PERSPEKTIV PÅ BARNS MORAL Filosoficirkeln, Lund 23 november 2004

1. PERSPEKTIV PÅ BARNS MORALFilosoficirkeln, Lund23 november 2004

2. ÖVERSIKT:”PERSPEKTIV PÅ BARNS MORAL” • Moralism • Tre psykologiska (utifrån)perspektiv på moral • Två klassiska forskningsmetoder • Deltagarperspektiv på moral (tolkat utifrån ”samtalsanalys”)

3. 1.MORALISM

4. URMINNES MORALISM 1 • ”Vår ungdom är rutten ända från djupet av sina hjärtan. Unga människor är ondsinta och lata. Dom kommer aldrig att bli som ungdomen var förr. Dagens ungdom kommer inte att kunna bevara vår kultur (Från Babylons ruiner, ca 4500 f. Kr.) • ”Vår värld har nått ett kritiskt stadium. Barn lyssnar inte längre på sina föräldrar. Världens ände kan inte vara långt borta.” (Egyptisk präst, ca 2000 f.Kr.)

5. URMINNES MORALISM 2 "Vår ungdom älskar ingenting annat än lyx och lättja. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje form av auktoritet och hyser ingen respekt för äldre. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte om en äldre person kommer in i ett rum. De är fräcka mot sina föräldrar och andra. De stör varje civiliserat samtal mellan förnuftiga människor. De har dåligt bordsskick och har blivit sina lärares fasa." (Orden tillskrivs Sokrates, 400 år f.Kr.)

6. NUTIDA MORALISM:NÅGRA SLUTSATSER OM NIOR UR EN SKOLVERKSRAPPORT • ”70% … har en intuitiv rättskänsla … Men rättskänslan är oreflekterad och dåligt förankrad … [och] många är ’vindflöjlar’” • ”Endast en mindre del av eleverna (20%) … [har] ett konsekvent demokratiskt förhållningssätt” • ”Unga kvinnor har generellt en mera moralisk hållning än unga män”

7. HISTORISKA FÖRKLARINGAR TILL OMORALEN • Bristande religiositet. • Drogerna: Spriten och narkotikan. • Musiken: Jazzen, rocken, popen (dansbaneeländet). • Mediapåverkan: TV(-såpor), videovåld, reklam. • Marknadseffekt: Kommersialism, konkurrens, utslagning. • Samhällets svek: ”Vi har ju ingen lokal”. • Familjens svek: Ensamma mammor/frånvarande fäder.

8. BOT: MORALFOSTRANDE PROGRAM? • Value analysis model (Coombs, 1971) • Values clarification model (Simon m fl, 1972) • Consideration model (McPhail m fl, 1975) • Social action model (Newmann, 1975). • Facing history and ourselves (Lieberman, 1981) • Rationale building model (Shaver & Strong, 1982) • Just community approach (Higgins, 1991) • Character education program (Ryan & Lickona, 1992) • Teaching students to be peacemakers (Johnson & Johnson, 1996) • Child development project (Watson m fl, 1997)

9. 2. PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ MORAL: HUR BLIR BARN MORALISKA?

10. WATSON & BEHAVIORISMEN "Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer - läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv, helt oavsett hans anlag eller böjelser, förmåga, kallelse och den ras han tillhör” (Watson, 1924, i Behaviorism)

11. FREUD & PSYKOANALYSEN ”[Begäret efter mamman] ges upp och ersätts av identifikationer. Faderns … auktoritet introjiceras i jaget, och där formar den överjagets kärna, vilken övertar faderns stänghet” (The dissolution of the Oedipus complex, 1924)

12. PIAGET & KOGNITIVISMEN ”[Den autonoma moralen följer på den heteronoma] … Då ersätts auktoritära normer med normer som är inneboende i själva handlingen och medvetandet ... Och om, vid ett givet ögonblick, autonomin ersätter konformiteten så sker detta på grund av att barnet, när det blir större, gradvis frigörs från vuxen övervakning” (The moral judgment of the child, 1932)

13. SAMMANFATTNING AV DE TRE PERSPEKTIVEN

14. 3. METODER FÖR EMPIRISKA STUDIERAV MORAL

15. TVÅ KLASSISKA FÖRSÖKA ATT KARTLÄGGA BARNS MORAL • Hartshornes och Mays frestelsetest. • Kohlbergs hypotetiska dilemman.

16. FRESTELSETEST • Ställer frågan: ”Vad tycker du om X?” (X kan stå för t ex att fuska, ljuga eller stjäla.) • Utsätter personen för en situation där det är möjligt att göra X. • Beräknar korrelationen mellan ”bedömning” och ”handling” samt mellan ”handling” och en mängd olika ”parametrar” (t.ex. kön, ålder, etnicitet osv).

