170 likes | 379 Views
Människan, befolkning, mänsklighet. Från förfäder till moderna människan. De äldsta moderna människorna levde för 150 000 – 200 000 år sedan.
E N D
Från förfäder till moderna människan • De äldsta moderna människorna levde för 150 000 – 200 000 år sedan. Under nästan hela denna period levde de som samlare. (växter, fiske och jägare). Sökandet efter föda innebar ett kringströvande och varje område kunde endast försörja ett litet antal människor.
Från förfäder till moderna människan • För 8 000 – 10 000 år sedan lärde sig människan odla. Möjligheten till försörjning ökade. Konsekvens av detta var att folkmängden ökade.
Från förfäder till moderna människan • Industrialismen och teknisk innovation har under de senaste 200 åren på nytt förändrat försörjningsmöjligheterna och bosättning. Jordens folkmängd ökar i allt snabbare takt. I vissa områden försörjer sig människan idag i en livsmiljö som skapats de senaste decennierna. I andra lever man som man gjort i tusentals år. Folkmängd, folktäthet, befolkningsförändringar och kultur varierar mellan olika områden beroende på vilken livsmiljö som erbjuds.
Höga berg som livsmiljö • Ex indianerna i Anderna. Hade en högt utvecklad kultur innan spanjorerna kom och erövrade områdena. De var skickliga väg- och brobyggare och hade en social och militär organisation. Idag arbetar många som lågavlönade bönder Storjordbruk som anlades under kolonialtiden.
Höga berg som livsmiljö • Andra äger små jordbruk där de odlar potatis och föder upp får. Allt sköts med enkla redskap och produktern går till det egna hemmet. Dåliga bostäder Undernäring är vanligt
Höga berg som livsmiljö • Har isolerat människor från varandra. Därigenom har traditionella levnadssätt bevarats. • Särskilda krav ställs för anpassning. Kraftigare lungor, fler röda blodkroppar än kustboende. • 15-20 grader kallare än kusten. • Den tunna luften innebär stora temperatur-skillnader mellan dag och natt. Varma dagar -> fruset vatten nattetid.
Jordens tätbefolkade bygder • Kartan visar var jordens befolkning bor. • Hälften av jordens befolkning lever på 5% av landytan. • 90% på knappt 20%. • Detta visar att möjligheten att försörja sig varierar.
Befolkningskarta Visar att vatten är viktigt för bosättning. Stora delar av jordens befolkning bor nära floder eller kustområden. Förutom vatten finns i sådana områden ofta gynnsamt klimat samt näringsrika jordarter som floderna fört med sig från bergen. Låglandsområden har länge varit attraktiva livsmiljöer.
Jordens största befolkningskoncentration • Östra Asien – Kina med något mer än 1/5-del av jordens människor. Huvuddelen lever på flodslätterna nära Stilla Havet. De flesta försörjer sig på jordbruk. • ¼ bor i städerna. • Södra Asien. Indien = Afrika och Sydamerika tillsammans.
Städer • Växte upp i områden där bördiga jordar varit attraktiva livsmiljöer. • Alla behövde inte syssla med att framställa livsmedel. Detta ledde till handel, administration och försvar. • I områden med gamla jordbrukskulturer finns idag många stora städer.
Handel • Har under det senaste seklet ökat i takt med industrialiseringen och förbättrade transporter. • Platser med bra förutsättningar för industriproduktion och handel har kunnat locka till sig människor för bosättning. • Många stora städer ligger idag där det var gynnsamt för transporter och handel – hamn.
Urbanisering • Inflyttning från landsbygd till städer har städerna vuxit hastigt. • Enligt FN:s beräkning (2000) bor hälften av befolkningen i städer. • Europa 7% av landarealen. 12% av befolkningen. • Tätbefolkat: södra Storbritannien, Ruhrområdet i Tyskland
Den obebodda jorden • 1/3 av jorden landyta saknar bofasta. Antarktis (istäcke) och Kina (torka). • De flesta länder har obebodda delar. Beror på torrt, kallt eller regnigt, där jordarna är näringsfattiga, topografin brant eller bergigt. Undantag finns.
Frågor • När, hur och varför bildades Birka? • När, hur och varför bildades Stockholm?