Kapitel 12: Analys av faktormarknaderna: arbete

1. Kapitel 12:Analys av faktormarknaderna: arbete David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

2. Några viktiga frågor • Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? • Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare i Indien? • Varför klarar inte marknadsekonomier av att erbjuda jobb åt alla medborgare som vill arbeta? • Varför används olika produktionsmetoder i olika länder?

3. Efterfrågan på arbete • Härledd efterfrågan: • efterfrågan på en produktionsfaktor är härledd ur efterfrågan på den output som produceras av denna produktionsfaktor. • Utjämnande löneskillnader • den monetära kompensationen för skill-naderna i icke-monetära karakteristika för samma jobb i olika branscher • så arbetare har inga incitament att röra sig mellan branscher.

4. Efterfrågan på prod.faktorer på lång sikt • Den optimala mixen av kapital och arbete beror på dessa faktorers relativa priser • Detta hjälper att förklara varför mera arbetsintensiva produktionsmetoder tillämpas i vissa länder där tillgången till arbetskraft är relativt riklig. • En förändring i priset på en faktor har både output- och substitutionseffekter • En högre lönenivå leder till • substitution i riktning mot kapitalintensivare tekniker • men leder också till lägre total output

5. Pris 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Fysisk gränsprodukt (MPP) och värdet av gränsprodukten (MVPL) Antal Output arbetare totalt 1 10 2 19 3 27 4 34 5 40 6 45 7 49 8 52 9 54 10 55 Lön/ Totala vecka löner 550 550 550 1100 550 1650 550 2200 550 2750 550 3300 550 3850 550 4400 550 4950 550 5500 Totala intäkter MPP Vinst MVPL 900 800 700 600 500 400 300 200 100 1000 1900 2700 3400 4000 4500 4900 5200 5400 5500 450 800 1050 1200 1250 1200 1050 800 450 0 9 8 7 6 5 4 3 2 1 > > > > > > >> >

6. MVPL W ● MVPL

7. Lön, MVPL W0 MVPL Anställning Efterfrågan på arbete på kort sikt Värdet av arbetets gränsprodukt är intäkten av den output som producerats av en extra arbetare • Under fullständig konkurrens, med avtagande gräns-produktivitet: • företaget maximerar vinsten när gräns-kostnaden för att anställa en extra arbetare är lika med MVPL...

8. …detta inträffar vid E där lönen = MVPL. Sysselsättningen är L*. Lön, MVPL E W0 MVPL L* Anställning Efterfrågan på arbete på kort sikt Vid < L*, ökar extra anställning intäkterna mera än kostna- för arbete. Vid > L*, gäller det motsatta. Detta beslut är förenligt med MR = SMC regeln för vinstmaximering under fullständig konkurrens.

9. Monopol och monopsoni på arbetsmarknaden • Ett företag kan ha en MONOPOL-ställning på marknaden för sin produkt • och möter en nedåtlutande efterfrågekurva • så gränsintäkten (MRPL) som erhålls från en ökad output är mindre än MVPL • då företaget måste sänka priset för att sälja mera. • Ett företag kan möta MONOPSON-ställning på sin insatsmarknad • vilket ger en uppåtlutande utbudskurva för insatserna • så gränskostnaden för arbete stiger med ökad sysselsättning

10. Vid fullständig konkurrens, sätter ett företag MVPL = W0 och anställer L1 arbetare € När företaget möter en nedåtlutande efterfråge- kurva för sin produkt, sätter företaget MRPL = W0 och anställer L3 arbetare W0 MVPL MRPL L1 L3 Anställning Monopol och monopson (2)

11. En monopsonist inser att ökad anställning bjuder upp lönerna för redan anställda arbetare, så MCL visar gränskostnaden för en extra arbetare € MCL W0 När monopsonisten möter ett givet varu- pris, sätter han MCL = MVPL och anställer L2 arbetare. MVPL MRPL L1 L3 L2 Anställning Monopol och monopson (3)

12. För en monopsonist som också möter en nedåt- lutande efterfrågekurva för produkten, sätts MCL lika med MRPL för att anställa L4 arbetare. € MCL W0 MVPL MRPL L1 L4 L3 L2 Anställning Monopol och monopson (4) Både monopol- och monopsonställning tenderar att minska företagets efterfrågan på arbete.

13. Utbud av arbete • ARBETSKRAFTEN: • alla individer som arbetar eller söker arbete • Utbudet av arbete • reallönen bestämmer hur många timmar arbete en individ bjuder ut • individens attityd till fritid och inkomst betämmer om fler eller färre arbetstimmar erbjuds vid en högre reallönenivå.

14. SS2 För arbetsutbudskurvan SS1, leder en ökning i real- lönen till ett ökat arbets- utbud. SS1 Reallönen För SS2, däremot kommer en punkt där en högre lön leder till färre utbjudna arbets- timmar: arbetsutbudet är bakåt- böjt. Utbjudna arbetstimmar Individens utbud av arbete

15. Det aggregerade arbetsutbudet • Om vi betraktar ekonomin som helhet eller en hel bransch • uppmuntrar en högre reallön också till en högre participationsgrad • så arbetsutbudet tenderar att vara uppåtlutande

16. DL SL Lön W0 DL SL L0 Mängd arbete Arbetsmarknadsjämvikt för en bransch • Branschens utbudskurva SLSL lutar uppåt • högre löner krävs för att locka arbetare till branschen • För en given efter-frågekurva för outputen, lutar branschens efterfrågekurva för arbete DL nedåt Jämvikten är W0, L0.

17. DL SL en minskning i efterfrågan förskjuter efterfrågan för produkten och därmed också den härledda efterfrågan för arbete till D'L D'L Lön W0 W1 Den nya jämvikten ligger vid W1, L1. DL SL D'L L1 L0 Mängd arbete En förskjutning i produkt- efterfrågan Jämvikt till en början

18. S'L DL SL Lön W2 W0 så branschens utbudskurva förskjuts till vänster – S'L DL SL Den nya jämvikten ligger vid W2, L2. L2 L0 Mängd arbete En löneförändring i en annan bransch Vi startar igen från jämvikt En ökning i lönerna i en annan bransch lockar till sig arbetare,

19. Transferinkomster och ekonomisk ränta • Transferinkomster • den minimiersättning som krävs för att få en produktionsfaktor att arbeta i ett bestämt jobb. • Ekonomisk ränta • den extra ersättning som en faktor erhåller utöver den transferinkomst som krävs för att få denna faktor att erbjuda sina tjänster i den användningen.

20. Om arbetarna endast fick transferinkomsterna, skulle branschen endast behöva betala AEL0 i löner. Men om man måste betala alla arbetare den högsta lön som behövs för att locka den marginella arbetaren till branschen (W0), då kommer arbetarna som helhet att erhålla en ekonomisk ränta på 0AEW0. Transferinkomster och ekonomisk ränta (2) På arbetsmarknaden är jämvikten vid W0, L0, D SS Lön E W0 D A 0 A L0 Mängd

21. Kostnadsminimering • En ISOKVANT • visar de olika minimimängderna av inputs som behövs för att producera en given outputnivå • En ISOCOST-kurva • visar de olika input- kombinationer som har samma totalkostnader, givet relativa faktorpriser. Arbete L0 A I'' I' I KA Kapital