17. EXEMPEL PÅ FRESTELSETEST 3 4 2 5 1 x HÅLL HANDEN HÄR!

18. HARTSHORNS OCH MAYS RESULTAT • Det finns bara ett svagt samband mellan moralisk bedömning och moralisk handling. • Parametrar som har svagt eller inget samband med moral: kön, ålder, religiositet. • Parametrar som har ett positivt samband med moral: intelligens, socio-ekonomisk bakgrund, etnicitet. • Huvudslutsats: Moralen är situationsspecifik och det finns med andra ord ingen fast moralisk karaktär.

19. KOHLBERGS HYPOTETISKA DILEMMAN • Försökspersonerna utsätts för dilemman, där valet t.ex. står mellan att upprätthålla egendomsrätten eller att rädda liv: En kvinna var nära att dö i cancer, men det fanns en medicin som läkarna trodde skulle kunna rädda henne. Denna medicin hade tillverkats av en apotekare i samma stad, men han ville ha tio gånger så mycket betalt för den som det hade kostat att tillverka den. Den sjuka kvinnans man, Heinz, gick till alla som han kände för att låna pengar, men han kunde bara få ihop hälften av vad medicinen kostade. Apotekaren vägrade att sälja medicinen billigare eller låta Heinz betala senare. Då blev Heinz desperat och bröt sig in hos apotekaren och stal medicinen. Vad det rätt av Heinz att göra så? Varför eller varför inte? • Svaren bedöms och individen placeras på ett visst utvecklingsstadium.

20. KOHLBERGS RESULTAT (Jfr. Piaget) A) Prekonventionell nivå: Egocentrisk moral/rätt för mig. Stadium 1: Lydnad, bestraffning. Stadium 2: Individualism, instrumentalism, utbyte. B) Konventionell nivå: Sociocentrisk moral/rätt för oss. Stadium 3: God pojke/flicka, konformitet. Stadium 4: Lag och ordning, socialt system. C) Postkonventionell nivå: Autonom moral/rätt i sig. Stadium 5: Samhällskontrakt, individuella rättigheter. Stadium 6: Universella etiska principer, samvete.

21. 4. MORAL UR ETT DELTAGARPERSPEKTIV/BARNPERSPEKTIV

22. ”SAMTALSANALYS” - ETT SÄTT ATT FÅNGA DELTAGARPERSPEKTIVET (OCH BARNS MORAL) • Uppstår i USA på 1960-talet och attraherar idag allt fler forskare. • Grundare: Harvey Sacks. • Rötter i fenomenologin. • Socialkonstruktionistisk grundsyn. • Inte bara samtal.

23. ALL KUNSKAP ÄR IMMANENT ”Det finns sträng taget ingen ’förutsättningslös’ vetenskap; tanken på en sådan är absurd, paralogisk. Först måste det finnas en filosofi, en ’tro’, ur vilken vetenskapen kan få sin inriktning, sin mening, sin gräns, sin metod, sin rätt att vara till.” (Nietzsche i Om moralens härstamning, 1887: 3:24)

24. TVÅ SAMTALSANALYTISKA PRINCIPER A) Att studera det naturliga språket i ”alla dess detaljer” B) ”Metodologisk indifferens”

25. A) VARFÖR STUDERA DET NATURLIGA SPRÅKET I ALLA DESS DETALJER? • Varje detalj är potentiellt meningsfull för deltagarna (t.ex. ur ett moraliskt perspektiv). • Det naturliga språket ger direkt tillgång till vad som hänt (vilket vare sig återberättelser eller hypotetiska beskrivningar gör). • Språkets konstituerande funktion, dvs. språket avbildar inte världen/moralen, det skapar världen/moralen (jfr. Wittgenstein). • Studiet av språkliga detaljer avslöjar hur skickliga vi är på att åstadkomma ”moraliskt arbete”.

26. ETT FOKUS PÅ SPRÅKETS DETALJER GÖR DET VIKTIGT ATT ARBETA MED INSPELNINGAR • Inspelningar gör att man kan spela upp och åter spela upp interaktionen och på så sätt återskapa alltfler detaljer (jfr. med minnet eller fältanteckningar). • Videoinspelningar gör att man kan se kroppsspråk, ansiktsuttryck och rörelser bland deltagarna samt att man kan urskilja rösterna då många deltagare är närvarande.

