Funktionshinder, funktionsnedsättning och IT Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se

1. Funktionshinder, funktionsnedsättning och IT Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08-555 770 78

2. eller…

3. Varför behöver vi egentligen lärplattformar? Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08-555 770 78

4. En kort utvikning om det här med handikappolitik…

5. Handikappolitikens olika faser • Förr • Fokus på att det är fel på personen. Exkluderande synsätt • Individer sätts på institutioner. I skolan skickar vi elever till specialskolor och elever lärarna inte kan hantera hamnar i OBS-klassen. • Få personer med funktionsnedsättning syns i samhället. Synsättet finns delvis kvar långt in på 70-80 talet. • Idag • Idén är att alla ska integreras i samhället. Inkluderande synsätt • Vi ska kunna växa upp, utbilda oss och arbeta precis som alla andra även om vi har en funktionsnedsättning. • Klyftorna är fortfarande stora. Grundskola och gymnasium misslyckas fortfarande i hög utsträckning. Högskolan lyckas bättre. • Imorgon • Allt större fokus på att detta är en grundläggande mänsklig rättighet. • Bristande tillgänglighet blir en grund för diskriminering. Och därmed en grund för sanktioner mot den som kränker denna rättighet.

6. Vad menar vi med funktionsnedsättning?

7. Läsa och skriva Se Tala Förstå Höra Komma ihåg Överkänslighet och störningar Smärta och trötthet Social interaktion Motorik, rörelse

8. Tillgänglighet – 3 delar • Teknik: • Hur vi bygger och utformar • Pedagogik: • Hur det blir begripligt, logiskt och förutsägbart • Språk: • Hur innehållet är formulerat

9. Vad ska en lärplattform klara av? • Olika användare • Elever/studenter • Föräldrar • Lärare/pedagoger • Administratörer • Inbjudna föreläsare • Producenter • I alla dessa grupper kan det finnas individer med funktionsnedsättning • Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna: • Logga in och ut. • Skapa innehåll, lägga upp material. • Ta del av innehåll, delta i undervisning. • Leda arbetet, vara lärare/pedagog. • Administrera plattformen, hantera användare och andra resurser. • Kommunicera och diskutera- Möjliggöra samarbete och utbyte av tankar. • Planera och reflektera. • Tester och examination, deltagarna ska kunna visa vad de kan.

11. Anpassning och flexibilitet • Även om du skapar ett gränssnitt som är väldigt bra så finns det alltid vissa som har behov av att göra en individuell anpassning. • Blockera aldrig användarens möjlighet att ställa in sin egen webbläsare. • Överväg om det behövs inbyggda anpassningsmöjligheter i plattformen som kan styras av att användaren skapar en personlig profil. • Överväg om det kan behövas alternativa presentationsgränssnitt. Kanske ska det gå att växla mellan gränssnitt • där text är huvudsaklig informationsbärare • där bild och talad svenska är huvudsaklig informationsbärare

12. Skapa avancerade deltagarprofiler

13. Alternativa presentationssätt • För att ge stöd för olika användare krävs det ibland att information visas på ett eller flera alternativa sätt: • Punktskrift • Förstorad text • Lättläst • Talbok/inläsningar • Lyssna • Relief/Svällpapp • Syntolkning • Textremsa

14. Hjälpmedel • För vissa deltagare är personliga hjälpmedel en förutsättning för deltagande. • Lärplattformen får inte hindra de användare som behöver använda hjälpmedel. • Vanliga hjälpmedel är: • Program som läser upp text • Program som förstorar allt innehåll • Skärmläsarprogram, talsyntes och punktskriftsdisplay • Program som kontrollerar stavning och försöker gissa vad du håller på att skriva • Alternativa sätt att styra datorn, till exempel ögonstyrning och talstyrning • Vad är ett hjälpmedel? • Ett hjälpmedel kan vara: • En pryl, ett föremål, en hårdvara • Ett system, en programvara eller en tjänst. • Något som fungerar via dator, mobiltelefon, fast telefon, TV

15. Tekniska bastekniker • För att ge ett bra stöd för alla användare kommer framtida plattformar att behöva hantera ett antal bastekniker: • Talsynteser • Taligenkänning • Tal till textkonvertering • Text till talkonvertering(till exempel Talande Webb) • Automatiska översättningar (till exempel Google Translate) • Omgivningskontroll • Teknik för att komma ihåg

16. Olika tolk- och förmedlingstjänster • När en eller flera individer inte kan använda ordinarie kanaler för kommunikation ska det vara möjligt att ansluta externa system för tolkar och ”ombud”. • Teletal • Bildtelefoni på nätet • Texttelefoni • Personligt ombud • Totalkonversation • Alla medverkande i en kommunikation väljer det sätt att kommunicera som de själva föredrar. • Man kan sända på ett sätt och ta emot på ett annat. • Exempel • En blind person tar emot information via talsyntes och punktdislplay men skickar information via tangentbord eller tal. • En döv person får all talad konversation teckentolkad men läser all skriftlig själv. Skriver inlägg via tangentbord.

