Kartläggning hur ser akademikerförbundet ssr: s medlemmar på försörjningsstödet?

1. Kartläggning hur ser akademikerförbundet ssr:s medlemmar på försörjningsstödet? Kontakt: Stina Andersson Datum: 14 mars 2014 Konsult: Gun Pettersson Projektledare: Viktor Wemminger Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

2. Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning bland medlemmar inom IFO som är socialsekreterare, enhetschefer, IFO-chefer och socialchefer. Undersökningen kartlägger gruppens syn på försörjningsstödet. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Vi har fått delar av medlemsregistret från Akademikerförbundet SSR och gjort ett obundet slumpmässigt urval bland medlemmarna inom Individ och Familjeomsorg (IFO). Totalt omfattar undersökningen 334 intervjuer i målgruppen, 235 med socialsekreterare och 96 chefer. Målgruppen har screenats fram. Totalt svarade 1 646 personer på undersökningen, men merparten tillhörde inte målgruppen. Svaren har samlats in mellan 24 januari – 4 mars 2014, under perioden har två påminnelser skickats ut. Svarsfrekvens för undersökningen är: 43% . Rapporten består av två delar, första delen presenterar resultatet för socialsekreterarna, den andra delen resultatet för cheferna.

3. Resultat

4. Nästan tre av fyra arbetar helt med ekonomiskt bistånd Fråga: Vi undrar vad du arbetar med?

5. Arbetssituationen

6. Tre av fyra socialsekreterare tycker arbetsbelastningen är hög inom avdelningen ekonomiskt bistånd Fråga: Hur upplever du arbetsbelastningen inom avdelningen ekonomiskt bistånd på din arbetsplats? • Vi ser att en högre andel i gruppen som helt arbetar med ekonomiskt bistånd svarar att arbetsbelastningen är hög (82%) 77% 3% BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

7. Ökad budget anses av de flesta kunna förbättra arbetssituationen Fråga: Skulle något av nedanstående kunna förbättra din nuvarande arbetssituation? • Främst de yngre (upp till 34 år) svarar att ökad budget/mer resurser skulle förbättra nuvarande arbetssituation (81%). • Under svarsalternativet ”Annat, nämligen..” ser vi många olika svar, bl.a. mer personal, bättre planering, färre ärenden, bättre arbetsmiljö etc. BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

8. Urval av citatBlandade svar om hur man kan få färre stödtagare Fråga: Hur skulle ni kunna få färre försörjningsstödstagare? • Om man har färre klienter finns det mer utrymme att arbeta mer aktivt med klienterna. Mer tid till att kunna motivera till förändring, men även ha tid att följa med till olika andra aktörer t.ex. AF, sjukvården osv. • Medborgarlön eller ngt alternativt att bevilja bistånd över norm och ge socialarbetare möjlighet att arbeta med människor och inte fastna i att räkna kronor och ören och ha arbetsplatsen framför datorn. • Någon slags satsning på att få ut de som gått länge på bistånd i egen försörjning. Andra aktörer skulle kunna ta ett större ansvar, t.ex. AF, FK och Migrationsverket. • Mer arbete med motiverand arbete och att träffa de som söker oftare och mer strukturerat. Fler socialsekreterare. Bättre utredningar och mer olika sorters insatser. Mer sammarbete med AF • Mer personal - färre klienter per socionom. • Genom att handläggare har ett mindre antal klienter och på så sätt hinner arbeta med klienterna så de kommer ut i självförsörjning • Sänk riksnormen, mer ansvar till arbetsförmedlingen och försäkringskassan • Genom att anställa fler sociasekreterare • Om vi hade mer tid att arbeta motiverande med dem och stötta dem vidare till självförsörjning. • Ökade preventiva insatser generellt i samhället, tydlig information på många olika språk, andra alternativ till försörjningsstöd genom tex försäkringskassa och arbetsförmedling • Genom att flera kommer ut i arbete, studier eller annan sysselsättning och blir självförsörjande. Att människor inte stämplas ur det övriga trygghetssystemet. • Genom nyasntällningar hade vi kunnat få ner ärendemängden per handläggare och jobba ut fler personer till annan försörjning. • Mer tid åt klienterna tror jag är den väsentliga lösningen. Tid att ge klinter råd oh vägledning. Tid att se vilka insatser som behövs, finns det andra försörjningsformer, exempelvis sjukersättning. Även då kunna bättre bedöma vilka som behöver lite mer krav för att komma ur slentrianen. Samt kontinuitet i vem som är handläggare, ständiga personalbyten förlorar klienten på. • Mer pengar till rehabprojekt som drivs av kommunen. Bra arbetsmetoder tex supportedemployment, IPS. Att arbetsförmedlingen antingen får mer resurser eller att vissa uppdrag återgår till andra aktörer tex rehab av sjuka eller etableringen av nyanlända. • Mer resurser åt egna verksamheten såsom arbetssökarverksamhet, möjlighet till arbetsprövning på ett lättare sätt, mer möjlighet till tidiga insatser bättre samarbete med psykiatri BAS: Anger svar (n=103)