27. FRÅN BAND TILL PAPPER: TRANSKRIPTIONSSYSTEM

28. EXEMPEL PÅ TRANSKRIPTION SAMT ”MORALISKT ARBETE” I ETT LÄKARE-PATIENTSAMTAL

29. B) VAD INNEBÄR DET ATT VARA “METODOLOGISKT INDIFFERENT”? • Att man inte försöker förklara ett yttrande med hjälp av traditionella, akademiska teorier. • Att man inte försöker utröna hur träffande yttrandet är i relation till “verkligheten”. • Att man inte försöker utröna de “sanna” motiven eller intentionerna bakom yttrandet. • Att man inte försöker utröna hur planlagt, rationellt eller medvetet yttrandet är. • Att man inte bedömer yttrandet utifrån den egna moraluppfattningen.

30. EXEMPEL ”I did not have sex with that woman!” Analysera ej i relation till: • teorier • ”verkligheten” • motiv • ”planlagdhet” • egna värderingar

31. SAMTALSANALYSENS KRITIK MOT TRADITIONELL MORALFORSKNING • Tron på en essentiell moral. • Tron på den rationella människan. • Tron på moralisk progression.

32. EN TREFALDIG KOPERNIKANSK VÄNDNING • Från ett essentialistiskt till ett deltagarorienterat undersökande av moral. • Från moral som egenskap till moral som aktivitet. • Från progression till repertoarer.

33. A) FRÅN ESSENTIALISM TILL DELTAGARORIENTERING • TRADITIONELL SYN: • Essentialiserar moralen genom att begränsa vad som ska inkluderas i den moraliska domänen (t.ex. ”rättvisa”). • Essentialiserar moralen genom att utgår från de egna, förgivettagna föreställningarna om moral. • ISTÄLLET: • Antar en inkluderande syn på moral, utgående från direkt eller indirekt klander och beröm som visar sig i tal. • Studerar moral som ett interaktivt fenomen som skapas och används av deltagarna själva.

34. B) FRÅN MORAL SOM EGENSKAP TILL MORAL SOM AKTIVITET • TRADITIONELL SYN: • Moralen ses som en kausal mekanism bakom människors beteenden. • Moralen ses som en individuell egenskap hos människor, som förklarar deras beteenden. • ISTÄLLET: • Moralen styr inte oss, vi styr moralen, dvs. moral är inte något vi ”har” (eller ”inte har”), utan något vi ”gör”. • Moralen ses som ett interindividuellt fenomen som uppstår i sociala situationer.

35. C) FRÅN PROGRESSION TILL REPERTOARER • TRADITIONELL SYN: • Socialisation sker ”top-down” och barn avbildas som tomma (omoraliska) containrar. • Socialisation handlar enbart om att överföra en mängd moraliska dygder och förhållningssätt. • ISTÄLLET: • Socialisation sker ”top-down”, ”bottom-up” samt mellan ”peers”. • Socialisation handlar om att lära sig olika moraliska repertoarer, språkliga såväl som kroppsliga.

36. KRITIK MOT KOHLBERGS IGNORANS AV DEN INTERAKTIVA KONTEXTENS BETYDELSE • Lägsta moralnivån, enligt Kohlberg: ”Jag var bara en liten kugge i maskineriet som utförde det tyska rikets direktiv.” (Adolf Eichmann) • Högsta moralnivån, enligt Kohlberg: ”Människolivet är okränkbart och måste gå före varje människas egendomsrätt!” (Lisa, 6 år)

37. HUR BLIR MORALEN SYNLIG? • Genom de förklaringar barn (vuxna) använder för att urskulda sig själva. • Genom de alternativa, kontrasterande versioner barn presenterar av händelser. • Genom de alternativa identiteter som barn gör relevanta i interaktion. • Genom det retande och det pikande barn utsätter varandra för. • Genom de historier och det skvaller barn ofta hänger sig åt.

38. EXEMPEL

40. ATT SKYDDA SIG MOT MORALISKA ATTACKER

41. MORAL UR ETT DELTAGARPERSPEKTIV: SAMMANFATTNING • Moralitet är så vanlig i vardaglig interaktion att den oftast förblir osynlig för oss. • Genom att analysera tal mellan barn kan vi visa vilka moraliska analyser som de själva gör i det dagliga livet.  • Även små praktiker – ordval, betoningar, pauser, röstkvalitet, gester etc – har ofta en stor roll i skapandet av moral. • I princip kan alla beteenden (och egenskaper!) utsättas för moraliserande omdömen. • Varhelst och närhelst gillande eller ogillande för en individ kommuniceras så sker en moralisk diskurs. • Moralisk diskurs är oftast negativ, indirekt och riktad mot andra. • Moraliserande sker ofta kollaborativt. • Moraliserande bemöts ofta av mot-moraliserande, vilket förklarar varför moraliserande ofta mildras, göms eller maskeras. • Varje social subvärld – arbetsplatsen, hushållet, klassrummet, lekplatsen, sovrummet – har sina unika moraliska praktiker. • Moralisk utveckling innebär att veta vilka moraliska praktiker som gäller i olika sociala subvärldar.