VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

1. VKVVästra Götalandsregionenskompetenscentrum omvåld i nära relationer tove.corneliussen@vgregion.se www.valdinararelationer.se

2. Våld i nära relationer- FyrBoDal hösten 2009 Föreläsare: Jessica Svensson, Resurscentrum för kvinnofrid Väst jessica.svensson@trollhattan.se

3. VKV:s uppdrag Utbilda hälso- och sjukvårdspersonal Initiera och stödja metodutveckling Utveckla och stödja samverkan mellan olika vårdaktörer

4. VKV:s uppdrag, forts Sprida kunskap/information till regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat inom området Initiera och bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten

5. Vad är våld? ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”. (Per Isdal, Meningen med vold, 2001)

6. Våldet ser olika ut Män Utsätts av andra män. Utsätts utomhus. Utsätts av någon okänd/ man känner ytligt. Våldet är en engångsföreteelse. Ofta två anmälningar per brott. Kvinnor Utsätts av män. Utsätts inomhus. Utsätts av någon man känner väl/är tillsammans med. Våldet är ofta upprepat. Stort mörkertal.

7. Olika former av våld Psykiskt våld Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Ekonomiskt våld Latent våld

8. Våld i nära relationerär en folkhälsofråga!

9. Hur stor andel av Sveriges kvinnor har utsatts för våld eller hot…

10. Våld bland unga Studie av 3170 ungdomar (15-23 år) som besökt UM våren-07: Var 3:e ungdom utsatt för våld senaste året Tjejer utsätts oftare för psykiskt och sexuellt våld 14 % av tjejerna utsatta för sexuellt övergrepp senaste året Källa: NCK 2009

11. Fysiska hälsokonsekvenser Blåmärken/svullnader Krosskador/frakturer Kroniska smärttillstånd Gynekologiska besvär Graviditetskomplikationer Högre grad av mag-tarmsymtom Skador på ställen som ej syns!

12. Psykiska hälsokonsekvenser Chock Rädsla Förvirring Ångest Depressioner Missbruk Sömnstörningar Ätstörningar Sexuella problem Negativ självbild Självtillfogade skador

13. Diffusa signaler Långvarig ohälsa – frekventa läkarbesök, diffusa symtom Depression och posttraumatiskt stressyndrom Kommer mannen och kvinnan tillsammans, var uppmärksam på om han är dominant och hon undfallande Vissa grupper kan ha speciella svårigheter att söka stöd och är särskilt svåra att uppmärksamma

14. Screening av våld, hot och misshandel

15. Sårbara grupper Kvinnor av utländsk härkomst Samkönade relationer Personer med funktionsnedsättning Missbrukande kvinnor Äldre kvinnor

16. Våldets normaliseringsprocess Begreppet ”normalisering” syftar till att våldet successivt uppfattas som ett normalt inslag i vardagen. För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras. Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Våldet normaliseras för både mannen och kvinnan.

17. Våldets normaliseringsprocess Viktiga inslag: - Kontroll. - Isolering. - Växling mellan värme och våld. - Kvinnan anammar mannens värderingar och syn på henne.

18. Strategier i normaliseringen Såväl mannen som kvinnan utvecklar strategier: För honom används våldet för att få kontroll över kvinnan. Hans makt förstärks och hans syfte är att göra henne helt beroende av honom. Detta leder till att hans manlighet förstärks. För henne handlar det om anpassning och vilja att vara mannen till lags. Inledningsvis gör hon det för att få slut på våldet, senare kan det övergå i en strategi för att överleva. Successivt blir kvinnan mer offer än aktör.

19. Makt och kontrollhjulet Olika metoder som våldsamma män utnyttjar för att dominera kvinnor. Källa: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer /SKL

20. Våldscirkeln

21. Vem slår? – Vem blir slagen? Förekommer i alla: Samhällsklasser Kulturer Åldrar Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är offer kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld.

22. Uppbrottsprocessen Tre aktiva processer: Att bryta upp Det fysiska uppbrottet och den vändpunkt som föregår. Att bli fri Frigörelsen från det starka emotionella bandet; älskar honom, hatar honom, tycker synd om honom, känner ingenting Att förstå Hur uppfattar kvinnan det hon har utsatts för, kognitiv process. Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

23. Varför stannar hon?Varför går hon inte?

24. Varför går hon inte? Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad. Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa. Rädsla för ensamhet. Ekonomiska svårigheter. Skuld och skam. Psykologiskt nedbruten. Hoppet om en förändring.