17. Alternativa kommunikationsmetoder • Teckenspråk • Tecken som stöd • Bliss • Pictogram • Pektavlor Exempel på Pictogram. Exempel på Bliss Pektavla http://www.teckenkurs.nu Datorn är min penna bra. Exempel på Bliss. Exempel på Widget

18. Vad jag inte riktigt fattar… • Varför behövs egentligen särskilda lärplattformar? • Varför är de plattformar som finns så dåliga? Och varför utvecklas de så långsamt? • Varför är vi inte mer bekymrade över att det nästan inte är någon aktivitet i dessa plattformar? • Varför tar ingen användarnas missnöje på allvar? • Facebook, MSN och liknande är mer tillgängliga och bättre på att inkludera användare med funktionsnedsättning än de plattformar som skolorna erbjuder. • Hur kan ni betala för detta? Varför byter ni inte? Varför ställer ni inte krav på utveckling?

19. Så här ser det ut när jag tvingar min son att logga in på skolwebben. ”Vad ska jag göra där, den suger…”

20. Så här ser det ut när jag själv försöker logga in som förälder med mitt e-leg. Jag har försökt flera gånger. Det har aldrig fungerat. Jag förstår inte felmeddelandet. Jag förstår inte ens förklaringen till felmeddelandet. Varför kan inte felmeddelandena se ut så här?

21. Facebook, MSN, Youtube… Det är dessa miljöer som sätter standarden för hur det ska fungera.

22. Skolans SYO finns på Facebook. Men hon finns inte på skolwebben…

23. Min son letar ofta på någon via sina spelplattformar för att få hjälp med läxor eller skolarbetet. Han har blivit grym på att prata och skriva på engelska. En gång när temat i skolan var arabiska letade han på en kille i Förenade Arabemiraten som just skulle ut i öknen och campa med sin pappa. De är med i samma guild och har haft kontakt i flera år… På skolwebben finns det aldrig någon att prata med.

24. Pensionärerna ligger före. Deras plattform klarar fler tillgänglighetskrav än skolornas system. De använder ett vanligt publiceringssystem med community-funktionalitet.

25. Så frågan kvarstår… I början av 2000-talet användes så kallade lärplattformar. Skolorna satsade mycket pengar på dessa men då varken elever, föräldrar eller lärare riktigt fattade grejen så övergavs de snart…

26. Fördjupning

27. Läsa och skriva • Lässvårigheter kan bero på flera saker. • Dyslexi är en vanlig orsak. Då har man svårt att avkoda bokstäverna. • Det har inget med begåvning att göra. Många entreprenörer, chefer, författare och andra personer som är kreativa och verbalt framstående har dyslexi. • Afasi är en orsak till att vuxna tappar sin läsförmåga helt eller delvis. • Andra orsaker: • Dålig skolgång • Svenska som andra eller tredje språk • Text med för hög svårighetsgrad • Hjärnskador och sjukdomar i hjärnan • Neurologiska och reumatiska sjukdomar • Begåvningshandikapp • Fakta • 25 % vuxna har problem med att läsa. • 4-5 % har dyslexi. • Varje år drabbas 12 000 personer av afasi. En tredjedel av dessa är i yrkesverksam ålder. Tillbaka

28. Förstå • Utvecklingsstörning innebär att en person har en begränsad förmåga att förstå. Nedsättningen kan vara lindrig, måttlig eller svår. • Låg begåvning. Utan att definieras som utvecklingsstörda finns det personer som har låg begåvning. Ett sätt att försöka mäta detta är IQ. • Bristande kunskaper eller ovana vid ett visst sammanhang kan också skapa problem att förstå. • Andra orsaker: • Dålig skolgång • Stress, trötthet och mediciner • Hjärnskador och sjukdomar i hjärnan • Drogmissbruk • Fakta • Cirka 0,5 % har diagnos utvecklingsstörning, vilket är 37 000 personer. • 6-7 % av befolkningen har låg begåvning. • 2 % har mycket låg begåvning. Tillbaka

29. Se • Synskada kan antingen innebära att man ser dåligt eller inte ser alls (är blind). Man kan se dåligt på väldigt många olika sätt. Suddighet, avgränsat synfält, problem med färgseende är vanliga problem. • Det finns många olika typer av synskador. • När vi åldras börjar vi se sämre. • Andra orsaker • Smärta • Medicinering • Dåliga ljusförhållanden • För långt avstånd, för liten text, dåliga kontraster • Fakta • Det finns cirka 120 000 synskadade. • Cirka 2-3 000 kan inte tillgodogöra sig en dagstidning. • 1 500 läser punktskrift. • Alla över 80 behöver läsglasögon. • Några procent av befolkningen är färgblinda. Tillbaka

