Analys av drevprov

1. Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Kjell Andersson Kjell.andersson@hgen.slu.se

4. Vad är arvbarhet?

5. Vad är en s k korrelation? Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1. Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna. Korrelationen kan vara miljömässig. Kan vara gynnsam eller ogynnsam.

7. Drevprovsanalys 1980-1984Swenson, Andersson & Johansson, 1986 5 919 drevprov på drever • ca 2 000 startande hundar • efter 419 hanar Modell= kön, provår, provmånad, ålder, provnummer, antal syskon i kullen *Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i skall hörbarhet *Poängen ökade med ålder och erfarenhet

8. Arvbarheter och upprepning 1980-1984 Swenson, Andersson & Johansson

9. Analys av norska drevprov på stövareFrode Lingaas, 1995 • 10 915 drevprov totalt • 7 933 drevprov på fem stövarraser • 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1-dagsprov) • Många brister i data • I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår (1987….1994)

10. Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)

11. Analys av StövarePer-Erik Sundgren, Gentica Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0,50) Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0,50 resp. 0,25) Kulleffekt?

12. Tabell 1. Drevprov hare ÖKL, antal analyserad prov

13. Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraser

14. Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultat

15. Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövare

16. Analys av drevprov på drever Delvis efter ett examensarbete av Cecilia Laven med Nils Lundeheim och Kjell Andersson som handledare

28. Material Drever 1992-2006 • 13 146 drevprov • 12 137 med komplett egenskapsbedömning • 4 049 prövade hundar varav • 5 139 prov för hanar (39%) • 8 022 prov för tikar (61%) • 27 556 drev

29. Antal genomförda drevprov mellan åren 1992-2006

30. Antal hundar som drivit de olika djurslagen i olika drev

31. Medeldrevtider i minuter för respektive djurslag

32. Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen

33. Modell för bearbetningen • μ = totalmedelvärdet • år = fix effekt av provår(1992, …2006) • mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober, november, december, januari-februari) • kön = fix effekt av kön ( hane, tik) • ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället (1, …7) • djur = effekt av hunden (upprepning inom individ) • prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer) • djur = genetisk effekt av individen • e = fel (slump)

34. Antal hundar som startat drevprov i respektive månad.

35. Frekvensfördelning av hundarnas ålder vid provtillfället.

36. Könsskillnader

37. Effekt av ålder på egenskapspoäng och total drevtid

38. Upprepning från prov till prov och arvbarheter 2008

39. Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008),

43. Slutsatser • För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas • Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas • Priser och krav på tider påverkar bedömningen • Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?

44. Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden? • Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål? • Vad är det som behöver förbättras? • Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt? • Kan vi utnyttja den information som vi har bättre? • Vad kan genteknik bidra med i våra raser?

46. Hundens genkarta • Hela genomet kartlagt • Vad kan vi få hjälp med? • Snart kan man undersöka 200 000 punktmutationer (50 000 idag) • Lungödem en viktig fråga för flera raser • 20-100 individer som är sjuka och lika många friska krävs (blodprov) • Flera raser en fördel för att nå slutmålet

47. Diskussion med frågor • Vad kan vi dra för slutsatser på kort och lång sikt? • Vilka visioner har olika klubbar? • Hur ser framtiden ut genetiskt för de drivande hundraserna? • Kan vi samverka för att bevara drevjakten på längre sikt? • Nordisk samordning är det möjligt?

48. Samverkan med SKK om in- och utrapportering av drevprovsdata • Kan vi standardisera inrapporteringen? • Vad vill olika klubbar få ut av dessa data på sikt (sammanställningar, index)? • Kan vi samordna oss för att få tyngd i våra önskemål? • Finns det andra alternativ? • Hur går vi vidare?

49. Mina tankar inför träffen med drivande hundklubbar 23 januari 2010: • Skalan bör vara 1-6 men att graverande fel läggs utanför vilket innebär att hunden är utslagen från att bedömas. Problemet är ju hur man skall handskas med det i avelsvärdering av föräldrarna och andra släktingar för själv skall givetvis inte en sådan individ användas i avel. • Egenskaper: Målsättningen har varit att minska antalet egenskaper utan att någon skall känna att väsentliga uppgifter går förlorade. Tanken är givetvis att indata till SKK skall föja samma mall för att de skall åta sig att utveckla detta. Vad vi kan få för utdata är ett särskilt kapitel. sannolikt måste vi själva på något sätt sammanställa efter att vi fått rådata från SKK. Idealet är att de har ett verktyg där vi kan variera utdata som vi vill men detta är en diskussion med SKK. Jag har förstått att det finns hur mycket önskemål som helst så det gäller att ligga på.

50. Sök/upptag(slagarbete) (med koder för för kort och för långt sök) Motiv för en egenskap: Arvbarheten speciellt för upptag är låg och egenskaperna är svåra att skilja åt. Poängskalan kombineras från nuvarande beskrivningar. Skallgivning på slag Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika t o m inom ras beroende på djurslag. Skalan sätts  från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).