Färdighetsträning för vuxna med ADHD

Färdighetsträning för vuxna med ADHD Genomgång av sessionerna 1-14

Innehåll • Coachningen: målformulering, motiverande intervju, kartlägga resurser och hinder • Session 1-14: innehåll och exempel Julia Alfredsson, Prima Neuropsykiatri, julia.alfredsson@primavuxen.se

Målformulering i Coachningssessionen • Första coachningssessionen ägnas åt att formulera individuella mål. • Patienten uppmuntras att sätta upp mål vad gäller problembeteenden i vardagen, samt i sessionerna • Målen bör vara definierade i beteendetermer (vad man gör för mycket eller för lite av) och vara mätbara. • Målen bör handla om saker som handlar om förändring av det egna beteendet (inte andras) och områden som man har kontroll över • Kom ihåg att lyfta fram acceptans av något område som ett möjligt mål! • Kartlägg resurser och hinder. • Håll ner målen för ambitiösa patienter (fortsätta arbeta individuellt?)

Målformulering i Coachningssessionen • Arbetsprioriteringen bestäms enligt en hierarki som grundar sig på målhierarkin i DBT: • 1. Vitalt hotande hälsoskadligt beteende 2. Beteenden som akut och i stor skala äventyrar den sociala interaktionen • 3. Terapistörande beteenden • 4. Beteenden som påverkar livskvaliteten

Exempel på Problemområden”Sven”, 49 år • Sven har diabetes som han missköter. Han tränar inte, har dåliga matvanor, är överviktig och håller inte koll på blodsockret. • Sven har en lättväckt och intensiv aggressivitet. Det leder till problem framförallt i tre situationer: tillsammans med hustrun, tillsammans med sin mor, samt i trafiken (där Sven kör för fort och kan bli arg om andra "masar sig" i trafiken, vilket kan leda till att han blir vårdslös och hämndlysten mot andra trafikanter). • Sven är socialt isolerad och umgås endast med hustrun, barnen och sina kunder på arbetet.

Målformulering ”sven” • Vi väljer ut problemområdet att missköta sin diabetes som det viktigaste området och definierar i mätbara beteendetermer vad han gör för mycket och för lite av:

MålFormulering ”Sven” • Övergripande mål: • Att sköta min diabetes bättre • Hur ska jag nå målet: • Acceptera att jag har diabetes och måste leva med det resten av livet • Kontrollera blodsocker och blodtryck oftare • Träna 3 ggr i veckan. • Promenera istället för att ta bilen när det är möjligt. • Hålla fasta mattider och äta mellanmål. • Äta mer grönsaker och frukt • Äta mindre skräpmat och godis • Ta med hemlagad lunch till jobbet • Ha nödförråd med nyttiga konserver på jobbet • Ta raster under arbetsdagen • Jobba över mindre

Motiverande intervjuFördelar och nackdelar med förändring

Exempel på Mål i sessionen ”Sven” • Att komma i tid till sessionerna. Se till att starta med lite tidsmarginal. • Om jag blir sen ska jag ringa och informera om detta och sedan se till att hålla mig lugn och hålla fartbegränsningarna i trafiken, eftersom jag lätt blir uppretad och får svårt att koncentrera mig när jag är stressad och ska försöka hinna i tid. • Arbeta med att hantera social irritation eller oro som uppkommer under sessionen.

Exempel på resurser och hinder • Sven har en stark orosproblematik samt en tydlig frustrationsintolerans, och är känslig för sociala situationer, vad andra tänker, säger, etc. vilket kan leda till att han ibland mår dåligt av att höra om eller irriterad av att lägga märke till andras problem. Själva gruppformatet i sig kan vara ett hinder för förbättring om Sven fastnar i detta. Vi kommer att arbeta i den individuella coachningen med att hantera social irritation/oro. Svens motivation till förändring är dock stor, vilket är en styrka. Han har även gott stöd av sin familj.

Terapeuternas mål • Även terapeuterna bör arbeta med sina egna terapistörande beteenden som gör det svårare för patienterna att ta till sig behandlingen. Gå igenom detta med varje patient. • Exempel på mål för terapeuterna: Gå inte fram för fort, sammanfatta ofta, ge konkreta exempel, använd inte svåra ord, se till att hålla tiderna, etc.

