Syror och baser

1. Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.

2. Syror Syror är en grupp som består utav ämnen som liknar varandra. En likhet är att alla syror är sura. Syrorna är uppdelade i två grupper: • Svaga syror, t ex citronsyra. • Starka syror, t ex svavelsyra. Starka syror är frätande. Om du skulle spilla ut en stark syra på en bok så skulle det antagligen fräta hål i boken. Man ska vara väldigt försiktig med starka syror för de kan ge allvarliga skador och brännsår.

3. Syror Du, som människa är en levande syrefabrik. I alla fall din magsäck. Om du får halsbränna känner du att det smakar surt och det svider. Det beror på att magsäcken tillverkar stark saltsyra som behövs för matspjälkningen. Några berömda syror är saltsyra, salpetersyra, svavelsyra, kolsyra och ättiksyra.

4. Baser Baser är motsatsen till syror. Baser kan ta bort det sura ifrån syror. Baser förekommer mest i rengöringsmedel. Om du skulle smaka på en bas så skulle den smaka tvålaktigt och beskt. Baser är också uppdelade i två grupper: • Starka baser, t ex natriumhydroxid som används för att lösa upp proppar i avlopp. • Svaga baser, t ex bikarbonat som används i bakpulver och som medicin mot halsbränna. Några berömda baser är natriumhydroxid, kaliumhydroxid, kalciumhydroxid och ammoniak.

5. En neutral lösning Om du skulle ha en lösning bestående av en syra och häller i precis lagom mycket av en bas, så försvinner så försvinner de sura och basiska egenskaperna. Det beror på att syran och basen motverkar varandra. Ett exempel på en neutral lösning är saltvatten.

6. pH-skalan Det finns tusentals sura ämnen men de skiljer sig ganska mycket från varandra. Vissa är väldigt sura och vissa är nästan inte alls sura. För att tala om hur sur eller basisk en lösning är använder man pH-skalan. En neutral lösning har pH-värdet 7,0 (kokat vatten).I sura lösningar är pH-värdet lägre än 7,0, så ju lägre desto surare lösning (citron). En basisk lösning funkar tvärtom med hjälp av pH-skalan. Alltså har basiska lösningar ett pH-värde över 7,0 (lutfisk). Man kan använda pH-skalan själv om man har speciella papper.

7. Joner Joner är på samma sätt byggstenar som atomer. En atom vet vi har lika många protoner som elektroner medan en jon har olika många elektroner och protoner. En jon vill alltså inte ha lika många protoner som elektroner så den stöter bort elektroner till en annan atom. Då bildas det en positiv jon och en negativ jon. De här jonerna dras sedan till varandra och bildar något som ser ut som små kristaller, de heter salter. Och som sagt, ALLT är uppbyggt av atomer och joner.

8. Buffert pH-värdet i kroppen måste vara 7,4 för att kroppen ska fungera. Men kroppen tillverkar hela tiden syror och baser som skulle kunna ändra på värdet, men det gör det ju inte. Det beror på att det finns ämnen i kroppen som dämpar pH-förändringar. De kallas för buffertar. En buffert lösning innehåller både en bas och en syra. Om man häller i en syra i den lösningen så får basen ta hand om vätejonerna. Det gör att pH-värdet inte sjunker.

9. Syror, vätejoner I alla syror finns det vätejoner, H+. Det är vätejonerna som gör att de blir sura. Vätejonerna uppstår när en syremolekyl hamnar i vatten. Då delas den upp i två delar. Den ena delen blir en vätejon och den andra blir en negativ jon.

10. SIV-regeln SIV är en förkortning av syra i vatten. Om du ska blanda vatten och syra måste man ALLTID hälla ner syran i vattnet, inte tvärtom. Det här är jätte viktigt eftersom att när man blandar vatten och syra blir det varmt. Om du då häller i vatten i syran kan vattnet börja koka och syran kan börja stänka. Det händer däremot inte om du gör tvärtom.

11. Indikator Indikator är ett ämne som ändrar färg beroende på om det är surt eller basiskt. En vanlig indikator är bromtymolblått som förkortas BTB. Om man häller i ett par droppar BTB i en syra så får lösningen gul färg. Men om du blandar BTB i en basisk lösning blir den blå. I en neutral lösning blir den grön. En annan indikator är Lackmus. Om man häller i några droppar av det i en syra får lösningen en röd färg. I en basisk lösning blir den blå och i en neutral blir den violett.

12. Försurning Av utsläppet som kommer från industrier och bensin förs upp i luften och bildar surt regn. När regnet sedan faller ner på marken så försuras den. Detta kan innebära att växter sluta leva eller att fiskar och djur i haven dör ut. • Vad kan man göra för att hindra det här då? Jo om vi tar havet som ett exempel så finns det något som heter att man kalkar. Man släpper då ut massa kalk i vattnet som gör att det skyddas mot det sura regnet. Men det här håller bara en tid, sen måste man göra om det igen. Det kostar ju massor av pengar. Det bästa är alltså om man inte släpper ut så många gaser från bensin och industrier.

13. Gjord av: Emma Forsén 8g1