1 / 22

Foto: Hans Karlsson

Energiledningssystem ISO 50 001 - Varför? - Vad är energiledningssystem - Erfarenheter från Vattenfall Värme Uppsala Anna Karlsson, miljöspecialist. Foto: Hans Karlsson. Vad är energiledningssystem?.

odette
Download Presentation

Foto: Hans Karlsson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Energiledningssystem ISO 50 001- Varför?- Vad är energiledningssystem- Erfarenheter från Vattenfall Värme UppsalaAnna Karlsson, miljöspecialist Foto: Hans Karlsson

  2. Vad är energiledningssystem? • En standard (ISO 50 001) för hur en verksamhet (pappersbruk, värmeverk, fastighetsägare etc) arbetar med energieffektivisering: • Energikartläggning / hur används energin? • Regelbundna uppföljningar • Förbättringsarbete och mål • Utbildning och kompetens • Energibedömningar av nya projekt (LCC) • osv • Jämför med miljöledningssystem • Arbetssätt för ständiga förbättringar av energianvändningen Energi är ofta betydande miljöaspekter

  3. Varför energiledning? Smart ? + Energi är ofta en betydande miljöaspekt + Energieffektivisering kan vara lönsamt Dumt ? - Eftersom det är dyrt med energi (el, värme, transporter) gör vi redan de effektiviseringar som är lönsamma - Energibesparingar är inte ett mål utan ett medel (lägre CO2 kan nås genom ”grön el” osv)

  4. Energiledningssystem är här för att stanna • EU:s energieffektiviseringsdirektiv förordar energiledningssystem för större företag (250 personer / 50 M Euro) • Förslaget till svensk implementering som kom den 7 juni: genomför energikartläggning senast 5 dec 2015 och sedan vart fjärde år:

  5. ISO 50 001 – vad krävs? • Definiera omfattningen (vad ska med?) • Ledningens representant • Energipolicy • Energikartläggning + nyckeltal för energiprestanda • Energimål med handlingsplaner • Kompetens, kommunikation, dokumentation • ”Verksamhetsstyrning”: • Drift • Underhåll • Projekt, ex LCC • Övervakning och mätning • Interna energirevisioner • Avvikelsehantering • Ledningens genomgång + system för att fånga upp förslag från verksamheten t ex förslagslåda / idekommitté etc

  6. 35 GWh Fjärrkyla 1 400 GWh Fjärrvärme 90 GWh Ånga Restprodukter/ konstruktionsmaterial Förbränningstjänst 270 GWh El Vattenfall Värme Uppsala – energiomvandling Distributionsnät och anläggningar i Uppsala, Knivsta och Storvreta

  7. Vattenfall Värme Uppsala – mer än bara värme 9 av 10 bostäder och lokaler har fjärrvärme i Uppsala

  8. Hela energibilden, Värme Uppsala… Knivstaverket: 44 GWh fjärrvärme Storvreta: 14 GWh fjärrvärme 8

  9. Energiflöden för Knivstaverket Ser ni evighetsmaskinen?

  10. AFA

  11. Införa energiledningssystem enligt ISO 50 001 • Genomföra energikartläggning av anläggningar och distributionsnät i Uppsala, Knivsta och Storvreta. • Dokumenteras och görs uppföljningsbara. • Komplettera befintligt SHM-ledningssystem • Projekt (energibedömning) • Underhåll (ex regelbunden översyn tryckluft) • Drift (ex vilka pumpar/fläktar som ska köras när) • Identifiera behov av kompletterande mätutrustning • Utbildning av berörd personal Projektet omfattade inte kontor, transporter eller kundanläggningar

  12. Metodiken vi tog fram • Ta fram en tillräckligt översiktlig beskrivning av anläggningen (blockschema) • Eltillförsel • ofta bara en mätare in till området, trots många olika anläggningar • Elanvändning, främst elmotorer – från inventering till slutsatser • Underhållssystemets lista på elmotorer t ex > 10 kW • Uppdatera (rätta!) listan • Komplettera med drifttider och last • Räkna • Analys • vilka är de största elförbrukarna • vilka har största (kostnadseffektiva) förbättringspotentialen • Övriga energiflöden (bränslen, ånga, fjärrvärme, el, olika förluster) • Rita upp (vi använde programmet Sdraw) • Analys av helheten: kostnadseffektiva förbättringar? • Genomför en energigenomgång med de berörda • Rätta / komplettera slutsatserna, sammanfatta