Session 1:introduktion • Gruppen och ledarna presenterar sig • Genomgång av programmet, session för session • Genomgång av tystnadsplikt, kontrakt för behandlingen • Vikten av att komma i god tid + meddela frånvaro • Nykterhet som förutsättning för deltagande • Mål för färdighetsträningen • Förklara hur boken fungerar • Information om ADHD-diagnosen • Målformulering • Hemuppgift: arbeta med målformulering

Session 1: erfarenheter • Viktigt att redan första sessionen hålla på tidsramarna, se till att alla gruppdeltagare får lika mycket tid • Vanligt vid presentationen att många ger en ganska negativ bild av att ha fått diagnos och av vården de fått • Vanligt att med stora skillnader i kunskap om ADHD-diagnosen

Session 2: Neurobiologi och mindfulness I • Information om neurobiologi vid ADHD och underliggande processer i det centrala nervsystemet. • Introduktion till mindfulness genom teori och övningar • Speciellt fokus på mindfulness som ett sätt att träna sin uppmärksamhet och bli bättre på att rikta och bibehålla den. • Mindfulnessfärdigheter: speciellt fokus på observera/ickevärderande. Gärna fokus perception. • Dela ut mindfulness-skiva

Session 2: erfarenheter • Många patienter är väldigt intresserade av neurobiologin bakom ADHD, andra får panik av alla svåra ord • Hitta liknelser och exempel som ni kan arbeta med resten av behandlingen • Vissa uppskattar neurobiologisk förklaring till mindfulness: rekommendera Åsa Nilsonnes bok ”Mindfulness i hjärnan”

Session 3: Hemuppgifter och mindfulness II Varför och hur gör man hemuppgifter? Genomgång av rational. Fortsatt introduktion till mindfulness samt övningar. Speciellt fokus på ”vad”-färdigheten att beskriva/och ”hur”-färdigheten en sak i taget. Mindfulnessuppgifter med fokus på kroppen och andningen

Session 3: erfarenheter • Det kan vara bra att ta upp problem kring bristande automatiseringsförmåga när man pratar om hemuppgifter: • När man har ADHD är man ofta motiverad och taggad när något är nytt, men det tar ovanligt lång tid innan en ny aktivitet blir en rutin som ”sitter i ryggraden” • Ge tips på hur man kan arbeta sig igenom ”mellanperioden” • Det kan även vara bra att diskutera strategier som man använt för att kunna göra läxor i skolan

Session 4: Mindfulness III Att träna och införliva mindfulness i det dagliga livet Speciellt fokus på ”vad”-färdigheten att delta och ”hur”-färdigheten att vara effektiv Att vara mindful kring tankar och känslor Acceptans

Session 4: erfarenheter • Många personer med ADHD blir provocerade av att man tar upp ordet acceptans. De är vana att kämpa och kriga mot myndigheter, familjemedlemmar o.s.v. • Fokusera på acceptans i betydelsen att vara villig att se saker som de är • Diskutera gruppdeltagares erfarenheter av acceptans eller vilka aspekter i deras liv som skulle bli lättare om de kunde känna en villighet inför att ha sin upplevelse

Session 5: Kaos och kontroll • Många vuxna patienter med ADHD upplever att vardagen är ett kaos och de känner mycket skam kring att saker inte bara ”flyter på” som det gör för andra. • Sessionen ägnas åt handfasta tips kring ordning, pappersarkivering, aktivitetsplanering, tidsplanering, mm. Utgå ifrån gruppens egna problemområden. • Diskutera möjligheten att söka kognitiva hjälpmedel och ansöka om kommunala insatser som boendestöd, budget- och skuldrådgivning, personligt ombud och god man. Boka in besök i Klara Meras visningslägenhet?

Session 5: Erfarenheter Poängtera att det är viktigt att inte pröva flera nya ordningssystem på en gång: implementera en sak i taget! Viktigt att diskutera perfektionistiska krav och orimliga förväntningar på den egna förmågan. Ofta svårt för vissa patienter att veta var de ska börja. De blir överväldigade av kaoset: ”Hur äter man en elefant?” ”Om båten sjunker- börja med att plugga igen hålet” Femminutersregeln

Session 6: Beteendeanalys I • Kartläggning av typiska situationer, sårbarhetsfaktorer och inlärningshistoria • Problematiska beteendemönster: saker man gör för mycket, för lite av eller som man gör i fel situationer • Kort- och långsiktiga konsekvenser av beteendet och på vilka sätt som de gör att beteendemönstret förstärks • Gör flera analyser i sessionen

Session 7: Emotionsteori och känsloreglering • Varför har vi känslor? Känslornas kommunicerande och motiverande funktion; sambandet mellan känsla, tanke, kroppsliga förnimmelser och beteende. Impulserna att slåss, fly, bli passiv. • Primära respektive sekundära känslor (t.ex. skam  ilska) • Mål: att förstå sina känslor, att minska känslomässig sårbarhet, minska känslomässigt lidande • Problem att kontrollera ilska och irritation vid ADHD • Positiva saker med att vara emotionellt reaktiv • Metod: Beteendeanalys. Handla tvärtom. Mindfulness (beskriva, inte döma). Acceptans. Inte reagera  agera.

