1 / 35

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009. Vattenprovtagning med teleskophämtare. Undersökningarna 2009. Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar. Innehåll.

mercer
Download Presentation

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Vattenprovtagning med teleskophämtare

  2. Undersökningarna 2009 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar

  3. Innehåll • Avrinningsområdet • Syretillstånd • Metaller • Väderförhållanden • Näringstillstånd • Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust • Växtplankton • Surhetstillstånd • Kiselalger • Organiskt material • Bottenfauna

  4. Avrinningsområde och punktkällor • Timsälven • Svartälven • Letälven-Gullspångsälven

  5. Markanvändning i avrinningsområdet

  6. Väderåret 2009 • Årsmedeltemperatur 6,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)

  7. Väderåret 2009 • Årsnederbörd 686 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)

  8. Vattenföring 2009

  9. Vattenföring 2009

  10. Vattenföring 2009

  11. Vattenföring 2009

  12. Ämnestransport Svartälven respektive Timsälven 1989-2009

  13. Arealspecifik kväveförlust 2009 • Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall

  14. Arealspecifik fosforförlust 2009 • Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark • Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling

  15. Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare

  16. Surhetstillstånd 2007-2009 (medel av min) • Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet • Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) • Vid 2009 års bottenfaunaunder-sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga sju lokaler i rinnande vatten

  17. Surhetstillstånd 1974-2009 Gullspångsälven (1005) • Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser

  18. Organiskt material2007-2009 (medel) • Huvudsakligen låga eller måttligt höga halter av organiskt material • Hög halt i Daglösens norra del • Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101)

  19. Organiskt material 1989-2009Timsälven (3001) • Ökande halter av organiskt material kan främst kopplas till ökande flöde

  20. Syretillstånd 2007-2009 (medel av min) • Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i Öjevettern • Syrefattigt tillstånd i Daglösens norra del och Östersjön • Svagt syretillstånd iBredreven, Lersjön,Ullvettern och Lonnen

  21. Syretillstånd 2009Öjevettern

  22. Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt höga blyhalter nedströms i april, augusti, oktober och december • Tydlig avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), liten för zink och molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse • Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde

  23. Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt hög zinkhalt i januari • Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt liten eller ingen avvikelse • Periodvis måttligt höga halter av bly och koppar även i Hovaån och Kilstabäcken • Hög kopparhalt i Kilstabäcken i februari

  24. Näringsstatus (fosfor)2007-2009 • Generellt hög eller god näringsstatus • Måttlig näringsstatus i Timsälven vid utloppet i Möckeln • Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk

  25. Näringstillstånd (fosfor) 1974-2009Gullspångsälven (1005) • Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel

  26. Näringstillstånd(kväve) 2007-2009 • Generellt måttligt höga kvävehalter • Låg halt i Östersjön • Mycket hög halt i Hovaån • Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars

  27. Näringstillstånd (kväve) 1974-2009Gullspångsälven (1005) • Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde

  28. Alger 2009 (klorofyll) • Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som måttligt hög i Bredreven och centrala Daglösen • Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt

  29. Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Aulocoseira cf. Alpigena (foto: Medins Biologi AB)

  30. Växtplankton 2009 • Både Möckeln och Lonnen bedömdes ha god näringsstatus • Den potentiellt besvärsbildande Gonyostomumsemen dominerade i båda sjöarna, men år 2009 var biomassan liten • Lonnen bedöms som mindre lämplig som dricksvattentäkt eftersom Gonyostomum med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Den kan även inverka negativt på badvattenkvaliteten genom att orsaka klåda hos känsliga personer • Andra typer av besvärsbildande alger, t.ex. potentiellt giftbildande blågrönalger (cyanobakterier) förekom bara i liten mängd

  31. Kiselalgen Eolimnia minima (foto: Amelie Jarlman)

  32. Kiselalger 2009 • Undersökningen av kiselalger påvisade hög status vid flertalet lokaler. • Älgälven nedströms fiskodling vid Sävenfors hade god status. • Kroppaälven nedströms fiskodling vid Gammalkroppa hade måttlig status. • I Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-index sämre på ned- ströms- jämfört med uppströmslokalen. Indexet visar påverkan av närings- ämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening. • Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Älgälven upp- ströms Sävenfors och Lungälven vid fiskodling.

  33. Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB)

  34. Bottenfauna 2009 • Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalerna i Svartälven uppströms Hällefors och Gullspångsälven. • Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Storforsälven upp- och nedströms Storfors. • Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalerna i Hovaån och Svartälven nedströms Hällefors. • I Svartälven nedströms Hällefors förekom olja i vattnet och bottensubstra- tet, vilket bl.a. kan vara orsaken till de mundelsskador på fjädermyggslarver som noterades 2006 och 2007. • I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. • Vid expertbedömningen var näringsstatusen måttlig i Öjevettern medan den var god eller hög vid övriga lokaler. I Öjevetterns och Daglösens norra del var det syrefattigt i bottenvattnet.

More Related