  13. Insikt - Beslut - Strategi Policy Energikart-läggning baseline SHMEQ-ledningssystem Miljö- utredningar SHM-dokument Översikt tillstånd Kvalitetspolicy Energiledning integrerat i SHM-dokument Nuläges-analys Laglistor Laglistor Miljöpolicy Miljöpolicy Ledningens genomgång Ledningens genomgång SHMEQ-lagar Nya dokument pga Energiledning Arbetsmiljö-policy Energi- balanser Riskanalyser SHM-redovisning Aspektlistor Aspektlistor Instruktion riskanalys Ledningens-genomgång Miljöaspekter Miljöaspekter Lagar och andra krav Risk- hantering Plan revisioner SHMEQ- revisioner Miljöredovisning Aspekter/riskerEnergibalanser Rapportering och utredningolyckor Intern revision RegisterOlyckor Tillbud och avvikelser Målprogram Handlingsplan Handlings- planer AMK Register tillbud och avvikelser SHMEQ-mål SHMEQ-mål Avvikelser Mål och målprogram Övervakning och Mätning Övervakning och mätning Befogenheter, ansvars-fördelning Organisation Arbets-miljöorg. Utsläppshandel Dokumentation SHMEQ-system beskrivning Utbildning och kompetens BeskrivningEnergiledning Säkerhet och skydd Utbildning ochkompetens Kommunikation SHMEQ-kommunikation Verksamhet Dokument-hantering Introduktion BeskrivningKvalitetsledning Projekt SAPutbildnings-modul Säkerhet o Skyddsdok Drift- och underhållsdok. Mall för energi-bedömning Insatspärm Kemikalie-hantering Inköp Skydds-utrustning Entreprenörs information Avfalls-hantering Systematiskt Brandskydd AK, KS 2013.11.15

  14. Förvaltning – det som ska ge ständiga förbättringar • Regelbunden uppdatering av energiflödena • Ledningens genomgång årligen • Nya projekt energibedöms • Energimål • Utbildningar, information, fånga upp förbättringsförslag • Uppföljning: • hur gick projekten som skulle spara så mycket energi?

  15. Elbesparing Exempel på elbesparing: • ”Väntade” = planerade projekt: • Ny luftfläkt 1 200 MWh/år (400 lghter…) • Ny rökgasfläkt 2 000 MWh/år • Invändig coatning fjv-pump 1 000 MWh/år • … • ”Oväntade” = förslag från personalen och genom projektet • Avstängning EMF-filter 500 MWh/år • Ändrad drift fläktar kylsystem 40 MWh/år • Ändrad drift kylvattenpumpar 60 MWh/år • … Diagram elförbrukning

  16. Mer besparingar Värmebesparingar: • Ny eco Knivstaverket tillvaratar värme från rökgaserna 5 400 MWh/år • Ny rökgaskylare avfallsförbränningen återvinner värme 20 000 MWh/år Många förslag till besparingar identifierade i projektet och av personalen genom idékommittén etc • Håll en uppdaterad lista, räkna på likartat sätt • Ett fåtal utvalda som mål för 2013-2015 • Tryckluft! • Utförligare beskrivningar i investeringsbeslut = uppföljningsbart • Utbildning i LCC-beräkning • Glöm inte samverkan mellan olika delar av verksamheten

  17. Slutsats Energiledningssystem Varför inte?

  18. Flera pannor behövs för det varierande behovet

  19. Kartläggning kyla

  20. Projektet SHME(Q) 2009-2011 för Uppsala • Energikartläggningar, ca 3 månader per anläggning: • Uppsala (AFA, KVV, Boland, BB, Husbyborg), Knivsta, Storvreta, distributionsnät (fjärrvärme, ånga och kyla) • Energiflöden (sankyodiagram) per produkt: • fjärrvärme, el, ånga och kyla (inkl distributionsnät) • Energirond på respektive anläggning • för att diskutera resultatet av energiflödena och få med besparingsförslag

  21. Skilj på energi och exergi Energi Exergi

More Related