Stefan Ingves, 13 juni 2012

1. Finansiella kriser och finansiell reglering – tankar efter fem turbulenta årNationalekonomiska föreningen Stefan Ingves, 13 juni 2012

2. Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch får privilegier för Stockholms Banco Sedlarna förbjuds och Stockholms Banco börjar avvecklas Svea Hovrätt dömer Palmstruch för vanvård av banken Stockholms Banco börjar ge ut kreditivsedlar Riksdagen beslutar grunda Riksens Ständers Bank 1668 1664 1661 1656

3. Översikt • Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Avslutning

4. Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Avslutning

5. Bankerna är viktiga i samhällsekonomin Ekonomins motorvägskorsning Viktig, men risk för stora externa effekter

6. Bankernas grundfunktioner är samma som det finansiella systemets Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och [har dessutom] motstånds-kraft mot störningar som hotar dessa funktioner.” Omvandling av sparande till investering Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk

7. Banker tjänar pengar på skillnaden mellan inlåning och utlåning • Stordrift och specialisering – kreditbedömning, riskspridning, operativ drift • Löptidsomvandling – att låna på kort tid är billigare än att låna på lång tid Låna in billigt Låna ut dyrt Bank

8. Banker har litet eget kapital Källa: Dagens Industri

9. Bankers centrala funktioner gör dem speciella – och sårbara De svårundgängliga funktionerna… …har sin spegelbild i särskilda risker • Banker är sårbara • Kreditrisker • Likviditetsrisker • Litet eget kapital Omvandling av sparande till investering Tillhanda- hållande av betalnings- tjänster Hantering av risk • Banker är smittsamma • Inbördes beroende på tillgångssidan • Inbördes beroende på skuldsidan • Beroende av högt förtroende + litet eget kapital

10. Banker är inte vanliga företag Egenskaper Konsekvens Policyrespons Systemviktighet Svårt med vanlig konkurs Särskild reglering Sårbarhet Särskild tillsyn Smittsamhet Behov av särskild obeståndsprocess

11. Det är skillnad mellan privata och samhällsekonomiska kostnader • Modigliani-Miller (1958): Ett företags värde är oberoende av dess finansieringsform Undantag från M-M Privat kalkyl Samhällsekonomisk kalkyl Aktiebolag Skydd från konkurs Konkurs bärs av låntagare Skattesköldar Avdrag för lånekostnader Det offentliga subventionerar lån Möjlighet till statlig räddning Implicita garantier Risker för skattebetalare Sammanfattning Stora fördelar med lånefinansiering Fördelarna med lån balanseras av nackdelar

12. Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Avslutning

13. En svag finanssektor gjorde bolåne-krisen i USA till en global finanskris Global finanskris (tiotals biljoner USD i minskatbörsvärde) Komplexitet och intransparens Förluster i amerikansk bolånesektor (några biljoner USD) Förtroendetapp Låg soliditet Finansiell sammanvävning

14. Krisen möttes med delvis likartade åtgärder i alla OECD-länder Regeringar och parlament Centralbanker • Automatiska stabilisatorer • Garantiprogram för finanssektorn • Stöd till banker i kris • Låga räntor • Extraordinära likviditetsåtgärder • Utlåning på längre tid • Fler accepterade säkerheter • Internationella samarbeten för valutalikviditet • Likviditetsåtgärder för centrala marknader

15. Svenska myndigheter vidtog en rad åtgärder för att skydda Sverige Det svenska perspektivet hösten 2008 Svenska myndigheters åtgärder • Extra emission av statsskuldväxlar • Inrepning av bostadsobligationer • Utvidgad insättargaranti • Lagstiftning kring bankstöd • Sänkt reporänta • Extraordinära likviditetsåtgärder • Swaplinor med Fed och ECB • Swaplinor med Island, Lettland och Estland • Nödkredit till Carnegie och Kaupthing

16. Krisen har kostat enorma belopp Direkta offentliga kostnader för stöd till finanssektorn Svensk BNP i förhållande till trend före 1990-talskrisen Procent av BNP USA 0,7 Storbritannien 1,0 EU 0,7 Källor: Haldane (2010), European Banking Federation, Reuters EcoWin och Riksbanken

17. Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Avslutning

18. Finanskris blir skuldkris Utveckling av offentlig bruttoskuld, procent av BNP, 2008-2012 Källor: IMF, Eurostat

19. Krisen skapar en ond cirkel mellan offentlig, real och finansiell ekonomi Minskad trovärdighet i garantier Försvagning av budgetsaldo Budget- åtstramningar Bank- stöd Kredit- förluster Minskad kreditgivning

20. Banker har haft svårt att finansiera sig på marknaden Europeiskt stressindex Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

21. Den svenska lösningen på market for lemons i bankkris Sortering av banker Hantering av insolventa banker Alla banker Insolventa banker (Nordbanken & Gotabanken) ”Dåliga banker” Securum & Retriva Banker med stödbehov Friska banker ”Bra bank” (Nordbanken, senare Merita Nordbanken och Nordea) Långsiktigt solventa

22. Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Bakgrund • Basel III • Makrotillsyn • Avslutning

23. Systemrisk hanteras inte säkert genom individuell diversifiering Diversifierade motparter och portföljinnehav? Kopplingar mellan banker Motpart A Bank Motpart B Problem Motpart C Investering 1 Investering 2 Investering 3

24. Governancerisker har kommit i fokus • I vilken utsträckning sammanfaller privata och samhällsekonomiska incitament? • Finns incitament till transparens? • Vem bär risken? • Ägarna, långivarna, det offentliga? • Vems riskjusterade avkastning belönas? • Fångar riskmodeller verklig risk?

25. Basel III tar sikte på flera områden Högrekravpå systemviktiga banker OTC-derivat Bail-in Redovisnings- regler Krishanteringsramverk förkrisande banker

26. Basel III sätter upp tydliga mått för likviditet Likviditet på kort sikt Likviditet på lång sikt LiquidityCoverageRatio Net StableFundingRatio Högkvalitativa likvida tillgångar Tillgänglig stabil finansiering > 100 % > 100 % Nettokassautflöde över kommande 30 kalenderdagar Behov av stabil finansiering

27. Basel III höjer kapitaltäckningskraven på bankerna Krav på kärnprimärkapital i Basel III och Basel II 9,5 % Kontracyklisk buffert 0-2,5 % 7 % 2,5 % Konserverings- buffert 4,5 % Minimikrav 2 % Basel III Basel II

28. I Sverige ska storbankerna ska ha minst 5 procentenheter högre kapital från 2015 CET1/RWA CET1/RWA 12,0-14,5 % Kontracykliskbuffert 12,0 % Kapitalkonserveringsbuffert 10,0 % 9,5 % Kontracykliskbuffert Systemriskpåslag 2015 7,5 % Kapitalkonserveringsbuffert 4,5 % 4,5 % Basel-minimum Basel-minimum Basel III-regelverket Sverige från 1 januari 2015

29. Makrotillsynens två dimensioner Systemviktiga institut Interaktion Intrafinansiella exponeringar System Kreditexpansion Ökad skuldsättning Åtstramning Likviditetstorka Prisfall Tid

30. Valet av makrotillsynsverktyg beror på dimension Makrotillsyns-användning av existerande verktyg Nya makrotillsyns- verktyg • Planer för återhämtning och avveckling (RRPs) • SIFI-påslag • Likviditetskvoter Verktyg för att hantera strukturrisker • Kapitaltäckningsregler • Limiter för aktiviteter och exponeringar (inklusive loan-to-value) • Loan-to-value-limiter Verktyg för att hantera cykliska risker • Kontracykliska kapitalbuffertar • Likviditetskvoter

31. Allt fler ekonomier formulerar ett tydligt ansvar för makrotillsyn • Ansvar för tillsyn hos Bank of England • Särskild direktion för frågor om finansiell stabilitet • Makrotillsynsansvar hos ESRB • Representation av centralbanker och tillsynsmyndigheter • Finansinspektionens och Riksbankens Samverkansråd för makrotillsyn • Permanent lösning under utredning • Samverkan kring finansiell stabilitet och krisförberedelser

32. Balans mellan nytta och risker i finanssektorn • Den globala finanskrisen • Bankernas roll i skuldkrisen • Ett nytt ramverk • Avslutning

33. Avslutning i tre reflektioner Man måste skilja på privatekonomiska och samhällsekonomiska kostnader av finansiell reglering Problem i banksektorn kan inte lösas om man inte tar tag i dem Banker behöver låna ut mer av egna pengar och mindre av andras