9. Två av tre menar att arbetsbelastningen har ökat inom avdelningen ekonomiskt bistånd de senaste tre åren Fråga: Har arbetsbelastningen inom avdelningen för ekonomiskt bistånd förändrats de senaste tre åren? • De yngre (upp till 34 år) svarar oftare än de äldre att arbetsbelastningen minskat för de inom avdelningen för ekonomiskt bistånd (17%). • Tittar vi på de som idag arbetar helt med ekonomiskt bistånd polariserar sig deras svar i jämförelse med övriga grupper. Fler svarar ökat (71%) respektiver minskat (15%). 68% 11% BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

10. Förebyggande arbete

11. En av tre ägnar ingen tid alls åt förebyggande arbete Fråga: Hur stor andel av din tid anser du att du kan ägna åt förebyggande arbete? • Det är en högre osäkerhet bland de äldsta, över 50 år. Fler svarar ”Vet ej” (13%). BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

12. De senaste tre åren har inneburit allt mindre tid för förebyggande arbete för fyra av tio Fråga: Kan du arbeta mer eller mindre med förebyggande arbete idag jämfört med för tre år sedan? 14% 40% BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

13. Kompetens

14. Var tredje anser sig inte kunna använda hela sin kompetens i sitt nuvarande arbete Fråga: I vilken utsträckning anser du att du, i ditt nuvarande arbete, kan använda hela din kompetens? • Vi ser att fler som är 1:e socialsekreterare/arbetsledare i högre grad säger sig kunna nyttja sin fulla kompetens (84%). • ….medan fler handläggare/socialsekreterare oftare svarar i liten utsträckning (38%). • Det är framför allt de äldsta, över 50 år som oftare än övriga svarar i mycket liten utsträckning (14%). 63% 35% Följdfråga BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

15. Icke utnyttjande av kompetens beror främst på för mycket administration och rutinarbete FÖLJDfråga: Vad tror du det beror på att du inte kan utnyttja hela din kompetens? • Få skillnader. • Under det öppna svarsalternativet handlar flertalet svar om ledarskap samt något svar om prestige och orättvisa. BAS: Använder inte hela sin kompetens (n=82)

16. Om ekonomiskt bistånd

17. Vanligaste orsaken till ekonomiskt bistånd är arbetslöshet Fråga: Vilka är de vanligaste orsakerna till varför dina klienter får ekonomiskt bistånd? Svarat ”vanligast” i högre grad BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

18. Många grupper har ökat sitt biståndstagande de senaste åren Fråga: Vi ber dig fundera på om vissa klientgrupper har ökat, eller om nya klientgrupper som bidragstagare har tillkommit de senaste tre åren? Svarat ”ökat” i högre grad BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

19. Samsyn kring att det finns grupper som är hänvisade till försörjningsstöd, som inte borde finnas hos socialtjänsten Fråga: Anser du, eller anser du inte, att det finns grupper av klienter som är hänvisade till försörjningsstöd, men som inte borde finnas hos er? • Samtliga 1:e socialsekreterare/ arbetsledare svarar ja (100%). • Vi ser även högre andel ja bland de som arbetar helt med ekonomiskt bistånd (96%). Följdfråga BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

