Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?

1. Antibiotikaresistenta bakterierHur är läget?Vad kan vi göra? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne 2012-05-23 Smittskydd Skåne/EG

2. Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård Smittskydd Skåne/EG

3. Introduktion av nya grupper av antibiotika Trimetoprim Streptograminer Glycopeptider Vancomycin Kinoloner Ciproxin Oxazolidinoner Zyvoxid Kloramfenikol Linkosamider Dalacin Lipopeptider Cubicin Tetracykliner Doxyferm Makrolider Ery-Max KarbapenemerTienam Aminoglykosid Garamycin Penicilliner Cefalosporiner Cefadroxil Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Smittskydd Skåne/EG

4. Antibiotikaanvändning Smittskydd Skåne/EG

5. Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990) Smittskydd Skåne/EG

6. Antibiotikaresistenta bakterier Om infektion - svårare att behandla, högre dödlighet Rubbar grunden för modern sjukvård En del av normalfloran Tyst bärarskap vi inte märker av Antibiotikaresistens – en epidemi i det tysta Smittskydd Skåne/EG Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440

7. Penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker i Europa Goosens, ESAC project group, Lancet febr 2005 Strama Skåne

8. Spridningspotential i vården • MRSA: meticillinresistenta Staphylococcus aureus (1960-talet) • VRE: vankomycinresistenta enterokocker (1990-talet) • ESBL: extended spectrum betalactamase (1980-talet),E.coli, Klebsiella pneumoniae, Salmonella… • ESBLCARBA, karbapenemase (2000-talet) E.coli, Klebsiella med flera… enterobacteriaceae Smittskydd Skåne/EG

10. ESBL – antibiotikaresistens som sprids med små rörliga genetiska element vertikalt och horisontellt Smittskydd Skåne/EG

11. ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) • Enzym som bryter ner antibiotika (betalaktamas), resistensen är överförbar mellan bakterier • E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus, (normalflora i tarm) Salmonella, Shigella • Urinvägsinfektion, sepsis, pneumoni (VAP) • Asymtomatisk bärarskap: tarm, kroniska sår, katetrar, ABU • Oklart om man någonsin kan ”fria” 1-1,5 kg bakterier i tarmen Smittskydd Skåne/EG

12. Antibiotikavalvid ESBL-produktion Smittskydd Skåne/EG

13. Smittskydd Skåne/EG

14. Smittskydd Skåne/EG

15. SmittaMånga olika miljöer och smittvägar för multiresistenta tarmbakterier Smittskydd Skåne/EG

16. SelektionAntibiotika har betydelse för etablering och sjukdom av ESBL-bildande tarmbakterier Antibiotika • ”Ingen liten antibiotikakur för säkerhets skull” • Behandla inte ABU (lågvirulenta bakt, skydd mot invasiva, skydd mot resistenta, ej ökad sjuklighet, ej försämrad njurfunktion) • Undvik cefalosporiner och kinoloner • Kontrollera tidigare odlingssvar och resistensmönster om behandling är nödvändig Smittskydd Skåne/EG

17. ESBLCARBA Extended spectrum betalactamase av karbapenemastyp hos enterobacteriaceae = tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika • Största resistenshotet • E.coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas, Acinetobacter mm, Salmonella, Shigella • Anmälningspliktig och smittspårningspliktig 15 mars 2012 • Skåne 2011: 8 av Sveriges 16 fall • Barn som förlösts med sectio i Indien • Stroke i Grekland, stroke i Rumänien • Akut tarm-op i Bosnien • Akut höftfraktur-op i Irak • Skönhetsoperation i Brasilien • Sårskada vid flodbadande i Indien Smittskydd Skåne/EG

18. ESBL-bildande bakterierRåd till patient Risk att drabbas av ESBL • Vård utomlands (kontaktsmitta) • Resor utomlands (fekal-oral smitta): livsmedel, vatten • I Sverige: livsmedel? • Antibiotika, selektion Skydda sig • Vid utlandsresa: ordentligt tillagad mat, buteljerat vatten (som vid all tarmsmitta) • Ingen onödig antibiotika Konstaterad ESBL - smittrisk • Vården: diarré, stomi, sår, ”sladdar och slangar” • Hemmet: liten risk till friska, exponering för samma källa? Minska smittrisken vid ESBL • God handhygien efter toalettbesök och inför matlagning • Leva som vanligt, ingen inskränkning i arbete eller fritid, ingen sexuell smitta Smittskydd Skåne/EG

19. MRSAMeticillinresistenta Staphylococcus aureus • Bakterie som koloniserar hud, näsa, svalg, perineum • Kromosomal resistens, följer bakt • Hudinfektioner, impetigo, bölder, skelett, hjärtklaffar • Vårdsmitta (mellan patienter sår, KAD och via personal eller föremål), finnas flera veckor i miljön, personalsmitta • Annan smitta: idrott, gym, dagis • Uppföljning infektionsklinik, avskrivning av bärarskap Smittskydd Skåne/EG

20. Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillinresistenta S aureus (MRSA) Smittskydd Skåne/EG

21. MRSA bärartid, Skåne 2003-2006 139 dagar (median) 4,6 månader Smittskydd Skåne/EG

22. Smittskydd Skåne/EG

23. Smittskydd Skåne/EG

24. MRSARåd till patient Risk att drabbas av MRSA (kontaktsmitta) • Vård utomlands • Sårmottagningar • Resor utomlands, sår och andra hudlesioner • Aktiviteter med mycket hudkontakt Skydda sig • Smittar sällan om huden hel • Tvätta händerna, näsan kan vara ingångsporten Konstaterad MRSA (kontaktsmitta) • Vården: sår, ”sladdar och slangar” • Hemmet: pågående hudinfektion, eksem som inte är under kontroll • Ev. inskränkning: vårdarbete, förskola • Informationsplikt till vården Minska smittrisken vid MRSA • God handhygien, egen handduk, sår täckta • Pågående hudinfektion: ingen träning, inget allmänt bad Smittskydd Skåne/EG

25. Inga nya antibiotika i sikte – köpa oss tid Motverka spridning av resistenta bakterier Goda hygienrutiner i vård och omsorg Motverka selektion av resistenta bakterier Rationell antibiotikaanvändning Nödvändigt? Preparat? Dos? Behandlingstid? Rekommendationer! Smittskydd Skåne/EG