25. Varför går hon? Att nå botten, ge upp När det gäller livet När det gäller någon annan

26. Omhändertagande Ta dig an kvinnan utan dröjsmål, ge tid Undersökning och samtal skall ske i enrum Våga fråga om våldet Diskutera hotbilden Har kvinnan barn? Anmälningsskyldighet! Använd alltid auktoriserad tolk

27. Om misstänker att någon är utsatt Undvik ord som misshandel och våldtäkt, men var tydlig med att du tar våldet på allvar Lyssna aktivt och visa förståelse Om hon inte berättar – fråga igen, visa att du ser Ta hänsyn till hennes dubbla bild av mannen Boka återbesökstid

28. Låt kvinnan själv få berätta sin historia Låt kvinnan berätta utan att avbryta. Ställ frågor först efter att hon har pratat klart. Visa att du tror på det hon har att berätta. Bekräfta att du känner igen hennes historia.

29. Låt kvinnan själv få berätta sin historia Kom inte med egna känsloyttringar kring det hon berättar. Visa att det är okej att prata om vad som helst, du orkar lyssna. Om du är osäker på om du har uppfattat något rätt – fråga!

30. Att tänka på Skapa trygghet och tydlighet. Fundera kring dina värderingar. Tänk på kroppsspråk. Undvik lösningar/goda råd/starka känslor. Ifrågasätt inte, undvik ”varför”-frågor. Fixare i början men inte i längden.

31. Att tänka på Fråga om det förekommit våld eller övergrepp. Tänk på att hon ofta underdriver Bekräfta hennes mod! Bekräfta allvaret! Våld i nära relationer är ett brott, ett hälsoproblem och ett socialt problem. Hon bär ingen skuld! Tänk på patientens omedelbara säkerhet. Kan hon gå hem?

32. Låt kvinnan själv få formulera vad hon vill ha hjälp med Kvinnan har ofta fått sitt handlingsutrymme och sitt självbestämmande krympt. Därför är det viktigt att hon själv får: - sätta ord på vad som är problemet formulera vad hon vill ha hjälp med göra egna val kring hur hon vill gå vidare

33. Möt kvinnan där hon befinner sig Hon måste få prata om att hon saknar honom. Hon måste få prata om det som var bra med relationen. Hon måste få må dåligt över det våld hon har utsatts för så länge som hon behöver för att kunna gå vidare. Om hon inte vill göra en polisanmälan – uppmuntra men pressa inte.

34. Visa förståelse försvårigheterna att berätta Det finns många anledningar till att det är svårt: Våldet är ofta upprepat och sker över tid. Känslor av skam och/eller skuld. Minnesförlust är vanligt vid trauma. Neurofysiologiska konsekvenser av trauma påverkar delar i hjärnan som både styr vår talförmåga och vårt sinne för tid och rum. Attityder i samhället.

35. Exempel på hur man kan fråga vid misstanke om våld Inledande fraser ”Jag har märkt bland mina patienter/klienter att det är vanligt med våld i familjen. Därför har jag börjat fråga alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner.” ”Jag frågar alla mina patienter om deras relationer och familj så att jag kan förstå dem bättre och diskutera de problem de har.” ”Eftersom så många kvinnor lever med någon som skadar eller hotar dem, och vi vet att det påverkar hälsan, frågar jag numera alla besökare om våld och övergrepp.”

36. Exempel på hur man kan fråga vid misstanke om våld Direkta frågor ”Har din partner någonsin slagit, sparkat, knuffat eller skrämt dig på annat sätt?” ”Har din partner någonsin slagit eller gjort dig illa? Har han hotat att göra dig illa?” ”Är du rädd för din partner? Är det säkert för dig att gå hem?” Händer det att din partner försöker inskränka din frihet? Är svartsjuk eller isolerar dig? Indirekta frågor ”Jag träffar ibland patienter som skadas eller hotas av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig?” ”Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner bråkar? Leder bråket någonsin till fysiskt våld?”

37. Våldscreening av gravida inom MHV-FyrBoDal Screeningfrågor: Har du någonsin haft ett förhållande där du känt dig rädd eller hotad? Har någon partner gjort dig illa? Har du tvingats till eller varit med om sex som du helst hade varit utan?