20. Främst sjuka är hänvisade till försörjningsstöd, men borde inte vara där FÖLJDfråga: Vilken eller vilka grupper anser du är hänvisade till försörjningsstöd som inte borde vara där? • Främst de äldsta, över 50 år, svarar arbetslösa (59%) och/eller unga vuxna (37%). • Vi ser i orter med mindre än 50’ invånare en högre andel som svarar nyanlända (64%). • I större städer, över 200’ invånare, ser vi istället en högre andel som svarar förvärvsarbetande (35%). • Under ”Annat, nämligen…” är de vanligaste svaren pensionärer, samt vissa sjukförsäkringsfall. BAS: Borde inte vara hänvisade till försörjningsstöd (n=211)

21. Fyra av tio uppger att var fjärde biståndssökande uppfyller kraven enligt syftet med biståndet Fråga: Försörjningsstödets huvudsakliga syfte är att vara det ”sista skyddsnätet” och en ”tillfällig hjälp”. Om du skulle uppskatta andelen sökanden som uppfyller de kraven, hur stor andel blir det av de som söker bistånd? • Män svarar oftare än kvinnor att det är mellan 75-100% som uppfyller kraven (19% mot 6%). • Av de som arbetar helt med ekonomiskt bistånd ser vi en högre andel svar på 1-24% (44%). BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

22. Få anser att försörjningsstödet går helt och hållet till de som lagen syftar på Fråga: Anser du, eller anser du inte, att försörjningsstödets huvudsakliga syfte att vara ”det sista skyddsnätet” och ”tillfälligt” enbart går till de som lagen syftar på? 28% Följdfråga BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

23. Syftet med lagen uppfylls inte därför att många borde få försörjning ur andra trygghetssystem FÖLJDfråga: Vilken är den vanligaste anledningen till att försörjningsstödets huvudsakliga syfte att vara ”det sista skyddsnätet” och ”tillfälligt” inte uppfylls idag? • En högre andel av de som arbetar helt med ekonomiskt bistånd svarar att många borde få försörjning ur andra trygghetssystem (59%). • Under Annat….nämns försäkringskassan ett flertal gånger, samt att hjälpen inte är tillräcklig Av de som i någon mån anser att försörjningsstödets syfte inte uppfylls, är det 53 procent som anser att många borde få stöd ur andra trygghetssystem, omräknat till totalen blir motsvarande siffra 34 procent BAS: Nej + Tveksamt om syftet uppfylls (n=150)

24. Var tredje personalvetare menar att kommunen blivit striktare med tillägg utöver riksnormen Fråga: Har din kommun blivit striktare eller generösare de senaste tre åren i bedömningen av tillägg till riksnormen? • Vi ser att fler i större städer (över 200’ invånare) anser att man blivit mer generös (28%): • De som är 1:e socialsekreterare/ arbetsledare svarar i större utsträckning att det inte är någon skillnad (56%). • De som arbetar helt med ekonomiskt bistånd svarar oftare än övriga att det inte är någon skillnad (43%). 16% 35% BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

25. Om andra trygghetssystem ”tog över”, skulle man prioritera ökat samarbete och stärkande samtal Fråga: Om merparten av försörjningsstödstagarna befann sig i andra trygghetssystem (som A-kassa och sjukförsäkring), vilka insatser tror du då att du generellt skulle prioritera mest för den del som fortfarande uppbär försörjningsstöd? • I mindre orter (upp till 50’ invånare) ser vi en högre andel svar på ”rustande, i form av motiverande/stärkande samtal” (70%). • I större orter, över 200’ invånare ser vi däremot en högre andel svar om boendestöd (30%). • De som arbetar helt med ekonomiskt bistånd svarar oftare ökat samarbete med andra (80%), rustande (67%) och/eller ökade kontakter med sjukvården (60%). • Under det öppna svarsalternativet ser vi följande svar: • Motiverande samtal är prio ett, måste finnas utrymme till detta, samt samverkan!!!! • Medborgarlön BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

