vissa fall före) återgång till arbete screeningodlas avseende MRSA • Observera! avser endast MRSA

  36. Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… • Vid kronisk hudsjukdom (t.ex. psoriasis) eller förekomst av andra synliga lesioner på huden (eksem, sår, hörselgångseksem etc.) ska man inte återgå i vårdarbete förrän negativa odlingssvar erhållits. • Hudfrisk person kan återgå i tjänst i avvaktan på odlingssvar.

  37. Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… • OBS! Vid pågående infektion i hudlesioner eller sår (t.ex. infekterat eksem, nagelbandsinfektion) på händer, underarmar eller i ansikte, ska man inte delta i vårdarbete även om negativa odlingssvar erhållits.

  38. Screening odlingar Personal och studerande fortsättning… • Personal/studerande som arbetat i Sverige på vårdinrättning med kända problem med MRB ska odlas avseende aktuellt/misstänkt smittämne

  39. Screening odlingar patienter. • Patienter som läggs in för sjukhusvård eller söker vård polikliniskt • som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats på vårdinrättning (sjukhus, sjukhem, vårdhem, rehabiliteringsanläggning etc.) utanför Sverige • eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige kontrolleras genast för bärarskap av MRB.

  40. Basala Hygien Rutiner

More Related