Session 7: Erfarenheter • Vissa patienter kan behöva öva på att sätta ord på känslor. Dela ut papper med namn på känslor. Öva på att identifiera kroppsreaktioner och vad man har impuls att göra och därigenom identifiera känslan. • Även positiva känslor kan leda till negativa effekter, t.ex. att vara exalterad, förväntansfull, nyfiken • Personer med ADD kan ha problem med att de har ”för lite” av vissa känslor, t.ex. ångest, ilska.

Julia Alfredsson, Prima Neuropsykiatri, julia.alfredsson@primavuxen.se

Session 9: Depression och medicinering vid ADHD • Depression vanligt vid ADHD • Information om symptom och behandlingsmöjligheter • Information om medicinska behandlingsmöjligheter vid ADHD – OBS! Information från leg. läkare • Effekter och biverkningar av mediciner • Utbyte av erfarenheter av medicinering

Session 9: erfarenheter • Vanligt med diskussioner kring hypomani vs känslosvängningar vid ADHD • Många har erfarenhet av återkommande depressioner • Ofta några som har erfarenheter kring heldygnsvård, ECT. • Vad gäller mediciner för ADHD ofta splittrade åsikter, från att det är en nödvändighet för att öht fungera till att det inte hjälpt alls • Diskutera gärna riskfaktorer för att man ska sluta med sin medicinering, t.ex. för höga förväntningar, att omgivningen märker skillnad men att man själv har svårt att märka den, etc.

Session 10: Impulskontroll • Impulsivitet: tankemässig, beteendemässig, verbal och emotionell. Skillnad på att reagera och agera. • Mål: tidigt känna igen de situationer där impulsivitet ställer till det. Öka möjligheter att göra medvetna och funktionella val genom beteendeanalys+mindfulness+strategier. • Prioritera vad som är viktigast: ett praktiskt mål, relationen eller självrespekten? • Vad finns det för bra saker med att vara impulsiv?

Session 10: Erfarenheter • Vanligt med diskussioner kring impulsivitet och otålighet i trafik, köer, samtal, på möten, shopping, livsval, avbrutna relationer, konflikter, etc. • Vissa överkompenserar för sin impulsivitet genom att bli tvångsmässiga/socialfobiska

Session 11: Stresshantering • Diskussion om sårbarheten för stress när man har ADHD • Vanligt att vara beroende av adrenalin för att kunna prestera – ”stressberoende” • Svårigheter att planera: man jonglerar för många bollar i luften på samma gång • Undersök individuella situationer, reaktioner och sätt att hantera stress • Vikten av mat, sömn och fysisk träning för att stärka kroppens motstånd mot stress

Session 11: ERfarenheter • Många erfarenheter av utbrändhet i grupperna • Ofta har utbrändheten sin grund i positiv stress • Ta upp med gruppen att positiv stress kan vara lika skadligt som negativ stress • Ta upp tips på hur mindfulness och inplanerade pauser kan göra aktivitetsnivåerna vid utbrändhet mer jämna • Vissa personer med ADD upplever för lite stress i vardagen, viktigt att diskutera vad detta kan medföra

Session 12: Missbruk och riskbeteenden • Missbruk vanligt förekommande vid ADHD • Alkohol, tobak, koffein, narkotiska preparat, receptbelagda mediciner • Även riskfyllda aktiviteter: överarbete, våghalsiga sporter eller att träna för mycket, riskfyllt sexuellt beteende, överäta, snatta, etc • Relevant för ADHD: impulsivitet, stimulansberoende, dopaminsystemet, hantera stress/nedvarvning

Session 12: ERfarenheter • Mycket vanligt att det finns erfarenheter av drog- och alkoholmissbruk i grupperna • Ofta vanligt att man diskuterar riskfyllda beteenden som att snatta, vara upprepat otrogen, etc. som man inte vågat diskutera med andra • Deltagarna duktiga på att validera varandra! • Ofta känslosam session, viktigt att den ligger sent i behandlingen

Session 13: Relationer och självrespekt • Diskussion om självförtroende, självkänsla och självrespekt och vad de innebär för deltagarna, samt hur dessa påverkats av att de har ADHD • Tips och råd kring parrelationer • Skriftlig information till anhöriga om ADHD och behandling. Erbjudande om en individuell träff med anhörig.

Session 13: ERfarenheter • Anses som den mest värdefulla sessionen av många patienter. Det har funnits diskussion i flera grupper om man borde lägga till flera sessioner kring temat. • Relationsfärdigheter som många vill arbeta med: konflikthantering, att sätta gränser, att få vänner, att se till att vänskapsrelationer inte rinner ut i sanden, föräldraskap • Många av deltagarna har erfarenheter av utanförskap eller utfrysning p.g.a. att de har ADHD • Många känner sig utsatta av sina partners, sina föräldrar, sina vänner, p.g.a. att de har ADHD

Session 14: Tillbakablick och framtiden • Utbyte av erfarenheter, utvärdering och förslag till förbättring • Självhjälpsgrupper • Målutvärdering

Färdighetsträning för vuxna med ADHD