26. Urval av citatIdébank Fråga: Vilka åtgärder (lokala, individuella eller centrala, politiska) tror du skulle ha bäst effekt i att få de som idag är i försörjningsstöd till en egen försörjning samt att förebygga att nya grupper tillkommer? • Generell sjukförsäkring från 18 år. Att försäkringskassan rehabiliterar alla, inte bara de med SGI. Att ungdomar med gymnasiebetyg går direkt in i aktivitet via arbetsförmedlingen som ger aktivitetsstöd. En arbetsförmedling som hinner arbeta med människor, träffa dem och ha praktikplatser. Att de som inte har betyg får mer hjälp. Att försäkringskassa och Arbetsförmedlingen enligt lag måste delta vid Samordnad individuell plan. Ta bort eller gör om lagen om att få behålla 25 % av lön då vissa klienter blir kvar, fortsatt bidragsberoende. Målet ska alltid vara att klienter blir självförsörjande inte att VI håller kvar dem. • Tydlig information till arbetssökande om att ansluta sig till a-kassa för att kunna ha en inkomst även vid ev arbetslöshet, skillnaden mellan heltidslön och grundersättningen från ALFA är mycket stor. • AF skulle börja jobba med arbetslösa direkt. |-Särskolan skulle samverka vid överflytt till socialtjänst om ingen annan försörjning är ordnad. • Vi är underbemannade och med fler socialsekreterare skulle vi kunna arbeta mer förebyggande med klienter. • Budget- och skuldrådgivning. Medborgarkontor. Möjligheter att få ytterligare hjälp från andra hjälpsystem • Det är alltför svårt att ta sig in i trygghetssystemen idag|-obligatorisk A-kassa borde ses över mer seriöst|-arbetsförmedlingen har fått för många och spretiga uppdrag(rehab, etableringen mm) |-det är svårt att få medel till projekt inom området Ekonomi • Sjuka ska ha sin ersättning från FK. Sjukvården (psykiatrin) behöver väldigt mycket mer resurser för att kunna ta hand om de med ohälsa • Fler arbetsträningsplatser Nätverk arbetsförmedling/landstingsvård/socialtjänst. Större anpassad arbetsmarknad. Hälsokurser. Större budget som morsvarar digniteten av svårigheterna att arbeta med klientgruppen • Budgetrådgivning. Skuldsanering. Absolut viktigast är att öka på inlärningen av svenska språket för invandrare. Det är löjligt att man går 15 timmar i veckan och lär sig svenska och att det kallas för heltid. Språket gör oerhört mycket. • Tidiga insatser, redan i skolan, då många unga ej fått klart skolan. Mer samverkan mellan soc, af, vården, fk. Mer och snabbare insatser inm psykatrin, många är i behov av utrdning- men kommer ej intill. Lång väntetid. Jobba ut dem i praktik mot företag som har mönlighet att anställa. Jobba hårt mot att hitta bra arbetsgivare. • Bättre samarbete med AF. Bättre samarbete med lokala aktörer • Anpassade arbetsmarknadsinsatser BAS: Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd (n=235)

27. Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer96 personer screenades fram i denna grupp

28. Många osäkra kring arbetsbelastningen Fråga: Har arbetsbelastningen ökat, minskat eller är den oförändrad inom verksamheten ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd de senaste tre åren? • IFO-chefer eller motsvarande svarar oftare än övriga oförändrat (24%). Jämförelse med socialsekreterarna, tidigare bild: 38% svarade ökat mycket 29% svarade ökat lite = 68 procent ”ökat” 11% svarade oförändrat 9% svarade minskat lite 2% svarade minskat mycket = 11 procent ”minskat” 11% Vet ej BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

29. Nästan varannan har prioriterat bort förebyggande arbetsuppgifter Fråga: Har det hänt att ni vid flera tillfällen prioriterat bort förebyggande arbetsuppgifter de senaste tre åren? Följdfråga BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

30. Vanligaste anledningen till bortprioritering av förebyggande arbetsuppgifter är svårare ärenden FÖLJDfråga: Varför har ni prioriterat bort de förebyggande arbetsuppgifterna? Många svar möjliga BAS: Har prioriterat bort förebyggande arbetsuppgifter (n=46)

31. Socialchefer, IFO-chefer, enhetscheferOM EKONOMISKT BISTÅND

32. Över hälften av cheferna vet inte hur stor del av försörjningsstödet som går till de som stödet är avsett för Fråga: Försörjningsstödets huvudsakliga syfte är att vara det ”sista skyddsnätet” och en ”tillfällig hjälp”. Om du skulle uppskatta andelen sökanden som uppfyller de kraven, hur stor andel blir det av de som söker bistånd? Jämförelse social-sekreterarna, tidigare bild: 0: 1% 1-24%: 39% 25-49%: 20% 50-74%: 14% 75-100%: 6% Vet ej: 19% BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