38. Att fråga Jag tycker att folk borde fråga mer. Bara för att man inte tar upp det själv betyder det inte att man inte vill prata om det. Det kanske inte räcker att man frågar en gång. Man kanske måste fråga fem gånger, men egentligen vill man inget hellre än att prata om det. Man vill ju inte vara jobbig och så, men frågar någon många gånger så vet man ju att de verkligen menar det. Och säg inte: ”Du får säga till om du vill prata om det”, för man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag har velat. Carro

39. Varför frågar man inte? Tidsbrist. Rädsla. Ämnet känns för privat. Man vet inte hur man skall fråga. Man står inte ut med svaret. Egna erfarenheter. Fördomar. Tänk om jag har fel.

40. Forskning i Sverige - MHV Studie där 1038 kvinnor deltog - fick frågan vid tre tillfällen: 2,8% hade utsatts för fysiskt våld året före el. under graviditeten (drygt hälften svarade nej första gången dom tillfrågades!) De flesta som utsatts för våld under graviditeten var även utsatta året innan 80% var positiva till att bli tillfrågade om våld De utsatta fann det både positivt o negativt att bli tillfrågade Källa: Kristina Stensson, UU, 2004

41. Forskning i Sverige, forts. Fokusgruppsintervjuer av 23 barnmorskor i Uppsala: Positivt fråga om våld men hinder finns Känsligt ämne Svårt hitta lämplig rutin när mannen var inbjuden Tidsbrist, glömska, språksvårigheter o förutfattade meningar angavs som hinder BM såg det som sin roll att öka medvetenheten, minska skammen, informera samt förmedla hjälpen Källa: Kristina Stensson, UU, 2004

42. Forskning i Sverige, forts. Summering: Våld underrapporterat i samband med graviditet MHV:s mål att identifiera risker mot barnets och moderns hälsa Viktigt att undanröja hinder för att våga fråga Skriftliga riktlinjer bör finnas Utbildning, handledning och fortbildning viktigt BM roll att arbeta förebyggande och upplysande När frågan ställs nås den utsatte av budskapet att det finns hjälp att få

43. Forskning i Sverige, forts. Nio gravida djupintervjuades – samtliga våldsutsatta Två bröt upp under graviditeten p g a livshotande våld Övriga höll fasaden uppe och gick en balansgång mellan hopp och förtvivlan Barnmorskor kunniga men utan riktlinjer blev de osäkra Direkta frågor ställdes sällan då ämnet var tabubelagt Källa: Kerstin Edin, Perspectives on intimate partner violence, 2006

44. Forskning i USA Ställ frågorna ansikte mot ansikte Ställ samma raka frågor om misshandel antingen det finns synliga tecken eller enbart misstanke Använd din empatiska förmåga Ställ frågorna i en avskild miljö och försäkra kvinnan om sekretess Ställ frågorna efter ett standardiserat frågeformulär Ställ frågor på ett ”kulturkompetent” sätt och var medveten om dina egna fördomar Källa: Patricia K. Hindin, CNM, MSN, 2006

45. Se mig – om unga och sex på internet

46. Unga och sex på internet Ca 10 % av unga mellan 16-25 år har själva någon gång lagt ut sexiga bilder på sig själva Nära 50 % av tjejerna har upplevt att någon har övertalat dem att skicka sexbilder, prata om sex eller agera framför webbkameran (killar 13 %) 1,7 % har någon gång sålt sex mot ersättning – 25 % anser det acceptabelt om båda är med på det Källa: Se mig – om unga och sex på internet / Ungdomsstyrelsen 2009

47. Våldtäkter • Sverige har en hög anmälningsfrekvens (ca 5.000/år) men endast en av tio anmälningar leder till fällande dom! • 42 % är tjejer under 21 år och offren är ofta berusade • Offren har ofta lärt känna förövaren dygnet innan våldtäkten • Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

48. Våldtäkter Varför så låg åtalsfrekvens i Sverige? • Svårt bevisläge • Sällan skador • Männen säger att samtycke fanns • Nästan ingen erkänner Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

49. Våldtäkter Teorier: • Koppling till nöjeslivet • Hög alkoholkonsumtion • Tidig sexdebut • Rätten till ett sent nej Källa: Different systems, similar outcomes/ Liz Kelly & J Lovet 2009

50. Våldtäkter - viktiga frågor för UM • Vad är en våldtäkt? • Vikten av att polisanmäla så snabbt som möjligt • Dokumentera skador/ rättsintyg • Säkra bevisning (kläder, lakan etc) • Vikten av stödbevisning (kamrater, anhöriga etc) • Informera om rätt till målsägandebiträde • Förbud att ha samlag under 15 år