370 likes | 523 Views
Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan i Norrbotten. Utbildning landstingsfullmäktige 2011-04-13 Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg. Utvecklingen av medellivslängden från födelsen 1991- 2010, 5-årsperioder, Norrbotten och riket. Källa: SCB. KVINNOR.
E N D
Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan i Norrbotten. Utbildning landstingsfullmäktige 2011-04-13 Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg
Utvecklingen av medellivslängden från födelsen 1991- 2010, 5-årsperioder, Norrbotten och riket Källa: SCB
KVINNOR MÄN Medellivslängden från födelsen perioden 2006-2010 Män riket: 79,1 år Norrbotten 78,2 år Kvinnor riket: 83,2 år Norrbotten 82,7 år
Dödligheten i Norrbotten i förhållande till riksgenomsnittet 2009Mått: åldersstandardiserade dödstal Källa: Socialstyrelsen Dödsorsaker 2009
Incidens i akut hjärtinfarkt, åldrarna 20 – 74 år Norrbotten och riket, 1990 - 2008 Källa: Socialstyrelsen, Hjärtinfarktregsitret
Incidens i cancer, alla oavsett tumörtyp, åldrarna 20 – 74 år Norrbotten och riket, 1990 - 2009
KVINNOR MÄN Andel i procent Bra/ganska bra självrapporterat hälsotillstånd, år 2010
De flesta mår oftast ganska eller mycket bra, men flickorna något mindre ofta än pojkarna i gymnasiet.
Andel med svår värk i rörelseorganen, Norrbotten och riket, år 2010 Källa: Hälsa på lika villkor?
Äter medicin mot högt blodtryck, Norrbotten åren 2006 och 2010, egna uppgifter
Överviktiga eller feta, utveckling över fyra läsår visar inga större tecken på förbättringar.
Pojkar åk 7 Flickor åk 7 Flickor Gy 1 Pojkar Gy 1 Överviktiga eller feta, läsåren 2006/07 – 2009/10
”Livsviktigt” : en långsiktig satsning i samverkan med kommuner - för att förebygga övervikt och fetma i Norrbotten • Pilotkommuner Gällivare och Piteå • 2010-2012, därefter hela länet • Hälsoorientering av hälso- och sjukvården • Lokalsamhällets aktörer och kommunens folkhälsoråd • Lärandeseminarium • Bygga nytt sätt att arbeta
Några av de färdigutbildade hälsokoordinatorerna Landstingstidningen nr 1, 2011
Skalan upp till 30 procent Sitter mest stilla på fritiden. Promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt högst 2 timmar i veckan.
Allt färre skolelever motionerar/ idrottar på sin fritid Minst 3 gånger i veckan Mindre än 1 gång i veckan
Allt fler äter sällan frukost Frukost högst två skoldagar i veckan, fyra senaste läsåren
KVINNOR MÄN Röker varje dag i befolkningen 16- 84 år- karta
Andel med riskabla alkoholvanor, Norrbotten åren 2010 och 2006
Ofta eller alltid ledsen eller nedstämd senaste tre månaderna,fyra senaste läsåren.
HIV/STI Arenor vi använder för kommunikation av fakta om sexuellt överförbara infektioneroch för att påverka beteende Samarbetsprojektinformation från ungdomsmott Skola, universitet(militären) Hälso- och sjukvård Person-personUtbildning av personal Väntrum Fritid Bidrag Kampanjer (reklam, film, internet, affischer)bidrag till organisationer och deras projekt
Dåligt hälsotillstånd Svår värk Diabetes Skillnader mellan män och kvinnoroch åldrar Hälsobesvär bland kvinnor och män
Skillnader mellansamhälls- grupper Andel med gott hälsotillstånd i olika grupper, Norrbotten år 2010
Män Kvinnor Andel som har nedsatt välbefinnande, Norrbotten, år 2010. Urval 20 – 64 år Skillnader mellan olika livs-situationer Skala upp till 40 %
Summerat barn och ungdomar Mycket att glädjas åt • De allra flesta mår bra, sover bra, har någon vuxen att prata medom det som är viktigt, och trivs för det mesta bra i skolan. På samma gång ser vi en fortsatt utveckling av ohälsosamma levnadsvanor som kan få negativa konsekvenser för hälsoutvecklingen • Sämre motionsvanor, oavsett kön • Sämre frukost- och lunchvanor, oavsett kön • Ju sämre frukostvanor, desto sämre koncentrationsförmåga i skolan • Allt fler flickor sitter länge framför datorn
Forts. Summerat barn och ungdom • Vissa positiva tecken • Pojkarna i gymnasiet tycks ha börjat dra ned på sin läskkonsumtion,Vilket blir nästa steg i en ökad medvetenhet? Hur ska vi nå dit? • Livsviktigt är en satsning i samverkan mellan landstinget och Piteå och Gällivare som pilotkommuner, för att förebygga övervikt och fetma i Norrbotten. • Inga förbättringar avseende psykisk hälsa
Summerat vuxna och äldre • Positiva trender • Norrbottningarna tycker sig ha bättre självskattad hälsa än för fyra år sedan. • Besvär med värk i rörelseorganen bland norrbottningarna har minskat i förhållande till tidigare men är fortfarande vanligare i länet än genomsnittet för riket. • Tandhälsan är bättre än för fyra år sedan. • Norrbottningarna känner sig mindre stressade och har bättre välbefinnande än genomsnittsvensken. • Rökning fortsätter att minska och minskar inom alla samhällsgrupper.
Forts. Summerat vuxna och äldre • Oförändrade eller negativa trender • Ingen påtaglig förändring i positiv riktning när det gäller förekomst av hjärt- och kärlbesvär. • Förekomsten av övervikt eller fetma är fortfarande hög och har inte minskat under de senaste fyra åren. • Gruppen unga män visar fler negativa tecken. Fler mår psykiskt sämre än för fyra år sedan (välbefinnande, stress, ängslan) och fler har övervikt. • Trots en förbättring har fortfarande en av fyra unga kvinnor nedsatt välbefinnande. • Alkoholvanorna bland unga vuxna oförändrade. Unga kvinnor har samma alkoholmönster som jämnåriga män. • Den ojämnlika hälsan har blivit mer påtaglig genom möjligheten att se med Norrbottensperspektiv.
Läs mer om folkhälsan i Norrbotten på www.nll.se/folkhalsa