33. Var fjärde chef anser, helt eller delvis, att för-sörjningsstödets huvudsakliga syfte uppfylls idag Fråga: Anser du, eller anser du inte, att försörjningsstödets huvudsakliga syfte att vara ”det sista skyddsnätet” och ”tillfälligt” uppfylls idag? Jämförelse social-sekreterarna, tidigare bild: (OBS! Frågorna är inte helt identiska) Helt och hållet: 8% Delvis: 20% Tveksam: 23% Nej: 40% Vet ej. 9% Vi ser alltså att många socialsekreterare och chefer är tveksamma till att stödet går enbart till dem som det är avsett för/lagen syftar på. 26% Följdfråga BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

34. Varannan chef menar att många borde få försörjning ur andra trygghetssystem FÖLJDfråga: Vilken är den vanligaste anledningen till att försörjningsstödets huvudsakliga syfte att vara ”det sista skyddsnätet” och ”tillfälligt” inte uppfylls idag? • Följande svar ser vi under ”Annat, nämligen…” • Någon form av rehabiliteringsstöd, fler former av arbetsmarknadsstöd • A-kassa, sjukförsäkringar • De får försörjningsstöd allt längre perioder pga att de inte får ersättning via FK eller får arbete och a-kassa, så småningom. De blir kvar hos oss. Det betyder att båda svaren stämmer in. • En kombination av era två alternativ Jämförelse social-sekreterarna, tidigare bild: …andra trygghetssystem: 53% …allt längre: 37% Annat: 7% Vet ej: 3% BAS: Nej + Tveksamt om syftet uppfylls (n=44)

35. Om färre fick försörjningsstöd skulle cheferna prioritera förebyggande arbete Fråga: I en rapport… Vad skulle ni prioritera resursmässigt om sex av sju som idag får försörjningsstöd istället hade sin försörjning från annat håll (tex a-kassa, sjukförsäkring mm)? • Fler män än kvinnor svarar mer evidensbaserade och kostsamma insatser (25%). • I mindre orter svarar man oftare än i större omfördelning till andra rotlar (28%). • En högre andel IFO-chefer svarar rustande och förebyggande insatser (57%). • Öppna svaren vi får in är följande: • Mer av tidiga insatser till barn och ungdom som ligger i riskzon, mer av uppsökande karaktär • Satsa på hjälp till bostadssökande. Lägga mer tid på samverkan med andra enheter/myndigheter. • Att arbetsförmedlingen tar sitt uppdrag på allvar, nämligen att arbeta med dem som står längst från arbetsmarknaden i syfte att stödja dem ut i arbete och egen försörjning. Socialtjänsten har "tagit" över en stor de av AF:s uppdrag vilket är en felsatsning. • Mer besök, samtal, hembesök = mer socialt arbete BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

36. Förändring i arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring skulle öka möjligheten till professionellt arbete på enheten Fråga: Vilken eller vilka samhällsförändringar tror du skulle förbättra möjligheten att göra ett professionellt arbete inom din enhet? • En större andel av IFO-cheferna (62%), svarar ”en mer inkluderande arbetslöshetsförsäkring” BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

