E N D
1. 1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?
Bertil Holmlund
Nationalekonomiska institutionen
Uppsala universitet
Nationalekonomiska föreningen och SNS
3 juni 2004
Peter Fredriksson och Bertil Holmlund
Ekonomisk Debatt 4/2004
2. 2 Fyra frågor Ersättningens varaktighet (tidsprofil)
Sökkrav och sanktioner
Arbetsmarknadspolitik för att testa arbetsviljan
Finansiering av ersättningen
3. 3 Andra frågor Ersättningens nivå och beroende av tidigare inkomst
Kompensationsgrad och tak
Arbetsvillkor
Obligatorium eller frivillighet
Reglering av frivilliga tilläggsförsäkringar
…
4. 4 Nuvarande system Allmän och obligatorisk grundförsäkring
320 kr/dag, ca 7000 kr/månad)
Frivillig inkomstförsäkring
80 % av utebliven inkomst upp till ett tak
De första 100 dagarna:
Tak= 730 kr/dag (16 000 kr/månad)
Efter 100 dagar:
Tak=680 kr/dag (15 000 kr/månad)
5. 5
6. 6
Ersättningstiden begränsad till 300 dagar (60 veckor)
Möjlighet finns att erbjuda ytterligare en ersättningsperiod
Krav på vidgat sökområde efter 100 dagars arbetslöshet
7. 7 Effekter av tidsbegränsad ersättning Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring
Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden
8. 8 Hur varierar utflödet till arbete med arbetslöshetstiden?
9. 9 Effekter av tidsbegränsad ersättning Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring
Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden
Individer som inte är försäkrade blir mer benägna att skaffa arbete om ersättningen ökar (kvalifikationseffekt)
10. 10 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå?
11. 11 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå?
12. 12 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete
Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning
Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös
13. 13 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete
Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning
Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös
Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod
14. 14 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete
Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning
Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös
Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod
Eget sparande som buffert?
15. 15 Sökkrav och sanktioner Sökkrav och krav på att ta ”lämpligt” arbete
Övervakning för att säkerställa att kraven uppfylls
Sanktion (sänkt ersättning) om individen är för passiv eller för kräsen
16. 16 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga
Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?
17. 17 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga
Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?
Kostnaderna för övervakning måste vara orimligt höga för att bli samhällsekonomiskt olönsamma
18. 18 Vad vet vi om sanktioners effekter? Sociala experiment (USA, Storbritannien)
Slumpmässig fördelning av arbetslösa till olika grupper med olika sökkrav
Resultat: högre sökkrav leder till kortare ersättningsperioder
Ekonometriska studier (Holland, Schweiz)
Hur påverkas sökbeteendet av (varningar om) sanktioner?
Varningar och sanktioner leder till stor ökning av utflödet från arbetslöshet
19. 19 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsförsäkringen Arbetsmarknadspolitik (”workfare”) för att testa arbetsviljan
Hur kan man särskilja aktivt arbetssökande personer från sådana som inte vill ha arbete?
Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att kräva att den arbetslöse är beredd att delta i åtgärd för att få a-kassa
Gäller även om åtgärden i sig är improduktiv
20. 20 Vad vet vi om arbetsmarknads-politik som hot ? Sociala experiment från USA
Benus och Johnson (1997)
Krav på kursdeltagande med hot om indragen ersättning
Stort utflöde från arbetslöshet före kursstarten
Black m fl (2003)
Krav på deltagande i åtgärd som villkor för fortsatt ersättning
Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat
21. 21 Finansieringsfrågor Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter
Avgifterna oberoende av arbetslösheten i a-kassan
Svaga incitament att ta hänsyn till arbetslöshetens kostnader
22. 22 Alternativa finansieringsformer
Arbetslöshetsberoende skatter
Företagsfinansierad a-kassa
Arbetsmarknadens parter, egenavgifter
23. 23 Arbetslöshetsberoende skatter Ju längre arbetslöshet, desto högre skatt i efterföljande perioder med arbete
Heterogena individer och fördelnings-aspekter
Tur och otur på arbetsmarknaden
Olika förutsättningar
24. 24 Företagsfinansierad a-kassa Företagsskatter som ökar med företagets bidrag till arbetslösheten genom uppsägningar
Experience rating (USA)
Men företagen kan inte påverka arbetslöshets-periodernas varaktighet genom sina beslut om uppsägningar
Skatt på uppsägningar blir detsamma som skatt på nyanställningar?
Implicit beskattning av uppsägningar genom LAS
25. 25 Arbetsmarknadens parter Återskapa sambanden mellan arbetslöshet och egenavgifter inom
a-kassorna
Ökad arbetslöshet inom kassan skulle leda till högre egenavgifter
Effekter på lönebildningen
Incitament för att aktivera de arbetssökande
26. 26 Slutsatser Ersättningen bör avta med arbetslöshetens längd
Krav på aktivt arbetssökande bör kombineras med sanktioner
Arbetsmarknadspolitik bör användas för att testa arbetsviljan
Bättre kontroll av att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande
Reformera subventionssystemet för a-kassorna