630 likes | 761 Views
Analys av drevprov. Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april 2010 Kjell Andersson Kjell.Andersson@hgen.slu.se. Vad är arvbarhet?. Vad är en s k korrelation?.
E N D
Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april 2010 Kjell Andersson Kjell.Andersson@hgen.slu.se
Vad är en s k korrelation? Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1. Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna. Korrelationen kan vara miljömässig. Kan vara gynnsam eller ogynnsam.
Drevprovsanalys 1980-1984Swenson, Andersson & Johansson, 1986 5 919 drevprov på drever • ca 2 000 startande hundar • efter 419 hanar Modell= kön, provår, provmånad, ålder, provnummer, antal syskon i kullen *Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i skall hörbarhet *Poängen ökade med ålder och erfarenhet
Arvbarheter och upprepning 1980-1984 Swenson, Andersson & Johansson
Analys av norska drevprov på stövareFrode Lingaas, 1995 • 10 915 drevprov totalt • 7 933 drevprov på fem stövarraser • 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1-dagsprov) • Många brister i data • I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår (1987….1994)
Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)
Analys av StövarePer-Erik Sundgren, Gentica Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0,50) Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0,50 resp. 0,25) Kulleffekt?
Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraser
Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultat
Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövare
Analys av drevprov på drever Delvis efter ett examensarbete av Cecilia Laven med Nils Lundeheim och Kjell Andersson som handledare
Material Drever 1992-2006 • 13 146 drevprov • 12 137 med komplett egenskapsbedömning • 4 049 prövade hundar varav • 5 139 prov för hanar (39%) • 8 022 prov för tikar (61%) • 27 556 drev
Antal genomförda drevprov mellan åren 1992-2006
Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen
Modell för bearbetningen • μ = totalmedelvärdet • år = fix effekt av provår(1992, …2006) • mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober, november, december, januari-februari) • kön = fix effekt av kön ( hane, tik) • ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället (1, …7) • djur = effekt av hunden (upprepning inom individ) • prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer) • djur = genetisk effekt av individen • e = fel (slump)
Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008),
Slutsatser • För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas • Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas • Priser och krav på tider påverkar bedömningen • Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?
Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden? • Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål? • Vad är det som behöver förbättras? • Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt? • Kan vi utnyttja den information som vi har bättre? • Vad kan genteknik bidra med i våra raser?