37. Urval av citatIdébank Fråga: Akademikerförbundet SSR vill göra en idébank av åtgärder för de som befinner sig längst ifrån en egen försörjning och som idag uppbär försörjningsstöd, för att påverka lokala och centrala politiker. Vilka åtgärder….. • Ökad bemanning för att kunna kartlägga den enskildes förutsättningar genom fördjupade utredningar. • Sysselsättning med låga krav på produktion, träna ett normalt liv Att det görs ett nationellt program för omskolning, utbildning praktik för de många 100 tusen som är arbetslösa idag där slutresultatet för den enskilde är att vara attraktiv i de branscheer som har och kommer att få personalbrist. Att det finns arbetsmarknadsåtgärder som inte innebär aktivitet, få sluta +vara sysslolös, aktivitet, få sluta + vara sysslolös, etc. Det är fruktansvärt nedbrytande. Få bort att det är normaliserat att så många ska vara arbetslösa • Arbete/rehabilitering istället för bidrag • Färre ärenden/handläggare alt. fler specialister (kvinnofridshandläggare, ngn som arbetar med ans. om sjuk/aktivitetsersättning m.m.) - Utveckla arbetet mor psykiatrin och FK (arbeta med SIP)|- Utveckla samarbetet med Af för de som står nära arb.marknad • Satsning på kommunal arbetsmarknadsenhet och tät samverkan mellan IFO/AF/FK/näringsliv • Bra rehabilitering för att undvika långa sjukskrivningar|Utbildning till unga för att underlätta att de kommer in på arbetsmarknaden.|Bättre integration för nyanlända. • .möjlighet till anställning på prov längre tid • Den som har aktivitetsstöd bör ha tillräckligt med pengar att leva på. Den som har kommit in i försörjningsstöd kommer sällan ut. Även de som ska in i etableringen, se till att de får pengar på en gång som de kan leva på så att de inte behöver vara i kontakt med socialtjänsten. • Förebyggande arbete ger den enskilde ett bättre utgångsläge och samhället gör en besparing i slutändan. • En arbetslöshetsförsäkring för alla • Särskilda insatser för ungdomar så att de inte behöver få sin insats tidigt i livet från försörjningsstöd. Satsningar i skola. Att arbetsförmedlingen och FK tar ett större ansvar. Att insatserna för nollplacerade blir bättre. Att matchningar blir mer relaterade till brukarens behov. tidiga insatser för personer som söker försörjningsstöd. • Lokalt: stärkande samarbetsgrupper tillsammans med arbetsförmedlingen, individuellt stärkande samtal, plotiskt höja löner för typiska kvinnoyrken som undervärderas. BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)

38. Kommentar

39. Kommentar Denna rapport är en kartläggning om hur socialsekreterare och chefer inom IFO ser på försörjningsstödet. Om vi börjar med att sammanfatta vad socialsekreterarna säger: De upplever en hög arbetsbelastning och att den ökat de senaste tre åren. Det finns lite tid för förebyggande arbete och man ser att en ökad budget skulle förbättra arbetssituationen. Socialsekreterarna menar att det är många som får försörjningsstöd som inte borde få det eftersom andra trygghetssystem borde träda in. Det är de sjuka och personer med arbetshinder som är de två grupper som ökat mest av de som man anser får stöd, men som borde omfattas av något annat trygghetssystem. Dock är den vanligaste orsaken till försörjningsstöd arbetslöshet. Om socialsekreterarna skulle få mer resurser, skulle de jobba mer med förebyggande arbete, öka samarbetet med externa enheter och ha stärkande samtal med klienterna. Cheferna: Cheferna håller med socialsekreterarna på nästan alla punkter, dock ibland i något mindre utsträckning. När det gäller arbetsbelastningen skattar socialsekreterarna den högre än cheferna. Det som utmärker svaren bland cheferna är att de i större utsträckning svarar ”vet ej”. Över hälften kan inte ange hur mycket av budgeten som går till ekonomiskt bistånd, de har också svårt att ange hur många av de sökande som uppfyller kraven enligt syftet med lagen.

40. Kommentar (2) Båda grupperna Båda grupperna är överens om att förändringar i bl a arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen skulle göra att resurser skulle kunna frigöras så man kan prioritera det förebyggande arbetet och samtalen med klienterna. Vi ser också att båda grupperna är överens om att många som får försörjningsstöd, borde få stöd från andra trygghetssystem. Alltså… De medlemmar i Akademikerförbundet SSR som svarat på undersökningen visar på en samsyn i frågan om försörjningsstöd. De delar som sticker ut i denna mätning är den höga arbetsbelastningen som socialsekreterarna upplever och att man menar att man har klienter som egentligen ”tillhör” andra trygghetssystem och inte borde finnas inom försörjningsstödet. En annan fråga är om chefernas högre grad av ”vet ej” beror på hög arbetsbelastning eller på något annat?

41. Bakgrund

42. Bakgrundsfrågor Fråga: Jag är huvudsakligen… Fråga: I vilken typ av ort du arbetar du? BAS: Samtliga (n=333)

43. Bakgrundsfrågor Fråga: Kön och ålder BAS: Samtliga (n=333)

44. Ej redovisad bild

45. Över hälften vet inte hur mycket av IFO-budgeten som går till ekonomiskt bistånd Fråga: Hur stor andel av IFO-budgeten går till ekonomiskt bistånd? • IFO-chefer eller motsvarande svarar oftare än övriga 25-49% (43%). BAS: Socialchefer, IFO-chefer eller enhetschefer (n=96)