30. Höra • Hörselskada kan antingen innebära att man hör dåligt eller inte hör alls (är döv). • Hörselskada kan antingen vara att man hör dåligt eller är överkänslig för ljud. • Tinnitus är en speciell form av hörselskada där ljud uppstår i hjärnan utan att det finns någon yttre ljudkälla. • När vi blir äldre får många av oss gradvis sämre förmåga att höra. • Andra orsaker: • Buller och högljudd omgivning • Dålig akustik • För långt avstånd, för lågt ljud, för högt bakgrundsljud • Fakta • 1,3 miljoner hör dåligt. Mer än hälften av dessa är under 65år. • 50-60 % behöver hör-apparat. Men bara 367 000 har en apparat. • Drygt 30 000 personer behärskar teckenspråk. • 10 000 är barndomsdöva. Det föds 70 döva barn om året. • Döva ser sig själva som en språklig minoritetsgrupp. Tillbaka

31. Tala • Talskador är ett samlingsnamn för att beskriva att man kan ha problem med att tala. Orsaken till en talskada kan variera. • Talskadan är ofta en del av ett mer komplext problem. Många talskadade har därför ytterligare funktionsnedsättningar. • Många talskadade upplever att de får ett mycket dåligt bemötande av personer de inte känner och när de vänder sig till myndigheter. • Andra orsaker: • Olyckor och sjukdomar • Medicinering och trötthet • Drogmissbruk • Dialekt och brytning • Fakta • Det finns cirka 40 000 talskadade. • 70 000 stammar. • 1-2 % av alla barn drabbas av en grav språkstörning. Tillbaka

32. Komma ihåg - koncentrationsförmåga • Neuropsykiatriska problem, till exempel adhd, kan påverka en persons förmåga att komma ihåg saker eller att koncentrera sig. • Många funktionsnedsättningar och sjukdomar ger dessa problem som en bieffekt. • Psykiska sjukdomar påverkar ofta dessa förmågor på ett negativt sätt. • Demens leder till gradvist ökade problem. • Andra orsaker: • Smärta och trötthet • Dålig sömn • Medicinering • Stress • Fakta • Det går inte att uppskatta hur många som lever med dessa problem men för många är detta ett dagligt bekymmer. Tillbaka

33. Smärta och trötthet • Det finns många olika diagnoser och sjukdomar som ger smärta och trötthet. • Man skiljer på kronisk smärta och trötthet och sådan som är övergående. • Reumatiska sjukdomar, neurologiska sjukdomar och mag- och tarmsjukdomar är några exempel där problemen kan komma och gå i så kallade skov. • Andra orsaker: • Medicinering • Olyckor och sjukdomar • Stress • Fakta • Det går inte att uppskatta hur många som lever med dessa problem men för många är detta ett dagligt bekymmer. Tillbaka

34. Motorik och rörelse • Rörelsehindrade är den största gruppen enligt SCBs statistik över personer med funktionsnedsättningar. • Man skiljer mellan medfödda och förvärvade hinder. • Här finns många olika typer av problem, från helt eller delvis förlamade personer till personer som har darrningar eller är greppsvaga. • Vanliga diagnoser: • Reumatism • Ryggmärgsskador • CP-skada • Bråck och förslitningar • Fakta • ”problem i rörelse-organen” är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. • Över en miljon reumatiker i Sverige – men många dör utan diagnos. Tillbaka

35. Överkänslighet och störningar • Det finns många typer av överkänslighet. Allergier är den vanligaste orsaken. Men man kan också utveckla en överkänslighet utan att det är en allergi. • Störningar kan uppstå när kroppen inte fungerar normalt. Diabetes och Epilepsi är två exempel. • Störningar kan också har en grund i psykiska problem. Anorexia och Bulimi är två exempel. • Andra orsaker: • Elektromagnetiska fält och strålning • Överkänslighet för köld, hetta och buller • Mag- och tarmsjukdomar • Fakta • På arbetsplatser skapar starka dofter från parfymer och deodoranter problem. • Synskadades Riksförbund och Astma och Allergi-förbundet har kommit överens om hur man ska hantera ledarhundar. • Personer med dessa problem behöver ofta kunna gå undan och vila eller ta mediciner. • 1/3 av alla barn har någon form av allergi. Tillbaka

36. Social interaktion • Psykiska problem leder ibland till att en person får svårt att fungera i samspelet med andra. Problembilden är väldigt skiftande. • Beteendestörningar ingår ofta som en del av en diagnos. Exempel: omotiverad aggressivitet, tics, fobier. • Neuropsykiatriska problem som till exempel autism leder ofta till problem i den sociala interaktionen • Vanliga orsaker: • Depression och nedstämdhet • Bipolär sjukdom, hypomani • Neuropsykiatriska sjukdomar • Hjärnskador på grund av olyckor • Drogmissbruk • Psykoser och vanföreställningar • Fakta • 52 000 personer behandlas på psykisk slutenvård varje år. • 20-40 % av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa. • 5-10 % uppskattas behöva behandling men bara 3-4 % söker sådan. Även kulturella olikheter kan skapa problem med social interaktion. Tillbaka