Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011och 2012

1. Arbetsmarknadsprognos förkultur och media 2011och 2012

21. Ord och media • Stora neddragningar har skett – utvecklingen in i ett lugnare skede • Jobben kommer att öka inom media 2011 efter två år av stora neddragningar. • Fler kortare jobb/uppdrag. • Strukturomvandlingen inom medievärlden fortsätter men i lugnare takt. • Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion – nya vägar till intäkter prövas. • Mindre fast personalstyrka och större rörlig flexibel del gäller inom många företag. • Behov av vikarier och personal till uppdrag - personal anlitas i högre utsträckning via bemanningsföretag. • Uppdrag läggs också ut och egenföretagandet ökar. • För många utbildas inom media och brister i utbildningsinnehåll hos många utbildningsanordnare. • Tidningsbranschen kännetecknas av samordning och fortsatta effektiviseringar. • TV har omorganiserat och förändringarna går in i ett lugnare skede – viss efterfrågan på videojournalister. • Radion har förändrat organisationen och lågt personalbehov. • Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft - nyexaminerade får svårare att komma in i jobb. • Jobbsökande ska helst kunna behärska alla medier och olika slag av arbetsuppgifter. • Fotograferna får en fortsatt svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt – försörjningsläget ansträngt. • Filmbranschen visar på regionala variationer, gott läge bl a i Västsverige där det råder oro över personaltillgången.

22. Bild och form • Marknaderna varierar mellan yrken inom bild och form • Bildkonstnärer har en fortsatt svag marknad. • Illustratörer har vissa förbättringar sker framöver genom bättre marknad inom media, reklam o annons – svårt med försörjningen. • Animation och datorspel går bättre - gynnar illustratörer och animatörer. • Snabb teknisk utveckling inom illustration och animation – en del arbetssökande saknar teknisk kompetens. • Hård konkurrens bland designers men marknaden förbättras – stor omsättning av företag och överetablering. • Förbättring för inredningsarkitekterna men regionala variationer. • Kompletteringsjobben har särskilt stor betydelse inom bild och form – nu större chanser att hitta kompletteringsjobb. • Fler lämnar kulturyrkena för jobb inom andra branscher

23. Scen och ton • Försiktig hållning – osäkerhet kring framtida villkor samt strama budgetar inom teater och musik • Fortsatt snäva budgetar och stor osäkerhet kring offentliga anslag. • Uppdragen kortare och rekryteringar sker på viss tid. • Ökade regionala/lokala variationer jämfört med tidigare. • Dansen ställning upprätthålls – barn o ungdom. • Stora institutionerna har snäva budgetar – fortsätter att dra ner på fast anställda och lägger ut uppdrag och rekryterar på viss tid. • Pensionsavgångar inom teatern ersätts inte med fast anställda utan av projekt- och behovsanställningar. • Fria grupper har fått en sämre situation jämfört med tidigare - arbetar med knappa förhållanden och med osäker planering. • Musikområdet kännetecknas av för få uppdrag och hård konkurrens om jobben. • Inom konstmusiken försöker man spara in på personal i den mån det är möjligt, färre och kortare uppdrag – svårt att hitta rätt kompetens inom landet rörande vissa instrument. • Fortsatt överskott på musikal- och showartister, fler söker jobb utomlands – låg medelålder • Event, ljud o ljus rapporterar en förbättring men läget ännu inte som för tre år sedan.