Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

1. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning 31.10.2006 Obs! Endast gällande författningar är officiella källor.

2. Tvärvillkor • Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 • För att få direktstöd krävs att man iakttar tvärvillkoren • År 2007 tas tvärvillkoren in också som villkor för EU-delfinansierade stöd • Tvärvillkoren består av: • Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden • Föreskrivna verksamhetskrav

3. Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden • Fastställs av medlemsstaten (riktlinjerna i rådets förordning 1782/2003) • Föreskrivs genom jord- och skogsbruksministeriets förordning (JSMf 183/2006) • Ersätter de tidigare miljövillkoren för CAP-stöd

4. Riktlinjerna i rådets förordning (1/2) • Rådets förordning (EG) nr 1782/2003, artikel 5: • Medlemsstaterna skall sörja för att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i god jordbrukshävd och att miljön bevaras. (…)

5. Riktlinjerna i rådets förordning (2/2) • Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 • Bilaga IV: Omständigheter att uppmärksamma: • Markerosion (skydda mark genom lämpliga åtgärder) • Organiskt material i mark (upprätthålla markens innehåll av organiskt material genom lämpliga metoder) • Markstruktur (bibehålla markstrukturen genom lämpliga åtgärder) • Lägsta hävdnivå (säkerställa en lägsta hävdnivå och undvika försämring av livsmiljöer)

6. Olika slag av obligatorisk träda • Obligatorisk träda kan vara svartträda, stubbträda, grönträda, viltträda, landskapsträda eller non food-träda.

7. Grönträda • Grönträda kan anläggas med utsäde av ett- eller fleråriga vallväxter eller en blandning av motsvarande vallutsäde som också kan innehålla frön av ängsväxter. • Som grönträda godkänns också odlad vall som anlagts tidigare.

8. Viltträda • Viltträda ska anläggas som en blandning av minst två växtarter. • Skörden från viltträda ska användas för utfodring av områdets vilda djur under trädesperioden eller efter den. Växtligheten kan slås i strängar eller lyftas på störar.

9. Landskapsträda • En landskapsträda kan anläggas med växter som gör landskapet mångsidigare. • Sådana växter är t.ex. honungsfacelia, blåklint och kornvallmo. • Landskapsträdan får inte användas för något annat ändamål än främjande av landskapets mångfald.

10. Träda på grundvattenområde • Obligatorisk träda på grundvattenområden av klass I eller II ska vara täckt av växtlighet. • Av särskilda skäl kan man dock avvika från kravet på växttäcke, t.ex. om man bekämpar svåra ogräs eller vidtar iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur i syfte att förbättra åkerns odlingsskick.

11. Begränsning för kvävefixerande växter • Då ny obligatorisk träda anläggs på grundvattenområden av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. • Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling.

12. Sista såningsdag • En träda med växttäcke måste sås senast den 30 juni.

13. Gödsling av träda • Träda med växttäcke får gödslas vid anläggandet med hänsyn till vad som bestäms om gödsling i nitratförordningen (931/2000). • Svartträda och stubbträda får inte gödslas. • Jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket måste dessutom beakta förbindelsevillkorens föreskrifter om gödsling.

14. Slåtter på träda • Obligatorisk träda som är täckt av växtlighet måste slås en gång under växtperioden. • Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man utöver en lyckad ogräsbekämpning också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. • Växtlighet som slagits på en skyddsremsa på ett trädesskifte får samlas upp och spridas annanstans på trädesskiftet.

15. Skötsel av stubb- och svartträda • Stubbträdor och obearbetade svartträdor måste skötas årligen genom slåtter eller på annat sätt så att ogräsen inte kommer åt att sprida sig. • Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur.

16. Iståndsättningsåtgärder på träda • Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur får vidtas på obligatorisk träda. • Sådana åtgärder är t.ex. täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. • Obligatorisk träda får brytas på mekanisk eller kemisk väg.

17. Icke odlad åker som sköts • Med icke odlad åker som sköts avses åkrar som inte används för produktion. • En icke odlad åker som sköts ska hållas i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. • Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt.

18. Växtligheten på icke odlad åker som sköts • Icke odlade åkrar som sköts måste vara gräsbevuxna och växtligheten förnyas vid behov. • Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet ska man så in skiftet med vall före 30.6 genom att använda en tillräcklig mängd vallutsäde. • Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. • På en icke odlad åker som sköts får man också ha växter avsedda för viltträda och landskapsträda.

19. Skött icke odlad åker på grundvattenområden • Då ny växtlighet anläggs på icke odlad åker som sköts på ett grundvattenområde av klass I eller II får högst 20 % av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. • Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling.

20. Gödsling av icke odlad åker som sköts • En icke odlad åker som sköts och varifrån ingen skörd bärgas får gödslas i samband med anläggandet av växtbestånd med beaktande av vad som bestäms om gödsling i nitratförordningen (931/2000). • Jordbrukare som ingått förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket måste dessutom beakta förbindelsevillkorens föreskrifter om gödsling.

21. Slåtter på icke odlad åker som sköts • Gräsbevuxna icke odlade åkrar som sköts måste slås en gång under växtperioden. • Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man utöver en lyckad ogräsbekämpning också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. • Slåtterskyldigheten gäller inte områden där det odlas samma växter som på vilt- och landskapsträda.

22. Undantag från kravet på växttäcke • Av särskilda skäl går det att avvika från kravet på växttäcke på icke odlade åkrar som sköts, exempelvis om man bekämpar svåra ogräs eller vidtar iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur i syfte att förbättra åkerns odlingsskick. • Sådana åtgärder är t.ex. täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken.

23. Dikesrenar • På åkerskiften längs med utfallsdiken och andra vattendrag skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas.

24. Omsorg om markens skick • Bränning av halm på åker måste undvikas. • Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur. • Man skall undvika att köra med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts, så att marken inte packas till.

25. Motverka spridningen av flyghavre • På ett basskifte som är smittat med flyghavre skall man se till att flyghavren bekämpas så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002).

26. Bibehållande av landskapets särdrag • I syfte att bevara åkermiljöns särdrag skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. • I enstaka fall är det av odlingstekniska skäl möjligt att röja väsentliga odlingshinder, dock inte skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (1096/1996). • Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska i alla fall på förhand underrättas skriftligen om avlägsnandet och motiveringarna för det.

27. Bevarande av permanent betesmark • I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 ingår detaljerade krav på att mark som varit permanent betesmark år 2003 i huvudsak ska bevaras som sådan. • Kravet berör inte områden som beskogas med hänsyn till miljöaspekterna.

28. Permanent betesmark • Permanent betesmark används för odling av gräs- eller vallfoderväxter. • Permanent betesmark är till högst en tredjedel av områdets areal täckt av träd och buskar och på området växer högst 50 träd per hektar.

29. Skötsel av permanent betesmark • Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång skall de hållas öppna genom slåtter. • Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att man också tar hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur. • Vid behov röjs sly och trädplantor från de delar av skiftet som inte kan slås. • Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. • Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken. • Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara inhägnade.

30. Förändringar • Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden preciseras så att de motsvarar 2007 års behov.